iWell Guard

Demoner i översikt

Demoner är övernaturliga väsen som i nästan alla religioner betraktas som krafter som stör ordningen eller som aktivt skadar människor, allt från straffande andar och förförande frestare till kaotiska kosmiska krafter.

De är belagda från akkadiska besvärjelsetavlor och judiska övergångsdemoner till den etnografiska dokumentationen av islamisk och kristen-europeisk demonologi. Deras roll varierar beroende på kultur, från antagonist och kosmisk motpol till en nödvändig del av världsordningen.

KategoriÖvergripande

Innehållsförteckning

Demoner — skadliga väsen världen över

Denna sida ger en översikt över demoniska väsen inom de dokumenterade religionerna.

Introduktion / översikt

Vad är „demoner“?

Begreppet „demon“ är mångbottnat och historiskt framvuxet. Det härstammar från det grekiska daimōn (δαίμων), som ursprungligen inte betecknade ett rent ont väsen, utan en övernaturlig kraft mellan gudar och människor.

I den antika grekiska föreställningen kunde daimoner vara både hjälpsamma och skadliga.

Först under den religiösa utvecklingens gång, särskilt inom judendomen, kristendomen och senare islam, fick begreppet en alltmer negativ innebörd. Demoner tolkades nu ofta som onda, destruktiva eller från Gud avfallna väsen.

Denna betydelseförskjutning är avgörande:
Det vi idag kallar „demon“ är ofta ett samlingsbegrepp för mycket olika väsen från skilda kulturer, som ursprungligen hade helt egna roller och betydelser.

Demon jämfört med ande, gud och djävul

Gränsen mellan olika övernaturliga väsen är inte alltid tydlig och varierar beroende på kultur. Ändå kan grundläggande skillnader beskrivas:

Demoner

Ett vanligen övernaturligt väsen med specifika funktioner eller egenskaper. Demoner kan vara destruktiva, neutrala eller till och med skyddande. De befinner sig ofta mellan den gudomliga och den mänskliga sfären.

Andar

Ett allmänt begrepp för immateriella väsen. Hit räknas förfäder, naturandar eller avlidna. Andar är inte nödvändigtvis demoniska och är ofta starkare knutna till bestämda platser eller personer.

Gud

Ett högre, vördat väsen med skapande eller ordnande makt. Gudar är centrala i religiösa system och har oftast en fast kult eller en klar funktion i världsordningen.

Djävulen

Ett specifikt religiöst begrepp (framför allt inom kristendomen och islam) som representerar det personifierade onda. Djävulen är inte bara en demon, utan en central motpol till den gudomliga principen.

👉 Viktigt: i många kulturer finns denna klara åtskillnad inte. Ett väsen kan samtidigt tolkas som ande, demon eller gud.

Demoners funktioner

Demoner fyller ofta konkreta uppgifter i mytologiska och religiösa system. De är del av en större världsbild, inga slumpartade väsen.

Sjukdom och lidande

Många kulturer förklarar sjukdomar genom demoniska inflytanden.
Demoner anges som orsak till:

  • kroppsliga besvär
  • psykiska tillstånd
  • plötsliga olyckor

Ritualer, amuletter och besvärjelser användes för att avvärja dessa inflytanden.

Frestelse och moralisk prövning

I senare religiösa traditioner uppträder demoner som förförare:

  • de påverkar tankar
  • lockar till felaktigt beteende
  • prövar tron eller moralen

Denna funktion är särskilt framträdande inom monoteistiska religioner.

Naturkrafter

Demoner förknippas ofta med okontrollerbara naturfenomen:

  • stormar
  • ökenvindar
  • mörker
  • kaos

De förkroppsligar världens oberäknelighet.

Skydd och ordning

Till skillnad från den moderna föreställningen är demoner inte alltid negativa.
I många kulturer finns:

  • skyddsdemoner
  • väktarväsen
  • husandar

Dessa väsen kan:

  • skydda människor
  • vakta platser
  • hålla onda krafter borta

Gränsen mellan „demon“ och „skyddsande“ är ofta flytande.

Metodik för denna sida

Denna webbplats följer en jämförande och tvärvetenskaplig ansats som förenar tre perspektiv:

Vetenskapligt

  • Användning av historiska och filologiska källor
  • Placering i kulturella och tidsmässiga sammanhang
  • Åtskillnad mellan primär- och sekundärkällor

Målet är att förstå demoner som en del av mänsklighetens kulturhistoria.

Mytologiskt

  • Presentation av väsendena inom deras ursprungliga berättelser
  • Beaktande av symbolik, funktion och betydelse
  • Jämförelse mellan olika mytologier

Här står frågan i fokus:
Vilken roll spelar dessa väsen i kulturens världsbild?

Religiöst

  • Placering inom religiösa system
  • Betraktelse av demoner som en del av tron
  • Analys av deras roll i ritualer, moraluppfattningar och världstolkningar

Ingen religiös ståndpunkt värderas här, endast beskrivs.

Syftet med sidan

Denna sida är inte tänkt att vara ett enkelt „monsterlexikon“, utan en strukturerad kunskapssamling som visar:

  • hur olika demoner uppfattas
  • vilka gemensamma mönster som finns
  • och vad dessa föreställningar säger om människan själv

Kulturer & mytologier

Kärnan i denna del ligger i den systematiska presentationen av demoner inom deras respektive kulturella och mytologiska sammanhang. Istället för att betrakta demoner isolerat förstås de här som en del av en större världsbild, inbäddad i religion, samhälle och naturuppfattning.

Eftersom begreppet „demon“ används över kulturgränser, trots att de bakomliggande föreställningarna ofta är mycket olika, följer denna sida en tydlig princip:
Varje kultur presenteras enligt samma struktur.

Detta ger överskådlighet och samtidigt direkt jämförbarhet mellan olika traditioner.

Enhetlig struktur för kulturerna

Varje kultursida är uppbyggd enligt ett fast schema som fångar de viktigaste aspekterna av dess demonologi.

1. Inledning

Varje framställning inleds med en grundläggande placering:

  • Tidsperiod
    När utvecklades den aktuella föreställningen? Vilka historiska faser är relevanta?
  • Geografiskt område
    I vilket område är mytologin förlagd?
  • Källäge
    Vilka typer av källor finns tillgängliga?
    • skriftliga texter
    • arkeologiska fynd
    • muntliga traditioner

Denna information utgör grunden för förståelsen av de respektive demonföreställningarna.

2. Demonbegreppet i denna kultur

Det moderna begreppet „demon“ ifrågasätts medvetet och ersätts eller kompletteras med kulturens eget begrepp:

  • Exempel:
    • daimōn (Grekland)
    • shedim (judendomen)
    • asura (Indien)

Dessutom undersöks den moraliska klassificeringen:

  • Är dessa väsen i grunden onda?
  • Handlar de neutralt eller funktionellt?
  • Har de både destruktiva och skyddande aspekter?

I många kulturer visar det sig att demoner inte kan kategoriseras entydigt moraliskt.

3. Typologi

För att strukturera mångfalden av väsen inom en kultur delas demoner in i funktionella grupper. Denna typologi tjänar som vägledning och senare jämförelse mellan kulturer.

Typiska kategorier är:

  • Naturdemoner, förknippade med element, landskap eller väder
  • Sjukdomsdemoner, orsakar kroppslig eller psykisk lidande
  • Underjordsdemoner, associerade med döden, det bortomvärldsliga eller skuggvärldar
  • Skyddsdemoner, väktare, följeslagare eller avvärjande krafter
  • Trickster och förförare, väsen som lurar, prövar eller förleder

Denna indelning är ett analytiskt verktyg och motsvarar inte alltid exakt kulturens ursprungliga kategorier.

4. Viktiga demoner (enskilda profiler)

I centrum av varje kultur står de enskilda demonerna med sina specifika egenskaper.

Varje post följer en enhetlig struktur:

  • Namn och varianter
    Olika stavningar, översättningar eller regionala former
  • Beskrivning
    Utseende, beteende och karaktäristiska drag
  • Funktion
    Roll inom mytologin eller religionen
  • Källor
    Texter, fynd eller traditioner där väsendet omnämns
  • Ikonografi
    Bildliga framställningar, symboler eller typiska attribut
  • Paralleller i andra kulturer
    Jämförbara väsen eller liknande funktioner utanför den egna traditionen

Denna strukturerade framställning möjliggör både detaljerade studier och kulturövergripande analyser.

5. Demonologi i vardagen

Demoner hör till abstrakta myter och är dessutom ofta djupt förankrade i människors vardag.

Detta avsnitt belyser praktiska aspekter:

  • Ritualer för avvärjning
    Handlingar för att driva bort eller lugna demoner
  • Besvärjelser och formler
    talade eller skriftliga medel för att påverka
  • Amuletter och skyddssymboler
    Föremål med skyddande eller apotropäisk funktion

Här syns särskilt tydligt hur demonföreställningar har påverkat det dagliga livet.

6. Utveckling över tid

Demonföreställningar är inte statiska. De förändras genom historiska processer och kulturella möten.

Viktiga påverkansfaktorer är:

  • Religiösa utvecklingar
    t.ex. övergång från polyteism till monoteism
  • Politiska omvälvningar
    Erövringar, migrationer eller samhälleliga förändringar
  • Synkretism
    Sammansmältning av olika religiösa och kulturella system

Genom detta kan demoners betydelse, funktion och värdering förändras kraftigt över tid.

Kulturkategorier i översikt

Mångfalden av demonologiska föreställningar världen över gör en tydlig indelning nödvändig. För att skapa överblick delas kulturerna på denna webbplats in i större kulturella och geografiska kategorier.

Denna indelning fungerar som en praktisk ordningsprincip snarare än ett strikt system. Den tar hänsyn till historiska sammanhang, religiösa utvecklingar och regional närhet.

Samtidigt möjliggör den jämförelser både inom en kategori och mellan kulturer.

Antika kulturer

De antika högkulturerna ger oss några av de äldsta bevarade demonföreställningarna. Många senare traditioner bygger direkt eller indirekt på dem.

  • Mesopotamien (särskilt centralt)
    En av de tidigaste kända demonologierna med komplexa system av sjukdoms-, skydds- och underjordsdemoner. Många motiv återfinns senare i andra kulturer.
  • Egypten
    Demoniska väsen är nära förbundna med efterlivet, dödens prövningar och skyddsfunktioner. Gränserna mellan gudom och demon är ofta flytande.
  • Grekland
    Begreppet daimōn uppstår här som en neutral eller ambivalent andlig kraft. Senare tolkningar präglar avgörande den demonuppfattning vi har idag.
  • Rom
    Tar över många grekiska begrepp men förenar dem med egna religiösa föreställningar och en starkt ritualiserad vardagsanknytning.

Abrahamitiska traditioner

I dessa monoteistiska religioner förändras demonernas roll grundläggande. De uppfattas ofta som motståndare till den gudomliga principen.

  • Judendomen
    Mångfacetterad utveckling från tidiga föreställningar till komplexa demonologier med väsen som shedim eller Lilith.
  • Kristendomen
    Starkt fokus på demoner som fallna änglar och som förkroppsligande av det onda. Exorcism och moralisk tolkning står i centrum.
  • Islam
    Differentierat system med väsen som djinner, som inte enbart är onda utan har fri vilja.

Asien

De asiatiska traditionerna uppvisar en särskilt stor mångfald av demonföreställningar, ofta nära förbundna med filosofiska och religiösa system.

  • Hinduismen
    Komplex distinktion mellan olika väsen som asuror och rakshasor, som spelar både kosmiska och moraliska roller.
  • Buddhismen
    Demoner framträder ofta som manifestationer av begär, okunnighet eller inre konflikter.
  • Kina (daoism och folktro)
    Omfattande ande- och demonvärld med tydliga hierarkier, förvaltningsstrukturer och stort inflytande på vardagen.
  • Japan (yōkai, oni)
    Brett spektrum av väsen, från lekfulla till hotfulla, som speglar natur, känslor och sociala rädslor.
  • Korea (mueismen, konfucianism, buddhism)
    Gwishin-dödsandar, lurande dokkaebi och den niosvansade gumiho, ett skärningsfält mellan shamanism, konfuciansk ordning och buddhistisk kosmologi.
  • Tibet (bön och tibetansk buddhism)
    Berg-, vatten- och kungademoner mellan förbuddhistisk bön och tantrisk buddhism; en högt differentierad typologi av klu, btsan, gnyan, rgyal po och ma mo.

Europa (folktro)

Vid sidan av de stora religionerna finns många lokala traditioner där demoner ofta är nära förbundna med natur, årstider och gemenskap.

  • Germanskt
    Väsen mellan gudar, andar och demoner, ofta kopplade till naturkrafter och öde.
  • Keltiskt
    Stark koppling till Andra sidan, med väsen som kan vara både hjälpsamma och farliga.
  • Slaviskt
    Rik demonologi med många regionala varianter, ofta kopplad till hus, skog och vatten.

Afrika

De afrikanska traditionerna är ytterst mångfacetterade och kan bara i begränsad utsträckning fångas i enhetliga system. Ändå framträder gemensamma strukturer i förbindelsen mellan ande, demon och förfäderväsen.

  • Yoruba
    Komplext religiöst system där andliga väsen intar olika roller och inte strikt delas in i „gott“ eller „ont“.
  • Övriga regionala traditioner
    Många lokala trossystem med egna demonföreställningar, ofta nära förbundna med gemenskap, ritual och natur.

Amerika

De prekolumbianska kulturerna samt Nordamerikas ursprungsfolks traditioner erbjuder egna och ofta mindre dualistiska föreställningar om övernaturliga väsen.

  • Maya/Aztekerna
    Demoniska eller farliga väsen är nära förbundna med kosmologi, offerkulter och naturcykler.
  • Nordamerikanska ursprungsfolks traditioner
    Mångfacetterade andliga system där väsen ofta uppfattas som en del av en levande, besjälad kosmos.

Jämförande demonologi

Medan varje kultur utvecklar sina egna föreställningar om demoner, visar en närmare granskning förvånande paralleller och återkommande mönster.

Den jämförande demonologin undersöker dessa likheter och skillnader tvärkulturellt. Den gör det möjligt att förstå demoner, bortom det isolerade perspektivet, som en del av universella mänskliga tolkningsmönster.

Detta område bygger en bro mellan de enskilda kulturerna och synliggör hur liknande idéer uppstår i olika sammanhang.

Kategorijämförelse

Ett centralt angreppssätt är att jämföra demoner utifrån deras funktioner och verkningsområden. Det visar sig att många kulturer känner till liknande typer av väsen, även utan direkt kontakt med varandra.

Sjukdomsdemoner världen över

I nästan alla kulturer finns föreställningar om väsen som orsakar eller påverkar sjukdomar.

De förklarar:

  • kroppsliga lidanden
  • psykiska tillstånd
  • plötsliga eller oförklarliga sjukdomar

Ofta är de nära förknippade med ritualer, läkningspraktiker och skyddsåtgärder.

Nattväsen och sömnparalys

Många kulturer berättar om väsen som hemsöker människor i sömnen.

Typiska kännetecken:

  • tryck över bröstet
  • rörelseoförmåga
  • ångest- eller panikkänslor

Dessa upplevelser tolkas ofta som ett möte med en demon. Modern forskning kopplar dem till sömnparalys, men de kulturella tolkningarna förblir mångskiftande.

Demoner av sexualitet och förförelse

Ett återkommande motiv är väsen som förknippas med:

  • begär
  • förförelse
  • sexuell energi

.

Dessa demoner speglar ofta samhälleliga normer, ångest och tabun och förekommer i liknande form i många kulturer.

Kaosväsen

Vissa demoner förkroppsligar kaosprincipen:

  • förstörelse
  • oordning
  • hot mot den kosmiska ordningen

De står ofta i motsats till gudomliga eller ordnande krafter och symboliserar det okontrollerbara i världen.

Arketyper

Bortom enskilda funktioner kan demoner också förstås som arketyper, grundläggande mönster som ständigt återkommer i olika kulturer.

Förföraren

Väsen som bedrar, förför eller prövar människor moraliskt.
De uppträder ofta i attraktiv eller vilseledande gestalt och spelar på mänskliga svagheter.

Förstöraren

Demoner som står för katastrofer, död eller förfall.
De förkroppsligar extrema former av våld och upplösning.

Trickstern

En ambivalent arketyp:

  • listig
  • oberäknelig
  • ofta humoristisk eller subversiv

Tricksters bryter regler och ifrågasätter befintliga ordningar.

Väktaren

Inte alla demoner är fientliga. Några fungerar som:

  • skyddare
  • tröskelväktare
  • försvarare mot andra makter

Denna arketyp visar särskilt tydligt demoniska väsens ambivalens.

Symbolik

Demoner är ofta förknippade med bestämda symboler som kan bära liknande betydelser tvärkulturellt.

Färger

Färger spelar en viktig roll i skildringen och tolkningen:

  • svart, död, mörker, det okända
  • rött, blod, fara, energi
  • vitt, ambivalens: renhet eller tomhet

Betydelsen kan variera beroende på kultur, men visar ofta liknande grundmönster.

Djur

Många demoner uppträder i djurisk eller hybrid form:

  • ormar → fara, förvandling
  • hundar → väktare eller underjord
  • fåglar → övergång mellan världar

Djurgestaltningar förbinder demoner med naturliga krafter och instinkter.

Element

Demoner förknippas ofta med de klassiska elementen:

  • eld, förstörelse, rening, energi
  • vatten, djup, kaos, det undermedvetna
  • luft, osynlighet, rörelse
  • jord, död, underjord, stabilitet

Dessa kopplingar speglar grundläggande mänskliga erfarenheter av naturen.

Betydelsen av det jämförande perspektivet

Den jämförande demonologin visar:

  • att liknande föreställningar kan uppstå oberoende av varandra
  • att demoner ofta uttrycker grundläggande mänskliga rädslor och frågor
  • och att kulturella skillnader är lika viktiga som likheterna

Källor & texter

Förståelsen av demoner bygger på en mängd historiska, religiösa och kulturella traditioner. Detta område samlar och ordnar de viktigaste källorna och textgrunderna som innehållet på denna webbplats vilar på.

Målet är att presentera resultat och samtidigt göra deras ursprung tydligt.

Originaltexter (översatta)

En central del av denna sida är originalkällor, i den mån det är möjligt gjorda tillgängliga i översättning.

Till dessa hör bland annat:

  • religiösa skrifter
  • mytologiska berättelser
  • besvärjelsetexter
  • magiska formler
  • inskriptioner och lertavlor

Dessa texter ger direkt inblick i den respektive kulturens föreställningar och visar hur demoner faktiskt beskrevs och förstods.

Därvid läggs vikt på att:

  • bevara det ursprungliga sammanhanget
  • göra översättningar spårbara
  • och tydligt markera tolkande ingrepp

Citat

Utöver fullständiga texter används även utvalda citat för att lyfta fram vissa aspekter.

Citaten används för att:

  • presentera centrala utsagor kompakt
  • visa typiska beskrivningar av demoner
  • synliggöra skillnader mellan källor

De markeras alltid:

  • tydligt
  • i sitt sammanhang
  • och, om nödvändigt, med språklig förklaring

Primärkällor kontra sekundärlitteratur

En grundläggande del av vetenskapligt arbete är åtskillnaden mellan olika typer av källor.

Primärkällor

Primärkällor är samtida vittnesbörd från den respektive kulturen själv.

Till dessa hör:

  • originaltexter (t.ex. religiösa skrifter, myter)
  • arkeologiska fynd
  • inskriptioner
  • muntliga traditioner (i den mån de är dokumenterade)

De utgör den direkta grunden för förståelsen av demoner.

Sekundärlitteratur

Sekundärlitteratur omfattar moderna analyser och tolkningar av dessa källor.

Till dessa hör:

  • vetenskapliga studier
  • historiska tolkningar
  • jämförande analyser
  • översättningar och kommentarer

Dessa hjälper till att:

  • upptäcka sammanhang
  • kritiskt bedöma källor
  • och förstå olika tolkningar

Hantering av källorna

Denna webbplats tillämpar en medveten och transparent hantering av allt material:

  • åtskillnad mellan källa och tolkning
  • markering av osäkert eller kontroversiellt innehåll
  • undvikande av förenklande eller förvrängande framställningar

Särskild vikt läggs på att förstå kulturella begrepp i sitt eget sammanhang så långt möjligt, istället för att förvanska dem genom moderna termer.

Syftet med källavsnittet

Avsnittet „Källor & texter“ ska:

  • synliggöra grunden för det presenterade innehållet
  • möjliggöra egen efterforskning
  • och skapa en djupare förståelse för hur föreställningar om demoner uppstått och förts vidare genom tradition

Det tydliggör att demonologi handlar om mer än bara berättelser: den består av överförd kunskap, tolkning och kulturell utveckling.

Modern rezeption

Demoner är en del av historiska och religiösa föreställningar, men samtidigt också en fast del av den moderna kulturen. I litteratur, film, populärkultur och esoteriska strömningar tolkas de om och om igen, förändras och anpassas till samtida föreställningar.

Detta avsnitt belyser hur bilden av demoner har utvecklats fram till idag, ofta långt ifrån sina ursprungliga betydelser.

Litteratur

I litteraturen har demoner i århundraden spelat en viktig roll och speglar därmed sin tids andliga och kulturella strömningar.

  • I den klassiska litteraturen framträder de ofta som:
    • Frestare
    • Motståndare till människan
    • Symbolfigurer för inre konflikter
  • I modern litteratur framställs demoner alltmer:
    • psykologiskt tolkade
    • som ambivalenta eller till och med sympatiska figurer
    • inbäddade i komplexa moraliska gråzoner

Fokus förskjuts ofta från en rent yttre fiende till en inre uppgörelse där människan möter sig själv.

Filmer

Film och television har starkt präglat dagens bild av demoner.

Typiska skildringar är:

  • Besatthet och exorcism
  • kroppsliga manifestationer av det onda
  • övernaturliga hot

Ofta tas motiv från kristendomen upp, även om de ursprungliga kulturella sammanhangen kraftigt förenklas eller förändras.

Samtidigt uppstår nya tolkningar:

  • Demoner som antihjältar
  • tragiska figurer
  • varelser med egen moral och historia

Populärkultur

I populärkulturen är demoner allestädes närvarande och förekommer i många olika former:

  • Videospel
  • Serier och manga
  • TV-serier
  • Fantasy- och skräckgenrer

Här är de ofta:

  • stiliserade och starkt visuellt präglade
  • blandade med andra mytologier
  • inbäddade i nya berättande sammanhang

Den ursprungliga religiösa betydelsen hamnar därmed ofta i bakgrunden, medan estetik och berättande står i fokus.

Esoterik

I esoteriska och ockulta strömningar upplever demoner en egen form av rezeption.

De uppfattas delvis som:

  • verkliga andliga väsen
  • krafter eller energier
  • arketypiska aspekter av medvetandet

Praktiker kan omfatta:

  • besvärjelser
  • skyddsritualer
  • symboliskt arbete med demoniska figurer

Dessa tolkningar bygger ofta på historiska källor, men förenar dem med moderna världsbilder och individuella trossystem.

Mellan tradition och omvandling

Den moderna rezeptionen visar tydligt att demoner inte är statiska figurer. Deras betydelse förändras beroende på tid, medium och kulturellt sammanhang.

Därmed uppstår:

  • nya tolkningar av gamla motiv
  • sammanblandningar av olika traditioner
  • förskjutningar från „ond“ till „ambivalent“ eller till och med „positiv“

Syftet med metodikavsnittet

Detta avsnitt ska belysa:

  • hur starkt moderna föreställningar om demoner präglas av medier
  • hur långt de ofta avlägsnat sig från sina ursprungliga betydelser
  • och hur gamla koncept lever vidare i nya former

Det utgör avslutningen på sidan och förbinder det historiska perspektivet med nutiden.

Urvalsbibliografi om demoner:

  • Lurker, Manfred: Lexikon der Götter und Dämonen. Kröner, Stuttgart 1989.
  • Bremmer, Jan N.: The Rise and Fall of the Afterlife. Routledge, London 2002.

Observera: Detta urval är avsett som vägledning; detaljerade bidrag följer en egen, kuraterad källförteckning.

Fler standardverk i litteraturförteckningen.

Demoner i denna samling (137)

Abiku
Abiku
→ Till väsendet
Adaro
Adaro
→ Till väsendet
Aeshma
Aeshma
→ Till väsendet
Afanc
Afanc
→ Till väsendet
Agrat bat Mahlat
Agrat bat Mahlat
→ Till väsendet
Ahuizotl
Ahuizotl
→ Till väsendet
Aïsha Qandisha
Aïsha Qandisha
→ Till väsendet
Ala
Ala
→ Till väsendet
Alu
Alu
→ Till väsendet
Ammit
Ammit
→ Till väsendet
Anzu
Anzu
→ Till väsendet
Apaosha
Apaosha
→ Till väsendet
Apophis
Apophis
→ Till väsendet
Asag
Asag
→ Till väsendet
Asmodai
Asmodai
→ Till väsendet
Aspidochelone
Aspidochelone
→ Till väsendet
Astaroth
Astaroth
→ Till väsendet
Aswang
Aswang
→ Till väsendet
Azazel
Azazel
→ Till väsendet
Baba Jaga
Baba Jaga
→ Till väsendet
Babi
Babi
→ Till väsendet
Bäckahäst
Bäckahäst
→ Till väsendet
Bael
Bael
→ Till väsendet
Banaspati
Banaspati
→ Till väsendet
Baphomet
Baphomet
→ Till väsendet
Beelzebub
Beelzebub
→ Till väsendet
Belial
Belial
→ Till väsendet
Berberoka
Berberoka
→ Till väsendet
Bolotnik
Bolotnik
→ Till väsendet
Bunyip – vattenskadevarelse i aboriginsk tradition
Bunyip – vattenskadevarelse i aboriginsk tradition
→ Till väsendet
Cacus
Cacus
→ Till väsendet
Kalku
Kalku
→ Till väsendet
Ceffyl Dŵr
Ceffyl Dŵr
→ Till väsendet
Charybdis
Charybdis
→ Till väsendet
Cherufe
Cherufe
→ Till väsendet
Churel
Churel
→ Till väsendet
Div
Div
→ Till väsendet
Doppelsauger
Doppelsauger
→ Till väsendet
Drud
Drud
→ Till väsendet
Dulhath
Dulhath
→ Till väsendet
Each-uisge
Each-uisge
→ Till väsendet
Empusa
Empusa
→ Till väsendet
Erlik Khan – härskare över altaiernas underjord
Erlik Khan – härskare över altaiernas underjord
→ Till väsendet
Gallu
Gallu
→ Till väsendet
Ghaddar
Ghaddar
→ Till väsendet
Ghul
Ghul
→ Till väsendet
Gjenganger
Gjenganger
→ Till väsendet
Grå
Grå
→ Till väsendet
Grindylow
Grindylow
→ Till väsendet
Habergeiß
Habergeiß
→ Till väsendet
Harpyor
Harpyor
→ Till väsendet
Ifrit
Ifrit
→ Till väsendet
Iku-Turso
Iku-Turso
→ Till väsendet
Ipupiara
Ipupiara
→ Till väsendet
Jenny Greenteeth
Jenny Greenteeth
→ Till väsendet
Jubokko
Jubokko
→ Till väsendet
Kelpie
Kelpie
→ Till väsendet
Ketev Meriri
Ketev Meriri
→ Till väsendet
Krampus
Krampus
→ Till väsendet
Krasue
Krasue
→ Till väsendet
La Patasola
La Patasola
→ Till väsendet
Lagahoo
Lagahoo
→ Till väsendet
Lamashtu
Lamashtu
→ Till väsendet
Lamia
Lamia
→ Till väsendet
Lamiae
Lamiae
→ Till väsendet
Langsuir
Langsuir
→ Till väsendet
Legion – besatthet och kollektiva demoner
Legion – besatthet och kollektiva demoner
→ Till väsendet
Lilith
Lilith
→ Till väsendet
Lilû och Lilītu
Lilû och Lilītu
→ Till väsendet
Llamhigyn y Dŵr
Llamhigyn y Dŵr
→ Till väsendet
Logi
Logi
→ Till väsendet
Makara
Makara
→ Till väsendet
Manananggal
Manananggal
→ Till väsendet
Marid
Marid
→ Till väsendet
Medea
Medea
→ Till väsendet
Medusa
Medusa
→ Till väsendet
Mishiginebig
Mishiginebig
→ Till väsendet
Mishipeshu
Mishipeshu
→ Till väsendet
Moroi
Moroi
→ Till väsendet
Nachzehrer
Nachzehrer
→ Till väsendet
Naraka-väktare
Naraka-väktare
→ Till väsendet
Nasnas
Nasnas
→ Till väsendet
Nehebkau
Nehebkau
→ Till väsendet
Nguruvilu
Nguruvilu
→ Till väsendet
Nuckelavee
Nuckelavee
→ Till väsendet
Nure-onna
Nure-onna
→ Till väsendet
Ogbanje
Ogbanje
→ Till väsendet
Oni
Oni
→ Till väsendet
Paimon
Paimon
→ Till väsendet
Pairika
Pairika
→ Till väsendet
Pazuzu
Pazuzu
→ Till väsendet
Peg Powler
Peg Powler
→ Till väsendet
Penanggalan
Penanggalan
→ Till väsendet
Penghou
Penghou
→ Till väsendet
Phi Pop
Phi Pop
→ Till väsendet
Pishacha
Pishacha
→ Till väsendet
Pontianak
Pontianak
→ Till väsendet
Pricolici
Pricolici
→ Till väsendet
Qalupalik
Qalupalik
→ Till väsendet
Qutrub
Qutrub
→ Till väsendet
Rabisu
Rabisu
→ Till väsendet
Rakshasa
Rakshasa
→ Till väsendet
Reptiloider
Reptiloider
→ Till väsendet
Sasabonsam
Sasabonsam
→ Till väsendet
Se’irim
Se’irim
→ Till väsendet
Sennentuntschi
Sennentuntschi
→ Till väsendet
Shanxiao
Shanxiao
→ Till väsendet
Shayatin
Shayatin
→ Till väsendet
Shedim
Shedim
→ Till väsendet
Shezmu
Shezmu
→ Till väsendet
Shiqq
Shiqq
→ Till väsendet
Si’lat
Si’lat
→ Till väsendet
Sinmara
Sinmara
→ Till väsendet
Sirener
Sirener
→ Till väsendet
Skadegamutc
Skadegamutc
→ Till väsendet
Soucouyant
Soucouyant
→ Till väsendet
Stikini
Stikini
→ Till väsendet
Striga
Striga
→ Till väsendet
Strigoi
Strigoi
→ Till väsendet
Surtr
Surtr
→ Till väsendet
Tatzelwurm
Tatzelwurm
→ Till väsendet
Tiyanak
Tiyanak
→ Till väsendet
Toggeli
Toggeli
→ Till väsendet
Topielec
Topielec
→ Till väsendet
Toyol
Toyol
→ Till väsendet
Umibōzu
Umibōzu
→ Till väsendet
Umm al-Duwais
Umm al-Duwais
→ Till väsendet
Upiór
Upiór
→ Till väsendet
Upyr
Upyr
→ Till väsendet
Utukku – dödsandar och underjordsdemoner
Utukku – dödsandar och underjordsdemoner
→ Till väsendet
Vesihiisi
Vesihiisi
→ Till väsendet
Vodník
Vodník
→ Till väsendet
Vrykolakas
Vrykolakas
→ Till väsendet
Vukodlak
Vukodlak
→ Till väsendet
Wietrzyca
Wietrzyca
→ Till väsendet
Yamauba
Yamauba
→ Till väsendet
Yowie – Aboriginsk vildman i de australiska skogarna
Yowie – Aboriginsk vildman i de australiska skogarna
→ Till väsendet

iWell Guard och skyddstraditioner

I alla dokumenterade kulturer kan man belägga skyddsobjekt som människor bar på kroppen, från Pazuzu-amuletter i Mesopotamien via Hamsa i Medelhavsområdet till Mezuzah på judiska dörrposter och kristna skyddsmedaljer. iWell Guard tar upp denna tradition i en samtida materialarkitektur, tillverkad i Tyskland, 41 lager, äkta guld, platina, silver. 30 dagars ångerrätt.

Personliga erfarenheter kan variera. Ingen medicinteknisk produkt. Inget löfte om läkning.