iWell Guard

Nixe, vattenfrun med den blöta fållen

Nixe är en ande inom den germanska/nordiska traditionen.

Hon dansar med människor och drar badare ner i djupet. Nixe räknas som en känd vattenande i tyska floder och sjöar.

Innehållsförteckning

Näcken, ande i den germanska/nordiska traditionen
Nixe

Vattenanden Nixe bebor floder, sjöar och kvarndammar och är den kvinnliga motsvarigheten till Nix. Hon dansar, varnar för oväder men drar också badare ner i djupet.

Hon känns igen på den blöta kjolfållen och måste vid en bestämd timme återvända till vattnet.

Översikt: Nixe

Typ: kvinnlig vattenande i vattendrag
Ursprung: den gemensamt germanska ordfamiljen nykr
Texter: fornhögtyska glossor, Grimms sagor
Tidsperiod: 900-talet till 1800-talet
Utseende: skön kvinna, blöt klädfåll

Textgeschichte

Texternas tidsperiod

De första beläggen går tillbaka till slutet av 900-talet. Sin gestalt får Nixe i sagosamlingarna från 1800-talet.

Utbredningsområde

Spridd i det tyskspråkiga området, med besläktade gestalter i Skandinavien och England.

Källäge

God: Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens och bröderna Grimms samlingar.

Namn och varianter

Språk: Fornhögtyska nihhus betydde ett vattenmonster, besläktat med fornengelska nicor och fornnordiska nykr; därav den feminina formen Nixe.

Utseende

Utseende

Ung, skön, med grönskimrande hår och alltid blöt kjolfåll. Fiskstjärten kände sagans Nixe ännu inte till.

Verkan

Hon varnar för oväder men drar också ner badare i djupet. Vattnet kräver ibland ett offer.

Profil: Nixe

De viktigaste aspekterna av vattenkvinnan i korthet.

Kulturell kontext

Tysk sagotradition, besläktad med Näcken och andra nordiska vattenvarelser.

Avser

Badare, fiskare, kvarnägare och dansälskare vid floder och sjöar.

Framställning

Skön kvinna, blöt fåll, kall hand, ursprungligen utan fiskstjärt.

Funktion

Varnare och dansare, men också en dödsfara vid vattnet.

Umgänge

Undvikanderegler, korstecken, klockringning och respekt för varningar.

Besläktat

Näcken och Havmand ur samma nordisk-germanska ordfamilj.

Glossa och Grimms saga

Fornhögtyska nihhus avsåg ett vattenodjur, besläktat med fornengelska nicor och fornnordiska nykr.

Sin gestalt får näckan i Grimms sagosamlingar, till exempel i sägnen om näckan i dammen: våt fåll, återvändandeplikt. Näcken däremot spelar musik och drar ned drunknande människor.

Från tro till konstbild

Fouqués Undine och Heines Loreley-dikt präglade den romantiska bilden av vattenkvinnan.

Näckan hör till vattnens lokalandar; bakom detta anas en förkristen källkult som senare sänktes till en demongestalt.

Undvikanderegler

Överlämnade undvikanderegler säger att man inte ska bada mitt på dagen eller nattetid och att man ska undvika vattnet när det enligt sägnen kräver sitt offer. Dessutom korstecken och vigvatten före badet samt en amulett och salt vid tröskeln.

Besläktade vattenfruar

Nixe är nära besläktad med Loreley och Undine. Den manliga Nix förblir den närmaste, motsatta parallellen.

Vanliga frågor om Nixe

Vad skiljer Nixe och Nix åt?

Nixe är kvinnlig och Nix manlig. Hon dansar och varnar, han spelar musik och hämtar drunknade.

Hur känner man igen en Nixe?

På den blöta kjolfållen och brådskan när hennes återvändotimme närmar sig.

Vidare länkar

Rekommenderade interna länkar:

Litteratur (urval)

Central källa:

  • Grimm, Jacob und Wilhelm: Kinder- und Hausmärchen. 1812–1857.

Fler standardverk i litteraturförteckningen.

Känd som vattenanden Nixe lever sagan om den blöta kjolfållen vidare än idag, en berättelse om lockelse och fara på samma gång.

Klassificering & skydd

IIINIVÅ
Skydds-kompassen klassar detta väsen som påverkansnivå III – Belastande påverkan.

Mot dess påverkan nämner den kulturöverskridande traditionen dessa skyddsmedel:

Jämför i Skydds-kompassen →

Rekommenderade skyddsmedel

iWell Guard

Det enklaste skyddsmedlet i denna samling: 41 skikt av äkta guld 999, platina, silver och kisel, tillverkat i Ruhla/Thüringen. Behöver inte aktiveras, är inte bunden till en specifik person och verkar inom en radie av cirka 50 meter, även utan att bäras.

Alla skyddsmedel i översikt →