Maneki-neko är den japanska vinkande katten. Med lyft tass står den i butiker och hem och sägs vinka till sig lycka, kunder och välstånd. Den är en av Japans mest kända lyckobringare.
Maneki-neko är en liten figur i form av en sittande katt med en lyft tass. Den kommer från Japan och hör där till de mest spridda lyckobringarna. I butiker, restauranger och hem är den en välbekant syn.
Namnet Maneki-neko betyder ordagrant vinkande katt. Det beskriver precis figurens hållning. Den lyfta tassen är inte höjd till hälsning, utan utför en vinkande, tillkallande rörelse.
Till skillnad från en avvärjande skyddsbild är Maneki-neko i första hand en tilldragande lyckobringare. Den ska kalla till sig det goda, framför allt lycka, kunder och välstånd. Därmed hör den till de tecken som verkar genom attraktion.
I religionsvetenskapen och i studiet av japansk folkkultur är Maneki-neko ett bra exempel på en lyckobringare som är nära förknippad med näringslivet. Den står särskilt för framgång inom handel och rörelse.
Trots sin enkelhet bär Maneki-neko en genomtänkt betydelse. Tassarnas ställning, färgerna och de föremål den håller är inte godtyckliga. De bildar ett litet teckensystem som förklaras nedan.
Det mest utmärkande draget hos Maneki-neko är den lyfta tassen. Den är riktad framåt och uppåt och utför en rörelse som i Japan tolkas som ett tillkallande vinkande.
Här finns en viktig kulturell skillnad. I Japan utförs tillkallandet med handflatan vänd nedåt. Rörelsen kan därför för mellaneuropeiska ögon se ut som ett avvisande. I själva verket kallar katten till sig, den avvisar inte.
Denna vinkande gest är kärnan i betydelsen. Maneki-neko kallar till sig lyckan och kunderna. Den är på sätt och vis en ständigt vinkande värd som bjuder in det goda till huset eller butiken.
Hos många figurer är tassen rörlig. Genom en mekanism rör den sig upp och ner, så att den vinkande rörelsen verkligen utförs. Därigenom verkar katten ännu mer levande i sin inbjudande gest.
Den vinkande gesten gör Maneki-neko till en aktiv lyckobringare. Den väntar inte på att lyckan ska komma av sig själv, utan kallar till sig den. Däri skiljer den sig från skyddstecken som endast avvärjer olycka.
Det finns flera legender om Maneki-nekos ursprung. Ingen av dem kan beläggas som den enda giltiga. Tillsammans visar de hur bilden av den lyckobringande katten är förankrad i Japan.
En känd legend berättar om ett tempel och en katt som levde där. Katten ska ha vinkat till sig en förnäm herre med upplyft tass. När herren följde katten undgick han med nöd och näppe ett oväder. Av tacksamhet ska han ha skänkt rika gåvor till templet.
En annan legend är knuten till en gammal kvinna som av fattigdom var tvungen att ge bort sin katt. Katten ska ha visat sig för henne i en dröm och rått henne att tillverka en figur i sin gestalt. Dessa figurer sålde bra och hjälpte kvinnan.
De flesta av dessa legender kan placeras i Edo-perioden, en lång fredstid då handel och stadsliv blomstrade. Under denna tid spred sig Maneki-neko som lyckoamulett bland köpmän.
Om legenderna i detalj är historiska är inte avgörande. Framför allt fyller de en funktion. De förklarar på ett åskådligt sätt varför just en katt med upplyft tass ska bringa lycka, och de förankrar symbolen i minnesvärda berättelser.
Maneki-neko avbildas oftast som en sittande katt. En tass är lyft, den andra vilar mot kroppen eller håller ett föremål. Katten bär ofta ett halsband med en liten klocka, ett tecken på en förmögen, omhändertagen huskatt.
Materialet är oftast keramik eller porslin, men det finns även figurer av trä och andra material. Storlekarna varierar från små bordsfigurer till stora exemplar som ställs i skyltfönster eller vid entrén.
Maneki-nekos färg är betydelsefull. Den vanligaste färgen är vitt, ofta med fläckar, vilket gäller som en allmän lyckobringare. Denna färgteckning går tillbaka på en kattteckning som är uppskattad i Japan.
Utöver detta finns Maneki-neko i andra färger med egna betydelser. Guldfärgade figurer förknippas med välstånd och pengar. Röda figurer förknippas med hälsa. Svarta figurer har en särskild uppgift som förtjänar ett eget avsnitt.
Ofta håller Maneki-neko ett föremål i den vilande tassen. Vanligt är en gammal oval guldmynt. Den förstärker figurens koppling till välstånd och god affärsverksamhet och gör lyckönskningen ännu tydligare.
En viktig detalj hos maneki-neko gäller frågan om vilken tass som är lyft. Den högra och den vänstra tassen har olika betydelser, och det avgör vad figuren ställs upp för.
En lyft höger tass förknippas med pengar och välstånd. En figur med lyft höger tass ska framför allt främja ekonomisk framgång. Den är därmed en lyckobringare för affärsverksamhetens blomstring.
En lyft vänster tass förknippas med människor och kundkrets. En figur med lyft vänster tass ska locka till sig gäster och kunder. Den ställs därför gärna upp i lokaler och butiker som är beroende av många besökare.
Det finns även figurer som har båda tassarna lyfta. De ska locka till sig båda på en gång, både pengar och kunder. Denna form är dock mindre spridd än figurerna med en enda lyft tass.
Även höjden på den lyfta tassen kan tolkas. En mycket högt lyft tass ska locka till sig lycka från ett större avstånd. Dessa detaljer visar att maneki-neko är ett genomtänkt tecken, vars hållning läses noggrant.
Den plats där maneki-neko helst befinner sig är butiken. I affärer, lokaler och verksamheter är den vinkande katten särskilt vanlig. Där har den en klar uppgift, nämligen att locka till sig kunder och framgång.
Vanligtvis ställs maneki-neko upp väl synlig, till exempel nära entrén, i skyltfönstret eller vid kassan. Från denna plats vinkar den åt de förbipasserande och bjuder dem liksom in att stiga in i butiken.
Denna koppling till handeln är utmärkande för maneki-neko. Den är inte i första hand ett skydd för hemmet eller personen, utan en lyckobringare för näringslivet. Dess syfte är att låta affärer och näringsverksamhet blomstra.
Häri visar sig att lycko- och skyddstecken kan vara knutna till mycket olika livsområden. Vissa värnar om födseln, andra om resan, ytterligare andra om hemmet. Maneki-neko är inriktad på handelns och det ekonomiska uppehällets område.
Även i privata bostäder ställs maneki-neko upp, då ofta som en allmän lyckobringare för familjen. Tyngdpunkten i dess betydelse ligger dock inom det affärsmässiga området. Där är den vinkande katten en nästan självklar följeslagare.
Maneki-neko är i huvudsak en lyckobringare, men den har också en skyddande sida. Denna visar sig särskilt hos de svarta figurerna. Den svarta maneki-neko ansvarar inte för välståndet utan för att avvärja olycka.
Den svarta maneki-neko tillskrivs förmågan att hålla onda inflytelser och olycka borta. Den hör därmed till de avvärjande skyddstecknen, medan de vita och guldfärgade figurerna tjänar till att dra till sig lycka. I den svarta färgen ligger den skyddande betydelsen.
Denna uppdelning är belysande. Den visar att en och samma figur, beroende på färg, kan uppfattas antingen som en lockande lyckobringare eller som ett avvärjande skyddstecken. Maneki-neko täcker därmed in båda grundriktningarna inom skyddstraditionen.
Även oberoende av färgen bär maneki-neko en skyddande grunddrag. En figur som lockar till sig det goda och fyller hemmet med lycka lämnar mindre plats för olyckan. Att locka till sig det goda och avvärja det onda hänger samman.
Maneki-neko är därmed inte bara en glad lyckobringare, utan också ett tecken med skyddande drag. Särskilt den svarta maneki-neko visar tydligt att den vinkande katten hör till hela världen av skydds- och lyckotecken.
En vanlig missuppfattning rör maneki-nekos ursprung. Mycket ofta anses den vinkande katten vara ett kinesiskt tecken. Denna tillskrivning är inte korrekt. Maneki-neko har sitt ursprung i Japan.
Missuppfattningen har flera orsaker. Maneki-neko är också mycket spridd i kinesiskt präglade affärer och i många städers Chinatown. Den som ser den där associerar den lätt till den kinesiska kulturen.
Dessutom stämmer den vinkande gesten och lyckönskningen väl med allmänna östasiatiska föreställningar. Figuren verkar därför för många betraktare inte tydligt tillhöra en enda kultur. I själva verket har den dock sitt ursprung i den japanska Edo-perioden.
Denna klargöring är ingen bisak. Den hör till en korrekt framställning. Skydds- och lyckotecken tillskrivs i allmänhetens medvetande ofta fel kultur, och maneki-neko är ett vanligt exempel på detta.
Att fastslå är alltså att maneki-neko är ett japanskt tecken. Dess vida spridning i det kinesiskt präglade området och därutöver förändrar inte dess japanska ursprung. Denna åtskillnad hör till ett korrekt hanterande av tecknet.
Maneki-neko är i dag känd över hela världen. Som figur i affärer, som leksak och som motiv i formgivning är den spridd långt utanför Japan. Den hör till de mest kända lyckobringarna över huvud taget.
I Japan självt är maneki-neko fortfarande levande. Den hör till den bekanta bilden av affärer och lokaler. Det finns även platser och tempel som är nära förknippade med den vinkande katten och där den vördas särskilt.
Med den världsomfattande spridningen följer en förskjutning av betydelsen. På många håll uppfattas maneki-neko numera bara som en glad, dekorativ figur. Den exakta betydelsen av tassarna och färgerna är då inte längre känd.
Trots detta bevaras grundtanken. Maneki-neko är och förblir ett tecken som lockar till sig lycka. Även den som inte känner till detaljerna förstår kattens inbjudande, vinkande gest.
Maneki-neko är därmed ett gott exempel på en lyckobringare som vida har överskridit gränserna för sin ursprungskultur. Från ett japanskt tecken från Edo-perioden har den blivit en figur som är hemma i affärer runt hela världen.
Relaterade nyckelbegrepp: maneki-neko vinkande katt lyckobringare Japan Edo-perioden tass lyckokatt affär.
iWell Guard står i den kulturhistoriska tradition av bärbara skyddsobjekt som även Maneki-neko tillhör. En modern följeslagare för människor som lever med skyddssymboler: tillverkad i Tyskland, 41 lager av äkta guld, platina och silver, med 30 dagars returrätt.
Personliga erfarenheter kan variera. Ingen medicinteknisk produkt. Inget löfte om läkning.
Besläktade väsen

Diwata, de välvilliga natur- och skogsgudomarna på Filippinerna. Ursprung från sanskrit devata, B...

Yum, virvelvinden och det yngsta vindbarnet hos lakota. Ursprung, den särskilda ställningen utanf...

Abu Fanous, Gulf-folklorens ökenirrbloss. Ursprung, det tunna källäget och den religionsvetenskap...

Green Man: bladansiktet i medeltida kyrkor & majbruksfigur. Motivets ursprung, forskningsläge och...

Morrigan, gudinna i den keltiska traditionen, överlämnad i sekler: kråkgestalt över slagfälten, r...

Lagahoo, den varulvsliknande skepnadsväxlaren från Trinidad. Ursprung ur loup-garou, kistan med l...