iWell Guard

Kosmiskt informationsfält – metodik för energetisk prövning

Det kosmiska informationsfältet är, i den andliga tradition som iWell Guard arbetar utifrån, ett icke-fysiskt informationsfält, den nivå där energetiska prövningar och mediala förnimmelser äger rum.

Denna sida förklarar begreppet, metodiken och avgränsningen: vad vi menar med det, vad vi inte menar, och hur vi transparent markerar uttalanden från det kosmiska informationsfältet på detaljsidorna.

Det kosmiska informationsfältet har på iWell Guard tidigare även kallats medvetandefält.

Meditativ silhuett med koncentriska aurasskikt i en kosmisk stjärnrymd

Kosmiskt informationsfält

I det kosmiska informationsfältet prövar vi energetiska fenomen bortom den direkt sinnligt förnimbara världen. Denna sida beskriver det metodiska koncept som ligger till grund för arbetet på iWell Guard: vad vi menar med begreppet, hur vi arbetar med det och var dess gränser ligger.

Begreppet kosmiskt informationsfält ska här inte tolkas bokstavligt-fysikaliskt, utan som en arbetsmodell. Det betecknar den sfär där mediala utövare tar emot information som inte är tillgänglig via de klassiska fem sinnena. Vi använder det som ett gemensamt språk mellan olika skolor inom det finstoffliga arbetet, utan att låsa oss fast vid en bestämd metafysisk teori.

Det kosmiska informationsfältet utgör grunden för den energetiska prövningen.

Koncept

Det kosmiska informationsfältet är, enligt förståelsen i den tradition som iWell Guard arbetar utifrån, det resonansrum där medvetande och information möts, oberoende av rumslig närhet och materiell kausalitet.

I denna modell har olika källor flutit samman: begrepp från den västerländska esoterismen under 1800- och 1900-talet (den teosofiska skolans akasha-krönika, den eteriska kroppen), från Rudolf Steiners antroposofiska skolningsväg-pedagogik, från den schamanska traditionens ”verklighet bakom verkligheterna” och från moderna fältteoretiska modeller inom medvetandeforskningen, som David Bohms holografiska hypotes eller Rupert Sheldrakes morfiska fält.

Ingen av dessa källor erbjuder i sig en fullständig teori. Det vi använder på iWell Guard är en pragmatisk syntes, en modell som är bärkraftig i praktiken utan att göra anspråk på att vara det enda korrekta beskrivningsramverket.

Denna metodiska ödmjukhet är en förutsättning för arbetet: bara den som inser att den egna modellen är en modell kan dokumentera fynd transparent och granska dem kritiskt.

Metodik

En prövning i det kosmiska informationsfältet följer definierade steg: förberedelse, tröskelövergång, frågeformulering, förnimmelsefas, återövergång och dokumentation. De enskilda faserna beskrivs i detalj på sidan om prövningen.

Metodiskt centralt är åtskillnaden mellan förnimmelse och tolkning. Det som i det kosmiska informationsfältet uppfattas som bild, känsla eller röst är rådata. Översättningen till ett konkret uttalande är alltid redan en tolkning och därmed felkänslig.

Vi markerar därför i dokumentationen vad som var en direkt förnimmelse och vad som tillkom som ett tolkningssteg. Denna disciplin med källmarkering gör skillnaden mellan en granskningsbar metodisk praxis och en oförbindlig ”magkänsla”.

Avgränsning

Vi använder begreppet uttryckligen som en modell, inte som ett fysikaliskt faktum. Det kosmiska informationsfältet är i naturvetenskaplig mening varken uppmätt eller bevisat.

Olika forskningsansatser, från parapsykologin över den antroposofiskt präglade andevetenskapen till den akademiska psi-forskningen vid universitet som Princeton (Princeton Engineering Anomalies Research, 1979, 2007) och Edinburgh (Koestler Parapsychology Unit), har undersökt fenomen som kan relateras till ett sådant fält, utan att någon konsensmässig fysikalisk beskrivning har hittats.

Vi gör inget sanningsanspråk av detta. Den som arbetar med modellen bör ta den för vad den är: ett metodiskt ramverk som gör vissa erfarenheter reproducerbara och beskrivbara, inte mer, inte mindre.

Den som intar en rent materialistisk position kan betrakta modellen som ett heuristiskt språk; den som förespråkar en idealistisk eller dualistisk ansats kan förstå den som en approximation till en verklig sfär. Båda tolkningarna är kompatibla med det praktiska arbetet.

Fördjupning

Begreppet kosmiskt informationsfält dyker upp systematiskt för första gången i den västerländska esoteriken kring 1900.

Teosofen Helena Petrovna Blavatsky beskriver i The Secret Doctrine (1888) Akasha-krönikan som ett universellt lager av all kunskap. Rudolf Steiner tar upp tanken och utvecklar i sina skolningsskrifter, framför allt Wie erlangt man Erkenntnisse der höheren Welten? (1904), en metodik för kontrollerad tillgång.

Den antroposofiska skolan skiljer mellan den fysisk-kroppsliga, den eteriska, den astrala och jag-nivån; de tre sistnämnda behandlas som skikt av det subtila medvetandet.

Under 1900-talet tar Carl Gustav Jung upp liknande tankar med begreppet det kollektiva omedvetna, och Rupert Sheldrake med teorin om morfiska fält, utan den teosofiska begreppsanknytningen. David Bohm formulerar med den implicita ordningen en kvantmekaniskt motiverad variant.

Princeton Engineering Anomalies Research (PEAR, 1979, 2007) undersöker medvetande-materia-interaktioner i en naturvetenskaplig kontext. Dessa olika linjer utgör bakgrunden mot vilken det på iWell Guard använda begreppet kosmiskt informationsfält ska förstås, utan att vara identiskt med något av dessa synsätt.

Historisk kontext

Praktik i iWell Guard-kontexten

I praktiken fungerar det kosmiska informationsfältet på iWell Guard som en arbetsmodell för att beskriva det som uppfattas inom ramen för en medial prövning.

Konkret: när en praktiker i ett inledande samtal med en klient undersöker förekomsten av ett implantat eller en främmande bindning, beskriver hon fynden på ett sätt som är förenligt med modellen för det kosmiska informationsfältet, lokalisering i den subtila kroppen, energikaraktär, förbindelselinje till en källa, verkan av olika upplösningspraktiker.

Uttalandena märks utifrån källhierarkin: vad som uppfattades direkt, vad som följer av erfarenhetsbaserad tolkning, vad som är förnimbart genom iWell Guards skyddsfält. Denna differentiering är inte ett avstående från innehållslig substans, utan dess förutsättning, endast en tydlig åtskillnad mellan observation och tolkning kan kritiskt granskas och förbättras med tiden.

Kosmiskt informationsfält och vetenskap

Frågan om fenomen inom det kosmiska informationsfältet är vetenskapligt mätbara är föremål för en fortlöpande debatt. På den ena sidan finns avvisande hållningar som i varje subtil beskrivning ser en överträdelse av den metodologiska naturalismen.

På den andra sidan finns en forskningstradition som under beteckningar som psi-forskning, anomalistisk psykologi eller medvetandeforskning försöker pröva vissa effekter som uppfattas som utomsensoriska under kontrollerade förhållanden.

Klassiska exempel är Charles Honortons ganzfeld-experiment på 1970- och 80-talet, replikeringen av Daryl Bem och andra, samt Princeton Engineering Anomalies Researchs långvariga datainsamling. De statistiska resultaten är inte entydiga: effekter över slumpförväntan förekommer, men är små, svåra att replikera och föremål för metodologisk kritik.

På iWell Guard betraktar vi denna forskningstradition som en indikation på att det finns belagda fenomen som inte fullt ut kan förklaras med en klassisk fysikalisk-materialistisk världsbild. Av detta följer dock inget sanningsanspråk för en bestämd subtil modell, utan snarare berättigandet att metodiskt noggrant arbeta med erfarenheter som hör till detta spektrum.

Vanliga missförstånd

Det kosmiska informationsfältet är inte hjärnan. Det är inte en enskild människas ande. Det är inte summan av kollektiva föreställningar i sociologisk mening.

Det är heller inte identiskt med ett religiöst begrepp som den Helige Anden eller Tao. Vi använder begreppet som en metodisk samlingsbeteckning för alla de observationsnivåer på vilka medial perception verkar bortom de fem vanliga sinnena.

Den som vill fördjupa sig i de olika historiska och filosofiska ståndpunkterna hittar fördjupande begrepp i Glossariet och en placering i praktiken på sidan om Metodik.

Urval av bibliografi om det kosmiska informationsfältet:

  • Sheldrake, Rupert: Das schöpferische Universum. Die Theorie der morphogenetischen Felder. Piper, München 1981.

Observera: Detta urval är avsett som vägledning; detaljerade bidrag följer en egen, kurerad källförteckning.

Fler standardverk i litteraturförteckningen.