{"id":137001,"date":"2026-09-03T00:11:55","date_gmt":"2026-09-03T00:11:55","guid":{"rendered":"https:\/\/iwell-guard.com\/?page_id=137001"},"modified":"2026-09-03T01:17:52","modified_gmt":"2026-09-03T01:17:52","slug":"padmasambhava","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/","title":{"rendered":"Padmasambhava"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"137001\" class=\"elementor elementor-137001 elementor-3039 elementor-bc-flex-widget\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-52e9a7d e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"52e9a7d\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-56d75fc e-flex e-con-boxed e-con e-child\" data-id=\"56d75fc\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-bf05bfb e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"bf05bfb\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-26a6dac elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"26a6dac\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Padmasambhava, den tibetanska buddhismens grundare<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6a21472 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"6a21472\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>I den tibetanska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Vidaref\u00f6randet av kunskap och ber\u00e4ttelser genom generationer.\" tabindex=\"0\">traditionen<\/span> anses Padmasambhava vara den tantram\u00e4stare som f\u00f6rankrade buddhismen varaktigt i Tibet och grundade en m\u00e4ngd skyddsriter. Padmasambhava (&#8221;den lotusf\u00f6dde&#8221;), p\u00e5 tibetanska oftast kallad Guru Rinpoche eller Padmakara, betraktas som den centrala grundaren av den tibetanska vajrayana-buddhismen.<\/p><p><span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Vidaref\u00f6randet av kunskap och ber\u00e4ttelser genom generationer.\" tabindex=\"0\">Traditionen<\/span> f\u00f6rbinder honom med \u00f6verf\u00f6ringen av den indiska tantran till Tibet i slutet av 700-talet. I den \u00e4ldsta tibetanska skolan, Nyingma, v\u00f6rdas han som &#8221;den andra Buddha&#8221;. Religionshistoriskt \u00e4r hans historiska existens omtvistad, och den \u00f6verl\u00e4mnade bilden av honom \u00e4r starkt pr\u00e4glad av legender.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-cc4c9fa e-con-full e-flex e-con e-parent\" data-id=\"cc4c9fa\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-695667b elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"695667b\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"iwg-pill-row\"><span class=\"iwg-klasse-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Gud\/Gudinna: Personifierad h\u00f6gsta makt i en kulturs pantheon, med klara ansvarsomr\u00e5den som naturkrafter, \u00f6de, krig och fruktbarhet. Dyrkad genom kulter, offer och tempelinstitutioner.\">Gud<\/span><a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/buddhism\/\" class=\"iwg-kultur-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Buddhistisk tradition med bodhisattvor, skyddsgudomar, hungriga andar och helvetesv\u00e4ktare.\">Buddhism<\/a><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-13f9eb5 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"13f9eb5\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-411777f elementor-toc--minimized-on-tablet elementor-widget elementor-widget-table-of-contents\" data-id=\"411777f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;exclude_headings_by_selector&quot;:[],&quot;no_headings_message&quot;:&quot;Inga rubriker hittades p\\u00e5 den h\\u00e4r sidan.&quot;,&quot;headings_by_tags&quot;:[&quot;h2&quot;,&quot;h3&quot;],&quot;marker_view&quot;:&quot;bullets&quot;,&quot;icon&quot;:{&quot;value&quot;:&quot;fas fa-circle&quot;,&quot;library&quot;:&quot;fa-solid&quot;,&quot;rendered_tag&quot;:&quot;&lt;svg class=\\&quot;e-font-icon-svg e-fas-circle\\&quot; viewBox=\\&quot;0 0 512 512\\&quot; xmlns=\\&quot;http:\\\/\\\/www.w3.org\\\/2000\\\/svg\\&quot;&gt;&lt;path d=\\&quot;M256 8C119 8 8 119 8 256s111 248 248 248 248-111 248-248S393 8 256 8z\\&quot;&gt;&lt;\\\/path&gt;&lt;\\\/svg&gt;&quot;},&quot;minimize_box&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;minimized_on&quot;:&quot;tablet&quot;,&quot;hierarchical_view&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;min_height&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_tablet&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_mobile&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]}}\" data-widget_type=\"table-of-contents.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__header\">\n\t\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-toc__header-title\">\n\t\t\t\tInneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\t\t\t<\/h2>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--expand\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__411777f\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"\u00d6ppna inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-down\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M207.029 381.476L12.686 187.132c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941l22.667-22.667c9.357-9.357 24.522-9.375 33.901-.04L224 284.505l154.745-154.021c9.379-9.335 24.544-9.317 33.901.04l22.667 22.667c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941L240.971 381.476c-9.373 9.372-24.569 9.372-33.942 0z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--collapse\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__411777f\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"St\u00e4ng inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-up\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M240.971 130.524l194.343 194.343c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941l-22.667 22.667c-9.357 9.357-24.522 9.375-33.901.04L224 227.495 69.255 381.516c-9.379 9.335-24.544 9.317-33.901-.04l-22.667-22.667c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941L207.03 130.525c9.372-9.373 24.568-9.373 33.941-.001z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div id=\"elementor-toc__411777f\" class=\"elementor-toc__body\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-toc__spinner-container\">\n\t\t\t\t<svg class=\"elementor-toc__spinner eicon-animation-spin e-font-icon-svg e-eicon-loading\" aria-hidden=\"true\" viewBox=\"0 0 1000 1000\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M500 975V858C696 858 858 696 858 500S696 142 500 142 142 304 142 500H25C25 237 238 25 500 25S975 237 975 500 763 975 500 975Z\"><\/path><\/svg>\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-08182e7 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"08182e7\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-864be76 iwg-hero-image elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"864be76\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"683\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava-683x1024.webp\" class=\"attachment-large size-large wp-image-135965\" alt=\"Padmasambhava \u2013 gudar fr\u00e5n den buddhistiska traditionen, historiskt-illustrativ\" srcset=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava-683x1024.webp 683w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava-200x300.webp 200w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava-768x1152.webp 768w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp 1024w\" sizes=\"(max-width: 683px) 100vw, 683px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5748d05 e-con-boxed e-flex e-con e-parent\" data-id=\"5748d05\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-11a7ae0 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"11a7ae0\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-882952f elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"882952f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Historisk bakgrund<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-df1a168 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"df1a168\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>De f\u00e5 samtida k\u00e4llorna n\u00e4mner en tantral\u00e4rare av indiskt eller oddiyanskt ursprung som inbj\u00f6ds till Tibet under kung Trisong Detsens tid (regerade ca 755\u2013797).<\/p><p>Oddiyana identifieras i dagens forskning oftast med Swatdalen i nuvarande Pakistan eller med Odisha i \u00f6stra Indien. Kungen beh\u00f6vde en tantriker eftersom den indiske klosterl\u00e4raren Shantarakshita hade m\u00f6tt motst\u00e5nd fr\u00e5n lokala andar vid byggandet av det f\u00f6rsta tibetanska klostret Samye.<\/p><p>Padmasambhava ska ha kuvat dessa andar och inf\u00f6rlivat dem i det buddhistiska systemet som skyddsgudomar. Samyes grundl\u00e4ggning dateras traditionellt till 779. David Snellgrove och Hugh Richardson (&#8221;A Cultural History of Tibet&#8221;, London 1968) anser denna historiska k\u00e4rna trolig, medan de betraktar de m\u00e5nga mytologiska utsmyckningarna som senare legendbildning.<\/p>\n<p>De mest utf\u00f6rliga k\u00e4llorna, Padma Thang Yig (Padma-kr\u00f6nikan) och Pema Kathang, \u00e4r \u00f6verl\u00e4mnade som &#8221;skattetexter&#8221; (terma) inom skattefinnarnas (tert\u00f6n) skola. De &#8221;uppt\u00e4cktes&#8221; framf\u00f6r allt under 1300-talet av Orgyen Lingpa och under 1600-talet av ytterligare skattefinnare.<\/p><p>Dessa texters historiska tillf\u00f6rlitlighet \u00e4r begr\u00e4nsad, men deras religi\u00f6sa verkan har varit enorm. Janet Gyatso har i &#8221;Apparitions of the Self&#8221; (Princeton 1998) unders\u00f6kt terma-traditionen som en egen form av religi\u00f6s auktorisering, d\u00e4r visioner, dolt tillst\u00e5nd och \u00e5teruppt\u00e4ckt fyller kanoniska funktioner.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f1e027c e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f1e027c\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-0260798 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"0260798\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Lotusf\u00f6delsen<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7ebd706 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"7ebd706\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Enligt den traditionella ber\u00e4ttelsen f\u00f6ddes Padmasambhava inte av en moder, utan uppenbarade sig som ett \u00e5tta \u00e5r gammalt barn p\u00e5 en lotusblomma mitt i Dhanakosha-sj\u00f6n i landet Oddiyana.<\/p><p>Kung Indrabhuti, som just d\u00e5 var barnl\u00f6s och letade efter \u00e4delstenar, fann barnet och antog det som sin son. Denna ber\u00e4ttelse kontrasterar tydligt mot Shakyamunis m\u00e4nskliga f\u00f6delse och understryker gestaltens exceptionella status.<\/p><p>Religionsvetenskapligt kan <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett \u00e5terkommande inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt element i konst eller ber\u00e4ttelse.\" tabindex=\"0\">motivet<\/span> tolkas som ett typiskt element i den tantriska hagiografin, som st\u00e4ller l\u00e4rarens &#8221;\u00f6vernaturliga&#8221; ursprung \u00f6ver den biografiska verkligheten.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a2be71c e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"a2be71c\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5b10303 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"5b10303\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">\u00c5tta manifestationer<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6317e37 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"6317e37\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Traditionen r\u00e4knar upp \u00e5tta huvudmanifestationer av Padmasambhava, som f\u00f6rkroppsligar hans olika verksamheter under skilda livsfaser eller upplysningssituationer.<\/p><p>Till dessa h\u00f6r Guru Padma Gyalpo (den kungliga), Guru Loden Chokse (den fullkomligt vetande), Guru Pema Jungne (den lotusf\u00f6dde), Guru Padmasambhava (fridsmanifestationen), Guru Shakya Senge (Shakyas lejon, i munkgestalt), Guru Senge Dradok (Dundrande lejonet, i tvist med k\u00e4ttare), Guru Nyima Ozer (Solstr\u00e5len, som yogi p\u00e5 kyrkog\u00e5rdar) och Guru Dorje Drol\u00f6 (vredgad form ridande p\u00e5 en flygande tigrinna).<\/p><p>Dessa \u00e5tta utg\u00f6r en systematiserad <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den samling heliga skrifter som erk\u00e4nns som bindande inom en religion.\" tabindex=\"0\">kanon<\/span>, som ordnar den mytologiska m\u00e5ngfalden i Padmasambhavas vita.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-708cb59 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"708cb59\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5b7d36b elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"5b7d36b\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">De fem f\u00f6ljeslagarna<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2616577 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"2616577\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>En viktig roll i Padmasambhava-traditionen spelas av hans fem &#8221;visdomsf\u00f6ljeslagare&#8221; (yum). De mest k\u00e4nda \u00e4r Yeshe Tsogyal, en tibetansk drottning som anses vara hans huvudl\u00e4rjunge och \u00e4lskade, samt Mandarava, en indisk prinsessa. Yeshe Tsogyal \u00e4r f\u00f6rfattare eller sammanst\u00e4llare av en m\u00e4ngd terma-texter som senare \u00e5teruppt\u00e4ckts.<\/p><p>Hennes levnadsbeskrivning (&#8221;Lady of the Lotus-Born&#8221;) nedtecknades i sin nu k\u00e4nda form f\u00f6rst under 1600-talet. Forskningen diskuterar om det r\u00f6r sig om en historisk person eller en religi\u00f6s personifiering.<\/p><p>Janet Gyatso f\u00f6respr\u00e5kar i &#8221;Women in Tibet&#8221; (Bloomington 2005) en nyanserad l\u00e4sning som placerar Yeshe Tsogyal som en historiskt trolig men starkt litter\u00e4rt bearbetad gestalt.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1f50750 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"1f50750\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4fe3315 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"4fe3315\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Skattetexterna (terma)<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-39a3df7 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"39a3df7\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Padmasambhava ska under sin vistelse i Tibet ha g\u00f6mt en m\u00e4ngd l\u00e4roskrifter avsedda f\u00f6r kommande tids\u00e5ldrar. Dessa &#8221;skatter&#8221; (terma) delas in i materiella (ter) och mentala (gongter). De materiella \u00e4r dolda i grottor, klippor, statyer eller vattendrag och \u00e5teruppt\u00e4cks vid f\u00f6rutbest\u00e4mda tidpunkter av predestinerade skattefinnare (tert\u00f6n).<\/p><p>De mentala \u00e4r inpr\u00e4glade i ett s\u00e4rskilt &#8221;medvetandetillst\u00e5nd&#8221; som kan sk\u00e5das direkt. Denna f\u00f6rest\u00e4llning har gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r senare generationer att legitimera nya l\u00e4roskrifter som direkt ursprungna fr\u00e5n Padmasambhava, utan att n\u00e5gon textkritisk granskning \u00e4r m\u00f6jlig.<\/p><p>Vetenskapligt sett \u00e4r terma-traditionen ett exempel p\u00e5 en &#8221;\u00f6ppen&#8221; religi\u00f6s texttradition, som st\u00e5r i motsats till den <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Tillh\u00f6rande den bindande erk\u00e4nda skriftsamlingen inom en religion.\" tabindex=\"0\">kanoniskt<\/span> slutna indiska tantra-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Vidaref\u00f6randet av kunskap och ber\u00e4ttelser genom generationer.\" tabindex=\"0\">traditionen<\/span>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-801c16e e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"801c16e\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7e817ec elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"7e817ec\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">L\u00e4ra och vajrayana-praktik<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4ad8fb2 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"4ad8fb2\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>De l\u00e4roinneh\u00e5ll som tillskrivs Padmasambhava-traditionen omfattar framf\u00f6r allt \u00abDen stora fullkomligheten\u00bb (Dzogchen), den gren av traditions\u00f6verf\u00f6ring som betraktas som Nyingma-skolans h\u00f6gsta l\u00e4resystem. D\u00e4rtill h\u00f6r flera h\u00f6gre yogatantror till Padmasambhava-korpusen, till exempel Vajrakilaya-tantrat.<\/p><p>Den praktiska formen \u00e4r \u00abguruyoga\u00bb (lama-yoga), d\u00e4r l\u00e4rjungarna f\u00f6rest\u00e4ller sig Padmasambhava som f\u00f6rkroppsligandet av alla buddhor, bodhisattvor och l\u00e4rare. Det sjustaviga rotmantrat \u00abom ah hum vajra guru padma siddhi hum\u00bb \u00e4r starkt spritt inom hela Nyingma-ut\u00f6vningen och \u00e4ven inom Tibets icke-Nyingma-skolor.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-38cfb39 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"38cfb39\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7ada09d elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"7ada09d\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Spridning utanf\u00f6r Tibet<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a7f838d elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a7f838d\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Padmasambhava v\u00f6rdas i lika h\u00f6g grad i de tibetiskt pr\u00e4glade regionerna Bhutan, Sikkim, Ladakh och p\u00e5 den mongoliska h\u00f6gplat\u00e5n. I Bhutan \u00e4r han den centrala religi\u00f6sa gestalten, och klostret Taktsang (\u00abTigerboet\u00bb) p\u00e5 den branta sluttningen i Paro-dalen markerar enligt traditionen platsen d\u00e4r han mediterade sittande p\u00e5 en tigerhona.<\/p><p>Hans \u00e5ttonde och sista livsstadium p\u00e5 \u00abKopparf\u00e4rgade berget\u00bb (Zangdok Palri) betraktas som ett rent land, som existerar parallellt med Amitabhas Sukhavati och som ut\u00f6varnas m\u00e5l f\u00f6r \u00e5terf\u00f6delse vid livets slut.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-150951a e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"150951a\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-bb7dc95 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"bb7dc95\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Religionsvetenskaplig diskussion<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2d8b2c6 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"2d8b2c6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Fr\u00e5gan om hur mycket av den \u00f6verl\u00e4mnade bilden som g\u00e5r tillbaka p\u00e5 en historisk person kan inte besvaras slutgiltigt. Robert Mayer och Cathy Cantwell har i flera arbeten (\u00abThe Padmasambhava Cycle\u00bb, Oxford 2013) visat att spridningen av Padmasambhava-kulten stod i n\u00e4ra v\u00e4xelverkan med politiska omv\u00e4lvningar i Tibet.<\/p><p>I perioder n\u00e4r centralmakten f\u00f6rsvagades \u00f6kade Padmasambhavas betydelse, eftersom han som en translokal skyddspatron f\u00f6r Tibet kunde skapa en identitet bortom dynastiska strukturer. Denna funktion f\u00f6rklarar delvis varf\u00f6r Padmasambhava-traditionen fick en s\u00e5 stor spridning just under de \u00abm\u00f6rka \u00e5rhundradena\u00bb efter Yarlung-rikets s\u00f6nderfall p\u00e5 800-talet.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4fba3c9 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"4fba3c9\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ca67a71 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"ca67a71\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">K\u00e4llor och f\u00f6rdjupande litteratur<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dfcc19c elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"dfcc19c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<footer class=\"iwg-literatur\"><div data-nosnippet=\"true\"><p>Prim\u00e4rk\u00e4llor: Padma Thang Yig (Padma-kr\u00f6nikan), tillskriven Orgyen Lingpa; Pema Kathang; Bardo Th\u00f6dol (Tibetanska d\u00f6dsboken, som i sitt kolofon tillskrivs Padmasambhava); Vajrakilaya-tantrat.<\/p>\n<p>Sekund\u00e4rlitteratur: David Snellgrove och Hugh Richardson, \u00abA Cultural History of Tibet\u00bb, London 1968; David Snellgrove, \u00abIndo-Tibetan Buddhism\u00bb, London 1987; Janet Gyatso, \u00abApparitions of the Self\u00bb, Princeton 1998; Cathy Cantwell och Robert Mayer, \u00abThe Padmasambhava Cycle\u00bb, Oxford 2013; Robert Buswell och Donald Lopez, \u00abPrinceton Dictionary of Buddhism\u00bb, Princeton 2014; Klaus-Josef Notz, \u00abBuddhismus\u00bb, Stuttgart 2002.<\/p>\u0000\u0000\u0000\u0000\u0000\u0000<\/div><\/footer>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6f489c6 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"6f489c6\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-50de9c5 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"50de9c5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Samye och \u00abde tre \u00e4delstenarna\u00bb<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6a016ba elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"6a016ba\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Klostret Samye, cirka 50 kilometer syd\u00f6st om Lhasa, \u00e4r det f\u00f6rsta tibetanska klostret och betraktas traditionellt som ett verk av Padmasambhava, Shantarakshita och kung Trisong Detsen.<\/p><p>Denna trio (\u00abde tre \u00e4delstenarna\u00bb, ston pa gsum) \u00e4r i det tibetanska religi\u00f6sa minnet <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Tillh\u00f6rande en religions bindande erk\u00e4nda skriftbest\u00e5nd.\" tabindex=\"0\">kanonisk<\/span>, den representerar f\u00f6rbindelsen mellan tantrisk <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Praktiker som genom s\u00e4rskilda handlingar eller formler vill ingripa i tingens g\u00e5ng.\" tabindex=\"0\">magi<\/span> (Padmasambhava), monastisk disciplin (Shantarakshita) och kunglig makt (Trisong Detsen).<\/p><p>Klostret \u00e4r utformat efter m\u00f6nster av det indiska klostret Odantapuri, dess planl\u00f6sning bildar en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Cirkelformat diagram som inom hinduism och buddhism avbildar kosmos.\" tabindex=\"0\">mandala<\/span> med Mount Meru-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som tj\u00e4nar dyrkan av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> i centrum, fyra huvudkapell i v\u00e4derstrecken och en omgivande mur med 108 stupor.<\/p><p>Det har efter flera f\u00f6rst\u00f6relser, senast under upproret 1959, restaurerats flera g\u00e5nger. Det ber\u00f6mda \u00abSamye-konciliet\u00bb (792 till 794) avgjorde valet mellan den indiska och den kinesiska formen av buddhism till den indianska formens f\u00f6rdel, vilket fastst\u00e4llde den tibetanska buddhismens l\u00e5ngsiktiga inriktning mot den indiska tantratraditionen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e8734ab e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"e8734ab\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-fb26340 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"fb26340\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">\u00d6verf\u00f6ringslinjerna<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6fd23e7 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"6fd23e7\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Padmasambhava-l\u00e4rlinjerna (man ngag) delas in i tre huvudgrenar. Den \u00abl\u00e5nga linjen\u00bb (ring brgyud) g\u00e5r fr\u00e5n Padmasambhava via de historiska huvudl\u00e4rjungarna fram till nutiden genom obruten muntlig \u00f6verf\u00f6ring. Den \u00abkorta linjen\u00bb (nye brgyud) g\u00e5r genom skattfinnarna (tert\u00f6n), som uppr\u00e4ttar direkt kontakt med Padmasambhava i visioner och d\u00e4rmed f\u00f6rkortar \u00f6verf\u00f6ringsv\u00e4gen.<\/p><p>Den \u00abrena visionslinjen\u00bb (dag snang brgyud), d\u00e4r l\u00e4rare tar emot direkta anvisningar genom renhetssk\u00e5dande. Denna tredelade struktur \u00e4r en karakteristisk tibetansk konstruktion som integrerar visioner, skattfynd och muntlig \u00f6verf\u00f6ring i ett system. Karma-Kagy\u00fc-, Sakya-, Gelug- och framf\u00f6r allt Nyingma-skolan uppr\u00e4tth\u00e5ller var sin egen Padmasambhava-linje.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-fd8cb80 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"fd8cb80\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1f063a9 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"1f063a9\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">De tjugo Sad-Mahasiddhorna<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-df6733e elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"df6733e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Padmasambhava s\u00e4gs ha varit l\u00e4rare \u00e5t tjugo \u00abmahasiddhor\u00bb, det vill s\u00e4ga h\u00f6gst f\u00f6rverkligade tantriska yogier. Dessa delas oftast in i tv\u00e5 grupper, de \u00abyttre\u00bb (l\u00e4rjungar i Tibet) och de \u00abinre\u00bb (medl\u00e4rjungar i Indien). De f\u00f6rstn\u00e4mnda omfattar Yeshe Tsogyal, Vairochana, Nyak Jnanakumara, Drogmi Palgi Yeshe och ytterligare historiskt dokumenterade tibetanska yogier fr\u00e5n 700- och 800-talet.<\/p><p>Denna grupp \u00e4r religionshistoriskt relativt v\u00e4l belagd, texterna fr\u00e5n Dunhuang-cachen (700- till 900-talet), som h\u00e4rstammar fr\u00e5n grottorna i Dunhuang, bekr\u00e4ftar n\u00e5gra av dessa namn. Janet Gyatso och Sam van Schaik har i flera studier analyserat f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Dunhuang-fynden och den senare tibetanska hagiografin.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a8c4b2c e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"a8c4b2c\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2d67f8f elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"2d67f8f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Padmasambhava och Bardo Th\u00f6dol<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d615a27 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"d615a27\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>\u00abTibetanska d\u00f6dsboken\u00bb (Bardo Th\u00f6dol), som i sitt kolofon tillskrivs Padmasambhava, \u00e4r i v\u00e4stv\u00e4rlden ett av de mest k\u00e4nda verken inom den tibetanska religi\u00f6sa litteraturen.<\/p><p>Enligt traditionell uppfattning f\u00f6rfattades den av Padmasambhava, g\u00f6mdes av Yeshe Tsogyal och \u00e5teruppt\u00e4cktes p\u00e5 1300-talet av Karma Lingpa som en terma. Vetenskapligt \u00e4r tillskrivningen till Padmasambhava os\u00e4ker, texten i sin nuvarande form \u00e4r en sammanst\u00e4llning fr\u00e5n senare delen av 1300-talet.<\/p><p>Den beskriver de faser som medvetandet genomg\u00e5r efter d\u00f6den och ger anvisningar om hur den d\u00f6ende eller de anh\u00f6riga kan st\u00f6dja medvetandets resa genom mellantillst\u00e5nden (bardo).<\/p><p>Den f\u00f6rsta engelska \u00f6vers\u00e4ttningen av Walter Yeeling Evans-Wentz (Oxford 1927) har haft en betydande inverkan p\u00e5 v\u00e4sterl\u00e4ndsk spiritualitet, men \u00e4r filologiskt inte l\u00e4ngre aktuell. En modern och tillf\u00f6rlitlig engelsk utg\u00e5va har Robert Thurman lagt fram 1994.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b544069 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"b544069\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5fcc070 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"5fcc070\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Den vredgade gestalten Dorje Drol\u00f6<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8569b80 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"8569b80\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>En av de \u00e5tta huvudmanifestationerna av Padmasambhava, Guru Dorje Drol\u00f6, har f\u00e5tt s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet inom modern tibetansk religiositet. Denna vredgade form visar Padmasambhava ridande p\u00e5 en flygande, dr\u00e4ktig tigerhona, med m\u00f6rkr\u00f6d hudf\u00e4rg, tre \u00f6gon och en \u00e5skvigg-phurba som vapen.<\/p><p>Den ikonografiska f\u00f6rlagan kommer fr\u00e5n <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"\u00d6verf\u00f6ringen av kunskap och ber\u00e4ttelser mellan generationer.\" tabindex=\"0\">traderingen<\/span> om att Padmasambhava i denna form ska ha grundat klostret Paro Taktsang (\u00abTigerboet\u00bb) i Bhutan, som \u00e4r byggt p\u00e5 en brant bergsklippa ovanf\u00f6r Paro-dalen.<\/p><p>V\u00f6rdnaden av Dorje Drol\u00f6 \u00e4r s\u00e4rskilt utbredd i Bhutan och i de \u00f6stliga tibetanska provinserna. Han f\u00f6rkroppsligar den transformativa kraft med vilken Padmasambhava omvandlar fientliga makter till skyddsv\u00e4ktare.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-65d51bd e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"65d51bd\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-79206f2 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"79206f2\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Padma bka' thang som huvudk\u00e4lla<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-04fb02e elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"04fb02e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>\u00abPadma bka&#8217; thang\u00bb (Boken om Padmasambhavas ord) \u00e4r m\u00e4starens mest utf\u00f6rliga hagiografi. Den uppt\u00e4cktes av Orgyan Lingpa p\u00e5 1300-talet som en terma (dold skattetext) och inneh\u00e5ller 108 kapitel som beskriver Padmasambhavas f\u00f6delse, undervisningsverksamhet, underverk och avf\u00e4rd. Anne-Marie Blondeau och Matthew Kapstein har i sin forskning unders\u00f6kt denna k\u00e4llas textuella skiktning.<\/p><p>Medan \u00e4ldre skikt g\u00e5r tillbaka till 1000- och 1100-talet, \u00e4r m\u00e5nga underverksber\u00e4ttelser till\u00e4gg fr\u00e5n senare terma-linjer. Den parallella k\u00e4llan \u00abPema Kathang Yiges Cinma\u00bb (Sju kapitel) av Sangye Lingpa (1300-talet) erbjuder ett alternativt ber\u00e4ttelseskikt. B\u00e5da texterna reciteras liturgiskt \u00e4n i dag i v\u00e4stra Himalaya och Sikkim, framf\u00f6r allt under Tsechu-festerna i Bhutan.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5afb269 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"5afb269\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a47ed18 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"a47ed18\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">De \u00e5tta manifestationerna i detalj<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-fcab2b8 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"fcab2b8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>De \u00e5tta uppenbarelseformerna av Padmasambhava (gu ru mtshan brgyad) \u00e4r: Guru Tsokye Dorje (f\u00f6dd ur lotusen), Guru Shakya Senge (i munkform), Guru Padmasambhava (i Indrabhutis palats), Guru Padmakara (under praktikfasen), Guru Dorje Drol\u00f6 (vredgad form), Guru Nyima \u00d6zer (i buddhistisk utstr\u00e5lning), Guru Senge Dradok (lejonr\u00f6st) och Guru Loden Choksey (livsavslutaren).<\/p><p>Varje manifestation h\u00f6r till en undervisningsfas och ett praktikfokus. Denna \u00e5ttadelade struktur kodifierades p\u00e5 1100-talet och \u00e4r standardiserad i tibetanska tempelm\u00e5lningar. Den motsvarar inte av en slump de \u00e5tta stora bodhisattvorna inom mahayana. Roger Jackson har tolkat denna strukturella analogi som en medveten inkulturering av det indiska bodhisattva-schemat i den tibetanska gurul\u00e4rans.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-c91bea2 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"c91bea2\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b57c1c8 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"b57c1c8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Yeshe Tsogyal som skrivare och medl\u00e4rare<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dd743ad elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"dd743ad\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Yeshe Tsogyal (cirka 757\u2013817), Padmasambhavas andliga f\u00f6ljeslagare och fr\u00e4msta l\u00e4rjunge, anses vara skrivaren bakom de viktigaste termatexterna. Med sitt minne ska hon ha nedtecknat alla Padmasambhavas l\u00e4ror och delvis g\u00f6mt dem i klippor, sj\u00f6ar och i medvetandestr\u00f6mmen hos hans framtida \u00e5terf\u00f6delser.<\/p><p>Janet Gyatso (\u00abApparitions of the Self\u00bb, Princeton 1998) har analyserat Yeshe Tsogyals funktion som f\u00f6rebild f\u00f6r den senare uppkomna klassen av kvinnliga tert\u00f6ner.<\/p><p>Hennes hagiografi \u00abMkha&#8217; &#8217;gro ye shes mtsho rgyal gyi rnam thar\u00bb uppenbarades som terma av Taksham Nuden Dorje och \u00e4r en av f\u00e5 utf\u00f6rliga kvinnobiografier inom den tibetanska religionslitteraturen. Den kombinerar biografiska element med vision\u00e4r <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span> och intar d\u00e4rmed en s\u00e4rst\u00e4llning i den tibetanska litteraturhistorien.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d06cb12 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"d06cb12\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7c0f880 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"7c0f880\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Terma-traditionen och dess \u00e4kthetsfr\u00e5ga<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-53b9b83 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"53b9b83\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Terma-traditionen, en central pelare inom nyingma-skolan, bygger p\u00e5 antagandet att Padmasambhava och Yeshe Tsogyal har g\u00f6mt l\u00e4ror som vid senare tidpunkter \u00e5teruppt\u00e4cks av f\u00f6rutbest\u00e4mda \u00abskattfinnare\u00bb (tert\u00f6ner).<\/p><p>Denna tradition frambringade fr\u00e5n 1000-talet till 1900-talet ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt skikt av buddhistisk litteratur. \u00c4kthetsfr\u00e5gan diskuteras b\u00e5de inom traditionen sj\u00e4lv och inom modern forskning.<\/p><p>Janet Gyatso har i \u00abApparitions of the Self\u00bb h\u00e4vdat att termatexterna b\u00f6r delas in i \u00abjord-terma\u00bb (sa gter, materiella fynd) och \u00ab<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En kroppsl\u00f6s varelse som tillskrivs verkan i v\u00e4rlden.\" tabindex=\"0\">ande<\/span>-terma\u00bb (dgongs gter, vision\u00e4ra uppenbarelser).<\/p><p>B\u00e5da kategorierna kr\u00e4ver olika filologiska och vetenskapliga metoder. Ronald Davidson (\u00abTibetan Renaissance\u00bb, New York 2005) har placerat terma-traditionen i det bredare sammanhanget av den tibetanska identitetsbildningen, som tog sin b\u00f6rjan p\u00e5 1000-talet efter Yarlung-rikets sammanbrott.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e00aa18 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"e00aa18\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-59e7d49 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"59e7d49\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Padmasambhava och bardol\u00e4rorna<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4394f85 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"4394f85\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>En central pelare i Padmasambhava-traditionen \u00e4r l\u00e4ran om bardo, mellantillst\u00e5ndet mellan d\u00f6d och \u00e5terf\u00f6delse. \u00abBardo Th\u00f6dol\u00bb (Befrielse genom h\u00f6rande i mellantillst\u00e5ndet, i v\u00e4sterlandet k\u00e4nd som \u00abTibetanska d\u00f6dsboken\u00bb) f\u00f6rs vidare som en terma av Padmasambhava, uppt\u00e4ckt av Karma Lingpa p\u00e5 1300-talet.<\/p><p>Texten beskriver sex bardofaser, d\u00e4r medvetandet har m\u00f6jlighet att ta de sista stegen mot befrielse.<\/p><p>Bryan Cuevas (\u00abThe Hidden History of the Tibetan Book of the Dead\u00bb, Oxford 2003) har i detalj rekonstruerat textens historia och visat att verket blev k\u00e4nt i v\u00e4sterlandet f\u00f6rst genom Walter Y. Evans-Wentz (1927) och den \u00f6vers\u00e4ttning av Kazi Dawa Samdup som han byggde p\u00e5.<\/p><p>Denna v\u00e4sterl\u00e4ndska mottagning har lett till en egen tradition av bardotolkning, som inte alltid \u00e4r f\u00f6renlig med den traditionella praktiken.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-542e57d e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"542e57d\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-02bd3e4 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"02bd3e4\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">De fem tert\u00f6n-kungarna<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6707d89 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"6707d89\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Den tibetanska traditionen k\u00e4nner till fem \u00abtert\u00f6n-kungar\u00bb (gter ston rgyal po lnga), som betraktas som de mest betydande skattfinnarna: Nyangrel Nyima \u00d6zer (1124\u20131192), Guru Ch\u00f6wang (1212\u20131270), Dorje Lingpa (1346\u20131405), Padma Lingpa (1450\u20131521) och Jamyang Khyentse Wangpo (1820\u20131892).<\/p><p>Tillsammans har de \u00e5teruppt\u00e4ckt tusentals texter och praktiktraditioner. R\u00e4knes\u00e4ttet varierar mellan k\u00e4llorna, och vissa skolor l\u00e4gger till ytterligare namn som Sangye Lingpa, Ratna Lingpa eller Orgyen Lingpa. Denna tert\u00f6n-linje ses inte som en apostlaf\u00f6ljd, utan som en rad f\u00f6rutbest\u00e4mda \u00e5teruppt\u00e4ckare, vars karma sedan Padmasambhavas tid varit inriktat p\u00e5 denna funktion.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-0d745c7 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"0d745c7\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-957a0b8 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"957a0b8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Vanliga fr\u00e5gor<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d276cda elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"d276cda\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p><strong>Var Padmasambhava en historisk person?<\/strong> Den historiska k\u00e4rnan \u00e4r rimlig: en indisk eller centralasiatisk tantral\u00e4rare som kom till Tibet i slutet av 700-talet. Den utm\u00e5lade levnadshistorien \u00e4r dock starkt legendariskt \u00f6verformad och i de flesta detaljer inte historiskt verifierbar.<\/p>\n<p><strong>Vad \u00e4r terma?<\/strong> \u00abSkatter\u00bb, l\u00e4retexter eller f\u00f6rem\u00e5l som Padmasambhava enligt traditionen ska ha g\u00f6mt och som senare \u00e5teruppt\u00e4cks av f\u00f6rutbest\u00e4mda skattfinnare (tert\u00f6n). De utg\u00f6r en viktig del av nyingma-traditionens l\u00e4ror.<\/p>\n<p><strong>Vad betyder <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En helig stavelse eller formel som upprepas inom hinduismen och buddhismen.\" tabindex=\"0\">mantrat<\/span> f\u00f6r Padmasambhava?<\/strong> \u00abOm ah hum vajra guru padma siddhi hum\u00bb betyder ungef\u00e4r \u00abom ah hum, diamantl\u00e4raren Lotus, ge f\u00f6rverkligande, hum\u00bb. Det \u00e4r ett av de viktigaste mantrana inom tibetansk buddhism och reciteras i guru-yoga-praktiken.<\/p>\n<p><strong>Var lever Padmasambhava idag enligt traditionen?<\/strong> I den rena v\u00e4rlden p\u00e5 \u00abKopparf\u00e4rgade berget\u00bb (Zangdok Palri), som existerar parallellt med m\u00e4nniskornas v\u00e4rld. De ut\u00f6vande hoppas att \u00e5terf\u00f6das d\u00e4r vid livets slut.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":3,"featured_media":3277,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Padmasambhava","_yoast_wpseo_title":"Padmasambhava \u2013 tantram\u00e4stare i Tibet | iWell Guard","_yoast_wpseo_metadesc":"Padmasambhava (Guru Rinpoche), den lotusf\u00f6dde tantriske m\u00e4staren, f\u00f6rde buddhismen till Tibet p\u00e5 700-talet. Terma och Nyingma-traditionen.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_angie_page":false,"gefaehrdungsstufe":"","wesen_kultur":"","wesen_klasse":"","footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-137001","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v27.7 (Yoast SEO v28.3) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Padmasambhava \u2013 tantram\u00e4stare i Tibet | iWell Guard<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Padmasambhava (Guru Rinpoche), den lotusf\u00f6dde tantriske m\u00e4staren, f\u00f6rde buddhismen till Tibet p\u00e5 700-talet. Terma och Nyingma-traditionen.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Padmasambhava\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Padmasambhava (Guru Rinpoche), den lotusf\u00f6dde tantriske m\u00e4staren, f\u00f6rde buddhismen till Tibet p\u00e5 700-talet. Terma och Nyingma-traditionen.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"iWell Guard\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-03T01:17:52+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1024\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1536\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/\",\"name\":\"Padmasambhava \u2013 tantram\u00e4stare i Tibet | iWell Guard\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp\",\"datePublished\":\"2026-09-03T00:11:55+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-03T01:17:52+00:00\",\"description\":\"Padmasambhava (Guru Rinpoche), den lotusf\u00f6dde tantriske m\u00e4staren, f\u00f6rde buddhismen till Tibet p\u00e5 700-talet. Terma och Nyingma-traditionen.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp\",\"width\":1024,\"height\":1536,\"caption\":\"Gudar fr\u00e5n den buddhistiska traditionen.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/padmasambhava\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Start\",\"item\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?page_id=136483\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Padmasambhava\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"name\":\"iWell Guard\",\"description\":\"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Ittermann electronic GmbH\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"width\":1182,\"height\":237,\"caption\":\"Ittermann electronic GmbH\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/pantip.com\\\/profile\\\/9367242\",\"https:\\\/\\\/micro.blog\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.diggerslist.com\\\/iwellguard\\\/about\",\"https:\\\/\\\/skitterphoto.com\\\/photographers\\\/2870314\\\/iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/iwellguard.wordpress.com\\\/2026\\\/06\\\/06\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/hub.docker.com\\\/u\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.pinterest.com\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/bit.ly\\\/m\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/entre-vos-mains.alsace.eu\\\/profiles\\\/iwellguard\\\/activity\",\"https:\\\/\\\/gravatar.com\\\/reallybeded8fd34\",\"https:\\\/\\\/naijamatta.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.goodreads.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/profile.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/experiment.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/wakelet.com\\\/@iWellGuard82270\",\"https:\\\/\\\/www.chordie.com\\\/forum\\\/profile.php?id=2555664\",\"https:\\\/\\\/www.instapaper.com\\\/p\\\/17757966\",\"https:\\\/\\\/www.mapleprimes.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/businesslistingplus.com\\\/profile\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/telegra.ph\\\/iWell-Guard-06-06\",\"https:\\\/\\\/pbase.com\\\/iwellguard\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/b.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/20260607#bookmark-4788405196491818882\",\"https:\\\/\\\/fliphtml5.com\\\/home\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/anyflip.com\\\/homepage\\\/cmiwl#About\",\"https:\\\/\\\/transfur.com\\\/Users\\\/iwellguard\",\"http:\\\/\\\/delphi.larsbo.org\\\/user\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/jobs.lajobsportal.org\\\/profiles\\\/8380803-iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/md.chaosdorf.de\\\/s\\\/jfbe5SBdJD\",\"https:\\\/\\\/www.lingvolive.com\\\/en-us\\\/profile\\\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\\\/translations\",\"https:\\\/\\\/www.fitday.com\\\/fitness\\\/forums\\\/members\\\/iwellguard.html\",\"https:\\\/\\\/www.mymeetbook.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/pxhere.com\\\/en\\\/photographer-me\\\/5040798\",\"https:\\\/\\\/disqus.com\\\/by\\\/iwellguard\\\/about\\\/\",\"https:\\\/\\\/pastelink.net\\\/hjwciqwq\",\"https:\\\/\\\/pubhtml5.com\\\/homepage\\\/scjhn\\\/\",\"https:\\\/\\\/www.bitchute.com\\\/channel\\\/2O2eOKzNqujT\",\"https:\\\/\\\/audiomack.com\\\/iwellguard\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Padmasambhava \u2013 tantram\u00e4stare i Tibet | iWell Guard","description":"Padmasambhava (Guru Rinpoche), den lotusf\u00f6dde tantriske m\u00e4staren, f\u00f6rde buddhismen till Tibet p\u00e5 700-talet. Terma och Nyingma-traditionen.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Padmasambhava","og_description":"Padmasambhava (Guru Rinpoche), den lotusf\u00f6dde tantriske m\u00e4staren, f\u00f6rde buddhismen till Tibet p\u00e5 700-talet. Terma och Nyingma-traditionen.","og_url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/","og_site_name":"iWell Guard","article_modified_time":"2026-09-03T01:17:52+00:00","og_image":[{"width":1024,"height":1536,"url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/","name":"Padmasambhava \u2013 tantram\u00e4stare i Tibet | iWell Guard","isPartOf":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp","datePublished":"2026-09-03T00:11:55+00:00","dateModified":"2026-09-03T01:17:52+00:00","description":"Padmasambhava (Guru Rinpoche), den lotusf\u00f6dde tantriske m\u00e4staren, f\u00f6rde buddhismen till Tibet p\u00e5 700-talet. Terma och Nyingma-traditionen.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/#primaryimage","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_buddhismus_padmasambhava.webp","width":1024,"height":1536,"caption":"Gudar fr\u00e5n den buddhistiska traditionen."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/padmasambhava\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Start","item":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?page_id=136483"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Padmasambhava"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","name":"iWell Guard","description":"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen","publisher":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization","name":"Ittermann electronic GmbH","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","width":1182,"height":237,"caption":"Ittermann electronic GmbH"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/pantip.com\/profile\/9367242","https:\/\/micro.blog\/iwellguard","https:\/\/www.diggerslist.com\/iwellguard\/about","https:\/\/skitterphoto.com\/photographers\/2870314\/iwell-guard","https:\/\/iwellguard.wordpress.com\/2026\/06\/06\/iwell-guard\/","https:\/\/hub.docker.com\/u\/iwellguard","https:\/\/www.pinterest.com\/iwellguard\/","https:\/\/bit.ly\/m\/iwellguard","https:\/\/entre-vos-mains.alsace.eu\/profiles\/iwellguard\/activity","https:\/\/gravatar.com\/reallybeded8fd34","https:\/\/naijamatta.com\/iwellguard","https:\/\/www.goodreads.com\/iwellguard","https:\/\/profile.hatena.ne.jp\/iwellguard\/","https:\/\/experiment.com\/users\/iwellguard","https:\/\/wakelet.com\/@iWellGuard82270","https:\/\/www.chordie.com\/forum\/profile.php?id=2555664","https:\/\/www.instapaper.com\/p\/17757966","https:\/\/www.mapleprimes.com\/users\/iwellguard","https:\/\/businesslistingplus.com\/profile\/iwell-guard\/","https:\/\/telegra.ph\/iWell-Guard-06-06","https:\/\/pbase.com\/iwellguard\/iwellguard","https:\/\/b.hatena.ne.jp\/iwellguard\/20260607#bookmark-4788405196491818882","https:\/\/fliphtml5.com\/home\/iwellguard","https:\/\/anyflip.com\/homepage\/cmiwl#About","https:\/\/transfur.com\/Users\/iwellguard","http:\/\/delphi.larsbo.org\/user\/iwellguard","https:\/\/jobs.lajobsportal.org\/profiles\/8380803-iwell-guard","https:\/\/md.chaosdorf.de\/s\/jfbe5SBdJD","https:\/\/www.lingvolive.com\/en-us\/profile\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\/translations","https:\/\/www.fitday.com\/fitness\/forums\/members\/iwellguard.html","https:\/\/www.mymeetbook.com\/iwellguard","https:\/\/pxhere.com\/en\/photographer-me\/5040798","https:\/\/disqus.com\/by\/iwellguard\/about\/","https:\/\/pastelink.net\/hjwciqwq","https:\/\/pubhtml5.com\/homepage\/scjhn\/","https:\/\/www.bitchute.com\/channel\/2O2eOKzNqujT","https:\/\/audiomack.com\/iwellguard"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/137001","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=137001"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/137001\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3277"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=137001"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=137001"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}