{"id":136984,"date":"2026-09-03T00:11:46","date_gmt":"2026-09-03T00:11:46","guid":{"rendered":"https:\/\/iwell-guard.com\/?page_id=136984"},"modified":"2026-09-03T01:17:24","modified_gmt":"2026-09-03T01:17:24","slug":"ea","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/","title":{"rendered":"Ea"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"136984\" class=\"elementor elementor-136984 elementor-3022 elementor-bc-flex-widget\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e12ffee e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"e12ffee\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b1bb803 e-flex e-con-boxed e-con e-child\" data-id=\"b1bb803\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-bfd4bac e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"bfd4bac\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2de4ae4 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"2de4ae4\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Ea, akkadisk gud f\u00f6r visdom och s\u00f6tvatten<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b9e4c62 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"b9e4c62\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Ea, i den sumeriska traditionen Enki, \u00e4r den fornmesopotamiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten och besv\u00e4rjelsekonst. Tillsammans med Anu och Enlil h\u00f6r han till den h\u00f6gsta triaden i den sumerisk-akkadiska panteonen och betraktas som m\u00e4nniskans skapare, hantverkarnas l\u00e4rare och gudarnas kloke r\u00e5dgivare.<\/p><p>Hans huvudkult fanns i Eridu, den fornsumeriska staden som enligt mesopotamisk tradition ans\u00e5gs vara v\u00e4rldshistoriens f\u00f6rsta stad.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-90aaed5 e-con-full e-flex e-con e-parent\" data-id=\"90aaed5\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dcbd116 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"dcbd116\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"iwg-pill-row\"><span class=\"iwg-klasse-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Gud\/Gudinna: Personifierad h\u00f6gsta makt i en kulturs pantheon, med tydliga ansvarsomr\u00e5den som naturkrafter, \u00f6de, krig och fruktbarhet. Dyrkas genom kulter, offer och tempelinstitutioner.\">Gud<\/span><a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/mesopotamien\/\" class=\"iwg-kultur-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Vaggan f\u00f6r dokumenterad religion: Sumer, Akkad, Babylon, Assyrien (ca. 3500 f.Kr. till 330 f.Kr.).\">Mesopotamien<\/a><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d34c743 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"d34c743\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b851512 elementor-toc--minimized-on-tablet elementor-widget elementor-widget-table-of-contents\" data-id=\"b851512\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;exclude_headings_by_selector&quot;:[],&quot;no_headings_message&quot;:&quot;Inga rubriker hittades p\\u00e5 den h\\u00e4r sidan.&quot;,&quot;headings_by_tags&quot;:[&quot;h2&quot;,&quot;h3&quot;],&quot;marker_view&quot;:&quot;bullets&quot;,&quot;icon&quot;:{&quot;value&quot;:&quot;fas fa-circle&quot;,&quot;library&quot;:&quot;fa-solid&quot;,&quot;rendered_tag&quot;:&quot;&lt;svg class=\\&quot;e-font-icon-svg e-fas-circle\\&quot; viewBox=\\&quot;0 0 512 512\\&quot; xmlns=\\&quot;http:\\\/\\\/www.w3.org\\\/2000\\\/svg\\&quot;&gt;&lt;path d=\\&quot;M256 8C119 8 8 119 8 256s111 248 248 248 248-111 248-248S393 8 256 8z\\&quot;&gt;&lt;\\\/path&gt;&lt;\\\/svg&gt;&quot;},&quot;minimize_box&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;minimized_on&quot;:&quot;tablet&quot;,&quot;hierarchical_view&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;min_height&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_tablet&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_mobile&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]}}\" data-widget_type=\"table-of-contents.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__header\">\n\t\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-toc__header-title\">\n\t\t\t\tInneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\t\t\t<\/h2>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--expand\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__b851512\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"\u00d6ppna inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-down\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M207.029 381.476L12.686 187.132c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941l22.667-22.667c9.357-9.357 24.522-9.375 33.901-.04L224 284.505l154.745-154.021c9.379-9.335 24.544-9.317 33.901.04l22.667 22.667c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941L240.971 381.476c-9.373 9.372-24.569 9.372-33.942 0z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--collapse\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__b851512\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"St\u00e4ng inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-up\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M240.971 130.524l194.343 194.343c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941l-22.667 22.667c-9.357 9.357-24.522 9.375-33.901.04L224 227.495 69.255 381.516c-9.379 9.335-24.544 9.317-33.901-.04l-22.667-22.667c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941L207.03 130.525c9.372-9.373 24.568-9.373 33.941-.001z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div id=\"elementor-toc__b851512\" class=\"elementor-toc__body\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-toc__spinner-container\">\n\t\t\t\t<svg class=\"elementor-toc__spinner eicon-animation-spin e-font-icon-svg e-eicon-loading\" aria-hidden=\"true\" viewBox=\"0 0 1000 1000\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M500 975V858C696 858 858 696 858 500S696 142 500 142 142 304 142 500H25C25 237 238 25 500 25S975 237 975 500 763 975 500 975Z\"><\/path><\/svg>\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9f6c191 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"9f6c191\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7d29e1d iwg-hero-image elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"7d29e1d\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"683\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea-683x1024.webp\" class=\"attachment-large size-large wp-image-135991\" alt=\"Ea \u2013 gudar fr\u00e5n den mesopotamiska traditionen, historiskt-illustrativt\" srcset=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea-683x1024.webp 683w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea-200x300.webp 200w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea-768x1152.webp 768w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea.webp 1024w\" sizes=\"(max-width: 683px) 100vw, 683px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-798c2bf e-con-boxed e-flex e-con e-parent\" data-id=\"798c2bf\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1e47644 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"1e47644\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e8779ae elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"e8779ae\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Myt och ursprung<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d762b2b elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"d762b2b\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Enki \u00e4r i den fornsumeriska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den samlade upps\u00e4ttningen gudar inom en religion eller kultur.\" tabindex=\"0\">panteon<\/span> en av de tre h\u00f6gsta gudarna. Hans akkadiska namn Ea h\u00e4rleds spr\u00e5khistoriskt fr\u00e5n en semitisk rot med betydelsen \u00abvattnets hus\u00bb, men kan ocks\u00e5 vara en direkt \u00f6vers\u00e4ttning av det sumeriska namnet.<\/p><p>Hans ansvarsomr\u00e5den \u00e4r s\u00f6tvattnet som str\u00f6mmar upp ur djupen under jorden, samt visdomen, som \u00e4r n\u00e4ra knuten till vattensymboliken.<\/p>\n<p>Enkis boning \u00e4r Apsu, djuphavet som ligger under jorden och ur vilket k\u00e4llor, floder och brunnar har sitt ursprung.<\/p><p>Hans f\u00f6rh\u00e5llande till Apsu \u00e4r inte bara kosmologiskt utan \u00e4ven teologiskt djupt, eftersom vattnet i den mesopotamiska tankev\u00e4rlden ans\u00e5gs vara s\u00e4tet f\u00f6r den dolda kunskapen. Enki \u00e4r f\u00f6rkroppsligandet av denna kunskap och den praktiska klokhet som till\u00e4mpar den.<\/p>\n<p>Hans mor \u00e4r Nammu, urhavets gudinna, medan hans far f\u00f6rblir obest\u00e4md i de flesta k\u00e4llor. Hans gem\u00e5l \u00e4r Damgalnuna, en gudinna f\u00f6r f\u00f6dsel och omv\u00e5rdnad. I vissa traditioner f\u00f6rbinds \u00e4ven Ninhursag, jordmodergudinnan, med honom.<\/p><p>Tillsammans utg\u00f6r de den viktigaste skapelsekonstellationen inom den fornsumeriska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om tron inom en religion.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span>. Bland deras d\u00f6ttrar och s\u00f6ner finns Marduk, som senare blev Babylons riksgud, Ninshubur, en trogen budb\u00e4rare, och Asalluhi, en helare.<\/p>\n<p>Enki skildras i <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00f6verl\u00e4mnad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> \u00abEnki och v\u00e4rldsordningen\u00bb som den gud som organiserar den kosmiska ordningen och ger varje element dess best\u00e4mmelse.<\/p><p>Denna ber\u00e4ttelse \u00e4r religionshistoriskt viktig, eftersom den framst\u00e4ller Enki som organisat\u00f6ren av v\u00e4rlden, inte som dess skapare i strikt mening. Skapelsen som s\u00e5dan \u00e4r i det sumeriska t\u00e4nkandet mindre en eng\u00e5ngshandling \u00e4n en p\u00e5g\u00e5ende ordningsprocess, som Enki ansvarar f\u00f6r.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4545c20 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"4545c20\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1f60711 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"1f60711\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Symboler och attribut<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ba2bb75 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"ba2bb75\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Eas viktigaste attribut \u00e4r vattnet. P\u00e5 reliefer och sigillavtryck str\u00f6mmar en dubbel vattenstr\u00f6m fram ur hans axlar, och i den simmar ofta sm\u00e5 fiskar. Denna bild f\u00f6renar hans funktion som vatten- och kunskapsgivare i en enda komposition. Vattenstr\u00f6mmarna representerar Mesopotamiens tv\u00e5 stora floder, Eufrat och Tigris, vars k\u00e4llor tillskrevs Ea.<\/p>\n<p>Hans symboldjur \u00e4r en blandning av get och fisk, Suhurmasch, en fornmesopotamisk skapelsevarelse som i senare astronomi blev stj\u00e4rnbilden Stenbocken.<\/p><p>Detta djur f\u00f6renar den h\u00f6ga och den djupa sf\u00e4ren, allts\u00e5 berg och vatten, och utg\u00f6r d\u00e4rmed en egen <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00e5sk\u00e5dlig bild som st\u00e5r f\u00f6r en abstrakt tanke.\" tabindex=\"0\">sinnebild<\/span> f\u00f6r Eas kosmiska kunskap. Under kassitisk tid blev Suhurmasch det allm\u00e4nt k\u00e4nda k\u00e4nnetecknet f\u00f6r Ea p\u00e5 kudurru-stenar.<\/p>\n<p>Ea framst\u00e4lls i bildkonsten som en sk\u00e4ggig man i l\u00e5ng dr\u00e4kt och hornkrona, ofta med en flod mellan axlarna. P\u00e5 vissa reliefer sitter han p\u00e5 en tron i Apsu, omgiven av fiskar och vattenvarelser. P\u00e5 kudurru-stenarna framtr\u00e4der hans <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett tecken som representerar en f\u00f6rest\u00e4llning eller betydelse.\" tabindex=\"0\">symbol<\/span> i den \u00f6vre raden, eftersom han h\u00f6r till den h\u00f6gsta gudaf\u00f6rsamlingen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-90b966a e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"90b966a\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b86d7d6 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"b86d7d6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Kult och v\u00f6rdnad<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-0e1bc34 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"0e1bc34\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Eridu, den forntida sumeriska staden i s\u00f6dra Mesopotamien, var Enkis huvudkultort. Enligt mesopotamisk tradition var Eridu v\u00e4rldens f\u00f6rsta stad, och <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En helig plats som \u00e4r vigd \u00e5t dyrkan av en gudom.\" tabindex=\"0\">helgedomen<\/span> E-abzu, \u00abDjupets hus\u00bb, var dess viktigaste <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som tj\u00e4nar dyrkan av en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">tempel<\/span>. Arkeologiska utgr\u00e4vningar i Eridu har blottlagt ett l\u00e5ngt lager av tempelbyggnader som str\u00e4cker sig tillbaka till Ubaid-perioden under det femte \u00e5rtusendet f.Kr.<\/p>\n<p><span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En helig plats som \u00e4r vigd \u00e5t dyrkan av en gudom.\" tabindex=\"0\">Helgedomen<\/span> var ber\u00f6md f\u00f6r sina kultiska vattenriter. Pr\u00e4ster med anknytning till Apsu utf\u00f6rde reningsriter vid en stor vattenbass\u00e4ng framf\u00f6r <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som tj\u00e4nar dyrkan av en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">templet<\/span>. Denna sedv\u00e4nja bevarades genom hela den mesopotamiska tempelkulturen och p\u00e5verkade \u00e4ven den senbabyloniska tempelpraxisen i Babylon, d\u00e4r Marduks <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som tj\u00e4nar dyrkan av en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">tempel<\/span> ocks\u00e5 hade en Apsu-bass\u00e4ng.<\/p>\n<p>I Babylon, Borsippa, Nippur och Sippar erk\u00e4ndes Ea som Marduks far och dyrkades tillsammans med den babyloniska huvudstadens riksgud. Besv\u00e4rjelsetexter, l\u00e4kekonsttexter och sp\u00e5domstexter \u00e5kallar honom som kunskapens k\u00e4lla, utan vars r\u00e5d ingen magisk handling kan lyckas.<\/p>\n<p>Eas <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Summan av de religi\u00f6sa dyrkanshandlingar som \u00e4gnas en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kult<\/span> genomsyrade hela den mesopotamiska historien. \u00c4ven under den nyassyriska och nybabyloniska perioden var han en av de viktigaste gudomarna.<\/p><p>Ashurbanipal l\u00e4t samla hans texter i biblioteket i Nineve, och Nabopolassar och Nebukadnessar II l\u00e4t \u00e5terst\u00e4lla Apsu-bass\u00e4ngen i Babylon. Under den seleukidiska tiden fortsatte han att vara n\u00e4rvarande i besv\u00e4rjelsepraxis, \u00e4nda tills den mesopotamiska skriftkulturen dog ut under det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet e.Kr.<\/p>\n<p>I folkreligionen var Ea s\u00e4rskilt aktad bland l\u00e4kare, besv\u00e4rjelsepr\u00e4ster, brunnsbyggare och skrivare. Dessa yrkesgrupper \u00e5kallade honom f\u00f6re varje viktig handling. Skrivtavlor som anv\u00e4ndes i skolor inleds ofta med en kort <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Att b\u00f6nfallande eller besv\u00e4rjande v\u00e4nda sig till en gudom eller makt.\" tabindex=\"0\">\u00e5kallan<\/span> av Ea, eftersom skrivkonsten sj\u00e4lv ans\u00e5gs vara en av hans uppfinningar.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9b6bc70 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"9b6bc70\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3649a1c elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"3649a1c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Viktiga myter<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-251c6b5 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"251c6b5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>I \u00abEnuma Elish\u00bb, det babyloniska skapelseeposet, spelar Ea en central roll. Han besegrar Apsu, den manliga s\u00f6tvattens-urfadern som vill f\u00f6rg\u00f6ra de yngre gudarna. Ea f\u00e5r Apsu att somna, sk\u00e4r av hans livsband och inr\u00e4ttar sin boning ovanp\u00e5 hans kropp.<\/p><p>P\u00e5 denna boplats f\u00f6der hans gem\u00e5l Damgalnuna Marduk, den blivande riksguden i Babylon. Denna ber\u00e4ttelse \u00e4r religionshistoriskt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd, eftersom den teologiskt f\u00f6rklarar konkurrensen mellan far och son samt f\u00f6rskjutningen av den h\u00f6gsta gudomliga makten till Marduk.<\/p>\n<p>I \u00abEnki och v\u00e4rldsordningen\u00bb beskriver <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En nedtecknad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> hur Enki organiserar den kosmiska ordningen. Han tilldelar varje land, varje element och varje yrke en egen funktion. Under ber\u00e4ttelsens g\u00e5ng klagar hans dotter Inanna \u00f6ver att hon inte har blivit tilldelad tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga egna funktioner.<\/p><p>Enki lugnar henne och \u00f6verl\u00e5ter dessutom makten \u00f6ver krig och k\u00e4rlek till henne. Denna ber\u00e4ttelse h\u00f6r till de viktigaste sj\u00e4lvreflektionerna inom den forntida sumeriska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> och visar hur den mesopotamiska religionen mytiskt utvecklade tanken om v\u00e4rldens indelning.<\/p>\n<p>\u00abEnki och Ninhursag\u00bb, <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En nedtecknad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> som redan n\u00e4mnts i artikeln om Ninhursag, \u00e4r en annan viktig text. Den skildrar de b\u00e5da gudarnas skapande verk p\u00e5 Dilmun och slutar med de \u00e5tta l\u00e4kegudomarnas f\u00f6delse. Denna ber\u00e4ttelse \u00e4r en skapelsetext som f\u00f6renar sjukdom, skuld och l\u00e4kning i en enda mytisk r\u00f6relse.<\/p>\n<p>\u00abAtrahasis-epos\u00bb, den fornbabyloniska f\u00f6reg\u00e5ngaren till syndaflodsber\u00e4ttelsen, beskriver hur Ea varnar den fromme Atrahasis f\u00f6r den stora floden och instruerar honom att bygga ett skepp.<\/p><p>Enlil, som hade beslutat om floden, blir vred \u00f6ver Eas egenm\u00e4ktighet, men Ea f\u00f6rsvarar sitt handlande med skickliga argument. Ber\u00e4ttelsen h\u00f6r till de viktigaste bel\u00e4gen f\u00f6r Eas funktion som gudarnas kloke, ibland subversive r\u00e5dgivare.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dce78b1 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"dce78b1\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f6c38c8 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"f6c38c8\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Relationer i pantheon<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-566bebf elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"566bebf\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Ea tillh\u00f6r tillsammans med Anu och Enlil pantheonets h\u00f6gsta triad. Anu \u00e4r himmelsguden, Enlil luftens och jordens gud, och Ea s\u00f6tvattnets och vishetens gud. Denna tredelning speglar en kosmologisk uppdelning av sf\u00e4rerna och \u00e4r religionshistoriskt av stor betydelse, eftersom den utg\u00f6r den andliga strukturen i den forntida mesopotamiska pantheonen.<\/p>\n<p>Med sin son Marduk har Ea en teologiskt djup relation. I \u00abEnuma Elish\u00bb intar Marduk platsen som den h\u00f6gste guden, men Ea f\u00f6rblir hans far och l\u00e4rare.<\/p><p>I besv\u00e4rjelsetexter \u00e5kallar pr\u00e4sten ofta Ea som den som f\u00f6rmedlar patienternas skuld till Marduk. Denna funktion som f\u00f6rmedlare mellan m\u00e4nniska och h\u00f6gste gud \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r Ea.<\/p>\n<p>Med Ninhursag delar Ea skapelse- och l\u00e4kefunktioner, med Inanna en faderlig-f\u00f6r\u00e4ldrarelation, och med Damgalnuna en \u00e4ktenskaplig f\u00f6rbindelse. Med Gula, l\u00e4kegudinnan, \u00e5kallas Ea ofta tillsammans i besv\u00e4rjelsetexterna. Denna relation visar hur t\u00e4tt sammanfl\u00e4tat det mesopotamiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Samlingen av gudar inom en religion eller kultur.\" tabindex=\"0\">pantheonet<\/span> var i sina funktioner.<\/p>\n<p>Ea bildar tillsammans med Anu, himmelsguden, och Enlil, storm- och jordguden, den mesopotamiska pantheonens h\u00f6gsta triad. Dessa tre gudar delar upp omr\u00e5dena himmel (Anu), atmosf\u00e4r och jord (Enlil) samt s\u00f6tvatten under jorden (Ea).<\/p><p>Triaden \u00e4r belagd sedan den forn-sumeriska tiden och f\u00f6rblir konstant genom hela det mesopotamiska religionssystemet fram till senantiken. Denna konstans skiljer den fr\u00e5n m\u00e5nga andra gudakonstellationer som varierade regionalt.<\/p>\n<p>Med Asalluhi, en yngre gud som spelade en viktig roll i <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Samlingen av religi\u00f6sa v\u00f6rdnadshandlingar f\u00f6r en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kulten<\/span> i Eridu, var Ea f\u00f6rbunden genom en far-son-relation. Asalluhi identifierades senare med Marduk, vilket m\u00f6jliggjorde en sammansm\u00e4ltning av Eridus <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span> och Babylons <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span>. Wilfred G. Lambert har i \u00abBabylonian Creation Myths\u00bb rekonstruerat textutvecklingslinjen f\u00f6r denna identifikation.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-72d75b1 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"72d75b1\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9418cb1 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"9418cb1\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Mottagande och verkan<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b5044d5 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"b5044d5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Ea f\u00f6rblev under den hellenistiska och partiska tiden n\u00e4rvarande som besv\u00e4rjelsegudom i manuskripten fr\u00e5n Babylon och Uruk. \u00c4ven den grekiska och arabiska traditionen k\u00e4nner till avspeglingar av hans gestalt. Under den gnostiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"\u00d6verg\u00e5ngsperiod mellan antiken och medeltiden, ungef\u00e4r fr\u00e5n 300-talet till 700-talet.\" tabindex=\"0\">senantiken<\/span> f\u00f6rknippades han med demiurg-f\u00f6rest\u00e4llningar, och i den medeltida astrologin var hans stj\u00e4rnbild Suhurmasch fast etablerad som Stenbocken.<\/p>\n<p>I den moderna religionshistorien \u00e4r Ea en av de mest citerade forntida mesopotamiska gudarna, framf\u00f6r allt p\u00e5 grund av hans roll i floden-ber\u00e4ttelsen. Diskussionen om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Atrahasis-epos och den bibliska syndafloden har placerat hans gestalt i centrum av den j\u00e4mf\u00f6rande religionsforskningen.<\/p>\n<p>I popul\u00e4rkulturen f\u00f6rekommer Ea idag s\u00e4llan under sitt eget namn, men hans arv lever vidare i m\u00e5nga adaptioner av den babyloniska flodmyten. Astronomin har satt honom ett minnesm\u00e4rke i stj\u00e4rnbilden Stenbocken. Namnet Ea anv\u00e4nds i vissa moderna rollspel och datorspel som en anspelning p\u00e5 mesopotamisk <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Samlingen av \u00f6verl\u00e4mnade gudaber\u00e4ttelser inom en kultur.\" tabindex=\"0\">mytologi<\/span>.<\/p>\n<p>I den hellenistiska religionshistorien f\u00f6rdes Ea vidare under namnet Oannes, en helleniserad form som Berossos anv\u00e4nder i sin \u00abBabyloniaka\u00bb. Berossos beskriver Oannes som en fiskm\u00e4nniska som kommer till m\u00e4nniskorna fr\u00e5n Persiska viken, l\u00e4r dem konster och vetenskaper och \u00e5terv\u00e4nder till havet p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/p><p>Denna ber\u00e4ttelse pr\u00e4glade den hellenistiska f\u00f6rest\u00e4llningen om en mesopotamisk kulturb\u00e4rare och tolkades av Eusebios och senare kristna f\u00f6rfattare som en hednisk f\u00f6rvr\u00e4ngning av Genesis skapelseber\u00e4ttelse.<\/p>\n<p>I den moderna religionsfenomenologiska diskursen betraktas Ea som en idealtyp av \u00abtrickster\u00bb-guden, som f\u00f6rmedlar mellan gudar och m\u00e4nniskor och genom list p\u00e5verkar historiens g\u00e5ng.<\/p><p><span data-nosnippet>Carl Gustav Jung och Karl Kerenyi har i \u00abDer g\u00f6ttliche Schelm\u00bb (1954) diskuterat Ea tillsammans med Hermes, Loke och Coyote som exempel p\u00e5 den listiga skapartypen. Denna fenomenologiska klassificering har pr\u00e4glat den vetenskapliga receptionen av Ea under 1900-talet.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-0c186c4 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"0c186c4\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5dbb7f6 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"5dbb7f6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Religionsvetenskaplig kontextualisering<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1c79c18 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"1c79c18\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Thorkild Jacobsen ser i Ea en av de mest m\u00e5ngfacetterade gudarna inom den forntida mesopotamiska religionen. Han tolkar hans relation till Apsu som en bild av den dolda kunskap som stiger upp ur djupen, och ser i hans kloka diplomati en f\u00f6reg\u00e5ngare till senare f\u00f6rmedlingsteologier.<\/p>\n<p>Jean Bott\u00e9ro betonar den teologisk-filosofiska betydelsen av Ea. Ur hans perspektiv \u00e4r Ea den gud genom vars gestalt den forntida mesopotamiska religionen utvecklar en form av filosofisk reflektion \u00f6ver v\u00e4rlden. Stefan Maul har i sina studier av besv\u00e4rjelsekonsten visat hur central Ea var f\u00f6r asipu, besv\u00e4rjelsepr\u00e4sten. Utan Eas kunskap kunde ingen magisk handling lyckas.<\/p>\n<p>Andrew George, Wilfred Lambert och Stephanie Dalley har editerat och kommenterat texterna. Walther Sallaberger och Marc van de Mieroop har analyserat <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Samlingen av religi\u00f6sa v\u00f6rdnadshandlingar f\u00f6r en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kulten<\/span> i Eridu och sambandet med den forn-sumeriska stadskulturen. Den moderna forskningen ser i Ea en av de viktigaste nycklarna till f\u00f6rst\u00e5elsen av den forntida mesopotamiska vetenskaps- och religionshistorien.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ed70f31 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"ed70f31\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-07c4b78 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"07c4b78\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Adapa-myten och Atrahasis<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3a8bdc6 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"3a8bdc6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Adapa-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En traderad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> \u00e4r en av de viktigaste ber\u00e4ttelserna om Eas <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span>. Adapa, en m\u00e4nsklig pr\u00e4st fr\u00e5n staden Eridu och son till Ea, fiskar en dag i Persiska viken n\u00e4r sydvinden kapsejsar hans b\u00e5t.<\/p><p>I vrede f\u00f6rbannar Adapa sydvinden och bryter symboliskt dess vingar. Gudarna i himlen f\u00e5r k\u00e4nnedom om detta, och Anu, himlens herre, kallar Adapa inf\u00f6r sin tron.<\/p><p>Innan resan r\u00e5der Ea sin son att avvisa den mat och dryck som erbjuds honom, eftersom de \u00e4r \u00abd\u00f6dens f\u00f6da\u00bb och \u00abd\u00f6dens vatten\u00bb. Adapa f\u00f6ljer r\u00e5det och avvisar erbjudandet, utan att veta att Anu i verkligheten avs\u00e5g att sk\u00e4nka honom \u00ablivets f\u00f6da\u00bb och \u00ablivets vatten\u00bb. D\u00e4rmed f\u00f6rlorar m\u00e4nskligheten od\u00f6dligheten.<\/p>\n<p>Detta avsnitt l\u00e4ses i forskningen som en reflexiv ber\u00e4ttelse om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan kunskap och d\u00f6dlighet. Stefan Maul har i flera artiklar h\u00e4vdat att Eas r\u00e5d \u00e4r en pseudo-paternalistisk f\u00e4lla: genom att neka sonen od\u00f6dlighet s\u00e4krar han den m\u00e4nskliga skrivar- och pr\u00e4stkulturen, vars generationsf\u00f6ljd endast \u00e4r m\u00f6jlig genom d\u00f6dlighet.<\/p><p><span data-nosnippet>Andra forskare som Shlomo Izre&#8217;el och Karen Radner ser i ber\u00e4ttelsen den teologiska motiveringen f\u00f6r m\u00e4nniskans \u00e4ndlighet. Tavelutg\u00e5van av Izre&#8217;el (\u00abAdapa and the South Wind\u00bb, 2001) har klarlagt textens historiska detaljer och synliggjort tolkningarnas sp\u00e4nnvidd.<\/span><\/p>\n<p><span data-nosnippet>Atrahasis-epos, i utg\u00e5van av Wilfred G. Lambert och A. R. Millard \u00abAtra-Hasis: The Babylonian Story of the Flood\u00bb (1969), ber\u00e4ttar om skapelsen av m\u00e4nniskorna ur lera och gudablod, om den m\u00e4nskliga befolkningens tilltagande och dess bek\u00e4mpande genom sjukdom, hungersn\u00f6d och slutligen syndafloden.<\/span><\/p><p>Ea \u00e4r i detta epos den centrala gestalten i motst\u00e5ndet mot Enlils vrede. Han varnar Atrahasis, den \u00abMycket vise\u00bb, f\u00f6r den kommande floden och ger honom byggbeskrivningen f\u00f6r arken. Denna f\u00f6rmedlarroll mellan gudarna och m\u00e4nskligheten \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r Eas profil och \u00e5terkommer i m\u00e5nga andra texter.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5ae71f7 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"5ae71f7\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d48303a elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"d48303a\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Apsu, s\u00f6tvatten och skapelseteologi<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ccf2077 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"ccf2077\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Ea bor i Apsu, det underjordiska s\u00f6tvattenshavet som enligt mesopotamisk f\u00f6rest\u00e4llning ligger under jordytan och f\u00f6rser alla brunnar, k\u00e4llor och floder med vatten. Apsu \u00e4r samtidigt s\u00e4tet f\u00f6r hans verkstad, d\u00e4r han formar lerfigurer och magiska redskap.<\/p><p><span data-nosnippet>Denna f\u00f6rest\u00e4llning f\u00f6rbinder Ea med Mesopotamiens arkaiska hantverksreligion, d\u00e4r s\u00f6tvattnet och krukmakarhantverket \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rbundna. Walther Sallaberger har i \u00abDer babylonische T\u00f6pfer\u00bb (1996) utf\u00f6rligt rekonstruerat krukmakarhantverkets religi\u00f6sa dimension.<\/span><\/p>\n<p>I Enuma Elish, det stora babyloniska skapelseeposet i sju tavlor, \u00e4r Apsu personifierad som Eas far eller farfar, vars d\u00f6d inleder v\u00e4rldens begynnelse. I tavla I ber det urtida gudaparet Apsu och Tiamat om lugn fr\u00e5n de bullrande yngre gudarna.<\/p><p>Apsu planerar att f\u00f6rg\u00f6ra dem. Ea ser igenom planen, f\u00f6rs\u00e4nker Apsu i s\u00f6mn genom en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett spr\u00e5kligt ritual som ska frammana eller binda en makt.\" tabindex=\"0\">besv\u00e4rjelse<\/span> och d\u00f6dar honom. P\u00e5 den d\u00f6de Apsu bygger Ea sin boning, som han namnger efter den d\u00f6dade f\u00f6reg\u00e5ngaren Apsu. Denna pathos-etymologi \u00e4r ett av de viktigaste exemplen p\u00e5 babylonisk narrativ reflexion.<\/p>\n<p>Ur f\u00f6reningen mellan Ea och Damkina f\u00f6ds Marduk, som senare besegrar Tiamat och skapar kosmos ur hennes kropp. Ea \u00e4r allts\u00e5 inte slutskaparen, utan f\u00f6rberedaren som skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna.<\/p><p><span data-nosnippet>Denna funktion som skapelsemedlare \u00e5terfinns historiskt \u00e4ven i Genesisber\u00e4ttelsen, d\u00e4r den gudomliga <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En kroppsl\u00f6s varelse som tillskrivs verkan i v\u00e4rlden.\" tabindex=\"0\">anden<\/span> sv\u00e4var \u00f6ver vattnet innan skapelseorden uttalas. Ett direkt beroende \u00e4r inte givet, men den strukturella likheten har utretts i detalj av John Day i \u00abGod&#8217;s Conflict with the Dragon and the Sea\u00bb (1985).<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-167ff9f e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"167ff9f\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f8c2ab5 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"f8c2ab5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Besv\u00e4rjelse, magi och skrivarhantverk<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-368456c elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"368456c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Ea var skyddsgud f\u00f6r de mesopotamiska besv\u00e4rjelsepr\u00e4sterna, ashipu.<\/p><ul><li>De viktigaste besv\u00e4rjelsesamlingarna, framf\u00f6r allt \u00abMaqlu\u00bb (\u00abf\u00f6rbr\u00e4nningen\u00bb, en samling mot h\u00e4xor).<\/li><li>\u00abShurpu\u00bb (\u00abavbr\u00e4nningen\u00bb, en f\u00f6rsoningsrit).<\/li><li>\u00abSurpu\u00bb och \u00abNamburbi\u00bb (l\u00f6sningsriter mot ogynnsamma omen).<\/li><li>tar alla sin b\u00f6rjan i en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Det bedjande eller besv\u00e4rjande tilltalet till en gudom eller makt.\" tabindex=\"0\">\u00e5kallan<\/span> av Ea. Standardformeln \u00ab<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett spr\u00e5kligt ritual som ska frammana eller binda en makt.\" tabindex=\"0\">Besv\u00e4rjelse<\/span>, inte min, utan Eas\u00bb \u00e4r en topos som h\u00e4rleder den m\u00e4nskliga <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett spr\u00e5kligt ritual som ska frammana eller binda en makt.\" tabindex=\"0\">besv\u00e4rjelsens<\/span> auktoritet fr\u00e5n den gudomliga.<\/li><\/ul><p>Tzvi Abusch har i sina studier om Maqlu och Shurpu utf\u00f6rligt rekonstruerat <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> bakom \u00e5kallandet av Ea.<\/p>\n<p>Ea spelar en s\u00e4rskild roll som skyddsgud f\u00f6r skrivkonsten. De mesopotamiska skrivarskolorna, Edubba, hade Ea som huvudpatron, tillsammans med sin dotter Nidaba (eller Nisaba), skrivandets och lantm\u00e4tningens gudinna.<\/p><p>Skrivarkolofoner slutar ofta med formeln \u00abNidaba, Eas syster, vare prisad\u00bb, vilket vittnar om den n\u00e4ra f\u00f6rbindelsen mellan skrivarkulturen och s\u00f6tvattensguden. I skrivarhymnerna \u00e5kallas Ea som \u00abtavlornas herre\u00bb och \u00abf\u00f6rst\u00e5elsens \u00f6ppnare\u00bb.<\/p>\n<p>Inom l\u00e4kekonsten \u00e4r Ea patron f\u00f6r ashipu, de magisk-rituella helarna, i konkurrens med asu, de mer praktiskt-farmaceutiska l\u00e4karna. De diagnostiska handb\u00f6cker som sammanst\u00e4lldes under Esagil-kin-apli h\u00e4rleds till Ea.<\/p><p><span data-nosnippet>I varje diagnos framtr\u00e4der Ea som en avl\u00e4gsen l\u00e4rare, vars kunskap f\u00f6rmedlas vidare genom den m\u00e4nskliga skrivaren. Stefan Maul har i \u00abDie Wahrsagekunst im Alten Orient\u00bb (2013) utf\u00f6rligt beskrivit denna f\u00f6rbindelse mellan skrivarhantverk, l\u00e4kekonst och <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett spr\u00e5kligt ritual som ska frammana eller binda en makt.\" tabindex=\"0\">besv\u00e4rjelse<\/span>.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-77fcd52 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"77fcd52\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d3d6650 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"d3d6650\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">K\u00e4llor och f\u00f6rdjupande litteratur<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-920db98 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"920db98\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<footer class=\"iwg-literatur\"><p><span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Epok av grekisk och romersk kultur, cirka 800 f.Kr. till 600 e.Kr.\" tabindex=\"0\">Antiken<\/span>s k\u00e4llor: \u00abEnuma Elish\u00bb, \u00abAtrahasis-eposet\u00bb, \u00abEnki och Ninhursag\u00bb, \u00abEnki och v\u00e4rldsordningen\u00bb, inskriptioner fr\u00e5n Eridu, besv\u00e4rjelsetexter och l\u00e4kningstexter fr\u00e5n Babylon och Nippur, hymner till Ea och Marduk.<\/p>\n<ul><li><span data-nosnippet>Jean Bott\u00e9ro, \u00abMesopotamia: Writing, Reasoning, and the Gods\u00bb, Chicago 1992.<\/span><\/li><li><span data-nosnippet>Marc van de Mieroop, \u00abA History of the Ancient Near East\u00bb, Oxford 2004.<\/span><\/li><\/ul>\n<p class=\"iwg-bib-more\"><span data-nosnippet>Fler standardverk i <a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/litteratur\/\">litteraturf\u00f6rteckningen<\/a>.<\/span><\/p><\/footer>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":3,"featured_media":3249,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Ea","_yoast_wpseo_title":"Ea \u2013 akkadisk visdomsgud | iWell Guard","_yoast_wpseo_metadesc":"Ea \u00e4r den akkadiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten, magi och hantverkare. Babylonisk motsvarighet till den sumeriske Enki. Myt och kult.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_angie_page":false,"gefaehrdungsstufe":"","wesen_kultur":"","wesen_klasse":"","footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-136984","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v27.7 (Yoast SEO v28.3) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Ea \u2013 akkadisk visdomsgud | iWell Guard<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Ea \u00e4r den akkadiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten, magi och hantverkare. Babylonisk motsvarighet till den sumeriske Enki. Myt och kult.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Ea\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Ea \u00e4r den akkadiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten, magi och hantverkare. Babylonisk motsvarighet till den sumeriske Enki. Myt och kult.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"iWell Guard\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-03T01:17:24+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1024\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1536\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/\",\"name\":\"Ea \u2013 akkadisk visdomsgud | iWell Guard\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_mesopotamien_ea.webp\",\"datePublished\":\"2026-09-03T00:11:46+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-03T01:17:24+00:00\",\"description\":\"Ea \u00e4r den akkadiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten, magi och hantverkare. Babylonisk motsvarighet till den sumeriske Enki. Myt och kult.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_mesopotamien_ea.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_mesopotamien_ea.webp\",\"width\":1024,\"height\":1536,\"caption\":\"Gudar fr\u00e5n den mesopotamiska traditionen.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/ea\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Start\",\"item\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?page_id=136483\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Ea\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"name\":\"iWell Guard\",\"description\":\"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Ittermann electronic GmbH\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"width\":1182,\"height\":237,\"caption\":\"Ittermann electronic GmbH\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/pantip.com\\\/profile\\\/9367242\",\"https:\\\/\\\/micro.blog\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.diggerslist.com\\\/iwellguard\\\/about\",\"https:\\\/\\\/skitterphoto.com\\\/photographers\\\/2870314\\\/iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/iwellguard.wordpress.com\\\/2026\\\/06\\\/06\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/hub.docker.com\\\/u\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.pinterest.com\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/bit.ly\\\/m\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/entre-vos-mains.alsace.eu\\\/profiles\\\/iwellguard\\\/activity\",\"https:\\\/\\\/gravatar.com\\\/reallybeded8fd34\",\"https:\\\/\\\/naijamatta.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.goodreads.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/profile.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/experiment.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/wakelet.com\\\/@iWellGuard82270\",\"https:\\\/\\\/www.chordie.com\\\/forum\\\/profile.php?id=2555664\",\"https:\\\/\\\/www.instapaper.com\\\/p\\\/17757966\",\"https:\\\/\\\/www.mapleprimes.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/businesslistingplus.com\\\/profile\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/telegra.ph\\\/iWell-Guard-06-06\",\"https:\\\/\\\/pbase.com\\\/iwellguard\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/b.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/20260607#bookmark-4788405196491818882\",\"https:\\\/\\\/fliphtml5.com\\\/home\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/anyflip.com\\\/homepage\\\/cmiwl#About\",\"https:\\\/\\\/transfur.com\\\/Users\\\/iwellguard\",\"http:\\\/\\\/delphi.larsbo.org\\\/user\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/jobs.lajobsportal.org\\\/profiles\\\/8380803-iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/md.chaosdorf.de\\\/s\\\/jfbe5SBdJD\",\"https:\\\/\\\/www.lingvolive.com\\\/en-us\\\/profile\\\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\\\/translations\",\"https:\\\/\\\/www.fitday.com\\\/fitness\\\/forums\\\/members\\\/iwellguard.html\",\"https:\\\/\\\/www.mymeetbook.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/pxhere.com\\\/en\\\/photographer-me\\\/5040798\",\"https:\\\/\\\/disqus.com\\\/by\\\/iwellguard\\\/about\\\/\",\"https:\\\/\\\/pastelink.net\\\/hjwciqwq\",\"https:\\\/\\\/pubhtml5.com\\\/homepage\\\/scjhn\\\/\",\"https:\\\/\\\/www.bitchute.com\\\/channel\\\/2O2eOKzNqujT\",\"https:\\\/\\\/audiomack.com\\\/iwellguard\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Ea \u2013 akkadisk visdomsgud | iWell Guard","description":"Ea \u00e4r den akkadiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten, magi och hantverkare. Babylonisk motsvarighet till den sumeriske Enki. Myt och kult.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Ea","og_description":"Ea \u00e4r den akkadiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten, magi och hantverkare. Babylonisk motsvarighet till den sumeriske Enki. Myt och kult.","og_url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/","og_site_name":"iWell Guard","article_modified_time":"2026-09-03T01:17:24+00:00","og_image":[{"width":1024,"height":1536,"url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/","name":"Ea \u2013 akkadisk visdomsgud | iWell Guard","isPartOf":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea.webp","datePublished":"2026-09-03T00:11:46+00:00","dateModified":"2026-09-03T01:17:24+00:00","description":"Ea \u00e4r den akkadiska guden f\u00f6r visdom, s\u00f6tvatten, magi och hantverkare. Babylonisk motsvarighet till den sumeriske Enki. Myt och kult.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/#primaryimage","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea.webp","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_ea.webp","width":1024,"height":1536,"caption":"Gudar fr\u00e5n den mesopotamiska traditionen."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/ea\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Start","item":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?page_id=136483"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Ea"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","name":"iWell Guard","description":"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen","publisher":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization","name":"Ittermann electronic GmbH","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","width":1182,"height":237,"caption":"Ittermann electronic GmbH"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/pantip.com\/profile\/9367242","https:\/\/micro.blog\/iwellguard","https:\/\/www.diggerslist.com\/iwellguard\/about","https:\/\/skitterphoto.com\/photographers\/2870314\/iwell-guard","https:\/\/iwellguard.wordpress.com\/2026\/06\/06\/iwell-guard\/","https:\/\/hub.docker.com\/u\/iwellguard","https:\/\/www.pinterest.com\/iwellguard\/","https:\/\/bit.ly\/m\/iwellguard","https:\/\/entre-vos-mains.alsace.eu\/profiles\/iwellguard\/activity","https:\/\/gravatar.com\/reallybeded8fd34","https:\/\/naijamatta.com\/iwellguard","https:\/\/www.goodreads.com\/iwellguard","https:\/\/profile.hatena.ne.jp\/iwellguard\/","https:\/\/experiment.com\/users\/iwellguard","https:\/\/wakelet.com\/@iWellGuard82270","https:\/\/www.chordie.com\/forum\/profile.php?id=2555664","https:\/\/www.instapaper.com\/p\/17757966","https:\/\/www.mapleprimes.com\/users\/iwellguard","https:\/\/businesslistingplus.com\/profile\/iwell-guard\/","https:\/\/telegra.ph\/iWell-Guard-06-06","https:\/\/pbase.com\/iwellguard\/iwellguard","https:\/\/b.hatena.ne.jp\/iwellguard\/20260607#bookmark-4788405196491818882","https:\/\/fliphtml5.com\/home\/iwellguard","https:\/\/anyflip.com\/homepage\/cmiwl#About","https:\/\/transfur.com\/Users\/iwellguard","http:\/\/delphi.larsbo.org\/user\/iwellguard","https:\/\/jobs.lajobsportal.org\/profiles\/8380803-iwell-guard","https:\/\/md.chaosdorf.de\/s\/jfbe5SBdJD","https:\/\/www.lingvolive.com\/en-us\/profile\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\/translations","https:\/\/www.fitday.com\/fitness\/forums\/members\/iwellguard.html","https:\/\/www.mymeetbook.com\/iwellguard","https:\/\/pxhere.com\/en\/photographer-me\/5040798","https:\/\/disqus.com\/by\/iwellguard\/about\/","https:\/\/pastelink.net\/hjwciqwq","https:\/\/pubhtml5.com\/homepage\/scjhn\/","https:\/\/www.bitchute.com\/channel\/2O2eOKzNqujT","https:\/\/audiomack.com\/iwellguard"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136984","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=136984"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136984\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=136984"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=136984"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}