{"id":136983,"date":"2026-09-03T00:11:45","date_gmt":"2026-09-03T00:11:45","guid":{"rendered":"https:\/\/iwell-guard.com\/?page_id=136983"},"modified":"2026-09-03T01:17:20","modified_gmt":"2026-09-03T01:17:20","slug":"gilgamesh","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/","title":{"rendered":"Gilgamesh"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"136983\" class=\"elementor elementor-136983 elementor-3021 elementor-bc-flex-widget\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f3e3c3b e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"f3e3c3b\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-bbc821e e-flex e-con-boxed e-con e-child\" data-id=\"bbc821e\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d188d32 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"d188d32\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-058fd72 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"058fd72\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Gilgamesh, kung av Uruk och epikens hj\u00e4lte<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3e492cb elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"3e492cb\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Gilgamesh \u00e4r kung av Uruk och som epikens hj\u00e4lte den centrala gestalten i m\u00e4nsklighetens \u00e4ldsta bevarade storepos, nedtecknat i kilskrift. Gilgamesh \u00e4r f\u00f6rmodligen den mest ber\u00f6mda litter\u00e4ra hj\u00e4lten i den fornmesopotamiska traditionen.<\/p><p>Som sagoomspunnen kung av Uruk regerar han enligt de kungliga listorna omkring 126 \u00e5r och blir d\u00e4refter en halvgudomlig gestalt, vars s\u00f6kande efter od\u00f6dlighet \u00e4r huvudtemat i det epos som b\u00e4r hans namn.<\/p><p>Gilgamesh-epet i sin kanoniska standardversion om 12 tavlor \u00e4r ett av de tidigast bevarade verken i v\u00e4rldslitteraturen och behandlar centrala fr\u00e5gor om m\u00e4nniskans existens.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-cc9ddbb e-con-full e-flex e-con e-parent\" data-id=\"cc9ddbb\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f6b7fd5 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"f6b7fd5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"iwg-pill-row\"><span class=\"iwg-klasse-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Gud\/Gudinna: Personifierad h\u00f6gsta makt i en kulturs pantheon, med tydliga ansvarsomr\u00e5den som naturkrafter, \u00f6de, krig och fruktbarhet. Dyrkas genom kulter, offer och tempelinstitutioner.\">Gud<\/span><a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/mesopotamien\/\" class=\"iwg-kultur-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Vaggan f\u00f6r dokumenterad religion: Sumer, Akkad, Babylon, Assyrien (ca. 3500 f.Kr. till 330 f.Kr.).\">Mesopotamien<\/a><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-27e3cd9 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"27e3cd9\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ae065e5 elementor-toc--minimized-on-tablet elementor-widget elementor-widget-table-of-contents\" data-id=\"ae065e5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;exclude_headings_by_selector&quot;:[],&quot;no_headings_message&quot;:&quot;Inga rubriker hittades p\\u00e5 den h\\u00e4r sidan.&quot;,&quot;headings_by_tags&quot;:[&quot;h2&quot;,&quot;h3&quot;],&quot;marker_view&quot;:&quot;bullets&quot;,&quot;icon&quot;:{&quot;value&quot;:&quot;fas fa-circle&quot;,&quot;library&quot;:&quot;fa-solid&quot;,&quot;rendered_tag&quot;:&quot;&lt;svg class=\\&quot;e-font-icon-svg e-fas-circle\\&quot; viewBox=\\&quot;0 0 512 512\\&quot; xmlns=\\&quot;http:\\\/\\\/www.w3.org\\\/2000\\\/svg\\&quot;&gt;&lt;path d=\\&quot;M256 8C119 8 8 119 8 256s111 248 248 248 248-111 248-248S393 8 256 8z\\&quot;&gt;&lt;\\\/path&gt;&lt;\\\/svg&gt;&quot;},&quot;minimize_box&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;minimized_on&quot;:&quot;tablet&quot;,&quot;hierarchical_view&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;min_height&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_tablet&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_mobile&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]}}\" data-widget_type=\"table-of-contents.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__header\">\n\t\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-toc__header-title\">\n\t\t\t\tInneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\t\t\t<\/h2>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--expand\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__ae065e5\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"\u00d6ppna inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-down\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M207.029 381.476L12.686 187.132c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941l22.667-22.667c9.357-9.357 24.522-9.375 33.901-.04L224 284.505l154.745-154.021c9.379-9.335 24.544-9.317 33.901.04l22.667 22.667c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941L240.971 381.476c-9.373 9.372-24.569 9.372-33.942 0z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--collapse\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__ae065e5\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"St\u00e4ng inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-up\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M240.971 130.524l194.343 194.343c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941l-22.667 22.667c-9.357 9.357-24.522 9.375-33.901.04L224 227.495 69.255 381.516c-9.379 9.335-24.544 9.317-33.901-.04l-22.667-22.667c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941L207.03 130.525c9.372-9.373 24.568-9.373 33.941-.001z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div id=\"elementor-toc__ae065e5\" class=\"elementor-toc__body\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-toc__spinner-container\">\n\t\t\t\t<svg class=\"elementor-toc__spinner eicon-animation-spin e-font-icon-svg e-eicon-loading\" aria-hidden=\"true\" viewBox=\"0 0 1000 1000\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M500 975V858C696 858 858 696 858 500S696 142 500 142 142 304 142 500H25C25 237 238 25 500 25S975 237 975 500 763 975 500 975Z\"><\/path><\/svg>\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8ee736b e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"8ee736b\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3b44efa iwg-hero-image elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"3b44efa\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"683\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh-683x1024.webp\" class=\"attachment-large size-large wp-image-135990\" alt=\"Gilgamesh \u2013 gudar fr\u00e5n den mesopotamiska traditionen, historiskt-illustrativt\" srcset=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh-683x1024.webp 683w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh-200x300.webp 200w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh-768x1152.webp 768w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp 1024w\" sizes=\"(max-width: 683px) 100vw, 683px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f624568 e-con-boxed e-flex e-con e-parent\" data-id=\"f624568\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-642c4d0 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"642c4d0\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-01e289b elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"01e289b\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Myt och ursprung<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1063586 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"1063586\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Gilgamesh kan historiskt sett troligen h\u00e4rledas till en kung av Uruk under den fornsumeriska, tidigdynastiska perioden i b\u00f6rjan av 3000-talet f.Kr. Hans namn f\u00f6rekommer i de sumeriska kungsl\u00e4ngderna som den femte kungen av Urukas f\u00f6rsta dynasti, i en rad h\u00e4rskare som delvis har halvgudomlig karakt\u00e4r.<\/p><p>Redan i den fornsumeriska traditionen betraktades han som till h\u00e4lften gudomlig, eftersom hans mor Ninsun, en mindre gudinna, var f\u00f6rbunden med Lugalbanda, en likas\u00e5 f\u00f6rgudad h\u00e4rskare.<\/p>\n<p>De fornsumeriska ber\u00e4ttelserna om Gilgamesh utg\u00f6r inte en sammanh\u00e4ngande roman utan en rad enskilda s\u00e5nger. Till dessa h\u00f6r \u00abGilgamesh och Aga\u00bb, \u00abGilgamesh och Huwawa\u00bb, \u00abGilgamesh och himmelstjuren\u00bb, \u00abGilgameshs d\u00f6d\u00bb och \u00abGilgamesh, Enkidu och underjorden\u00bb.<\/p><p><span data-nosnippet>Under den fornbabyloniska tiden, omkring 1800 f.Kr., sammanfogades dessa s\u00e5nger till en f\u00f6rsta sammanh\u00e4ngande komposition, nu p\u00e5 akkadiskt spr\u00e5k. Under den mellanassyriska tiden, omkring 1200 f.Kr., uppstod den senare standardversionen i tolv tavlor, som tillskrivs pr\u00e4sten Sin-leqi-unninni.<\/span><\/p>\n<p>Epet f\u00f6ljer inledningsvis den obundna kungen Gilgamesh, som pl\u00e5gar sina unders\u00e5tar med \u00f6vermodiga anspr\u00e5k. Gudarna skapar Enkidu, en vildlevande man som \u00e4r hans j\u00e4mlike i styrka. De tv\u00e5 blir v\u00e4nner och drar tillsammans ut f\u00f6r att besegra cederskogens v\u00e4ktare, Humbaba.<\/p><p>Efter denna seger f\u00f6rol\u00e4mpar Gilgamesh gudinnan Ishtar, som till straff s\u00e4nder himmelstjuren mot staden. De b\u00e5da hj\u00e4ltarna d\u00f6dar tjuren, varp\u00e5 gudarna l\u00e5ter Enkidu insjukna som skuldoffer. Hans d\u00f6d kastar Gilgamesh in i en djup livskris och driver honom ut p\u00e5 ett s\u00f6kande efter od\u00f6dlighet.<\/p>\n<p>Gilgamesh reser till Utnapishtim, den som \u00f6verlevde den stora floden, som ber\u00e4ttar flodens historia f\u00f6r honom och \u00e5l\u00e4gger honom pr\u00f6vningar som han misslyckas med. P\u00e5 hemresan hittar han en v\u00e4xt som ska v\u00e4nda \u00e5ldrandet, men den blir stulen av en orm.<\/p><p>Gilgamesh \u00e5terv\u00e4nder till Uruk och betraktar stolt sin stads murar: det \u00e4r hans best\u00e5ende \u00e4ra. Denna avslutande komposition anses vara en av antikens litteraturs mest gripande slutformuleringar.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-00d601c e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"00d601c\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-209af5e elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"209af5e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Symboler och attribut<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9a25502 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"9a25502\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>I bildkonsten framst\u00e4lls Gilgamesh som en storv\u00e4xt hj\u00e4lte med sk\u00e4gg och lockigt h\u00e5r. Hans viktigaste attribut \u00e4r stridsklubban, ofta med dubbelt huvud, och b\u00e5gen. P\u00e5 nyassyriska reliefer f\u00f6rekommer han ibland med ett lejon under armen, en framst\u00e4llning som symboliskt uttrycker hans \u00f6verl\u00e4gsna kroppsstyrka.<\/p>\n<p>En ikonografisk tradition avbildar honom som en hj\u00e4lte mellan tv\u00e5 uppr\u00e4tta lejon, en position som i det fornmesopotamiska bildprogrammet k\u00e4nnetecknar \u00abdjurens herre\u00bb. Denna position delas av flera hj\u00e4ltegestalter och gudar i pantheon. Reliefer fr\u00e5n Sargon II:s palats i Khorsabad visar honom i denna position, vilket understryker figurens tv\u00e4rkulturella utstr\u00e5lning.<\/p>\n<p>Hans f\u00f6ljeslagare Enkidu utg\u00f6r en egen ikonografisk typ, ofta framst\u00e4lld med l\u00e5ngt h\u00e5r, p\u00e4ls och vilddjursdrag. De tv\u00e5 hj\u00e4ltarna tillsammans utg\u00f6r ett fornmesopotamiskt par-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett \u00e5terkommande inneh\u00e5llsligt element i konst eller ber\u00e4ttelse.\" tabindex=\"0\">motiv<\/span>, som senare \u00e5terkommer i j\u00e4mf\u00f6rbar form i grekiska och persiska ber\u00e4ttelser. <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett \u00e5terkommande inneh\u00e5llsligt element i konst eller ber\u00e4ttelse.\" tabindex=\"0\">Motivet<\/span> med det n\u00e4ra heroiska v\u00e4nparet togs upp av Friedrich Schiller och m\u00e5nga andra f\u00f6rfattare i den moderna tiden.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-099eba1 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"099eba1\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-11c9a82 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"11c9a82\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Kult och v\u00f6rdnad<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d7655e3 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"d7655e3\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga hj\u00e4ltar i den antika v\u00e4rlden dyrkades Gilgamesh faktiskt kultiskt. Inskriptioner fr\u00e5n fornsumerisk och fornbabylonisk tid bel\u00e4gger <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"G\u00e5va till en gudomlighet f\u00f6r att uttrycka tacksamhet, b\u00f6n eller v\u00f6rdnad.\" tabindex=\"0\">offer<\/span> som gavs till hans <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett kroppsl\u00f6st v\u00e4sen som tillskrivs verkan i v\u00e4rlden.\" tabindex=\"0\">ande<\/span> under d\u00f6dsklagans m\u00e5nad. Framf\u00f6r allt \u00e5kallades han som sp\u00e5doms- och domargud i underjorden, d\u00e4r han skulle h\u00e4lsa de d\u00f6da och visa dem v\u00e4gen.<\/p>\n<p>Ett viktigt <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En helig plats till\u00e4gnad dyrkan av en gudomlighet.\" tabindex=\"0\">helgedom<\/span> var Eturkalama i Uruk, som var <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"\u00d6verl\u00e4mnad till det heliga genom en religi\u00f6s handling och d\u00e4rmed lyft ur det vardagliga.\" tabindex=\"0\">vigd<\/span> \u00e5t honom och hans f\u00f6rf\u00e4der. \u00c4ven i Nippur och Babylon \u00e5kallades hans namn i besv\u00e4rjelsetexter och klagoliturgier. Hans <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett kroppsl\u00f6st v\u00e4sen som tillskrivs verkan i v\u00e4rlden.\" tabindex=\"0\">ande<\/span> ans\u00e5gs s\u00e4rskilt kraftfull vid sp\u00e5domspraktiker, eftersom han som hj\u00e4lte ska ha tr\u00e4tt in i underjorden tv\u00e5 g\u00e5nger: en g\u00e5ng f\u00f6r att h\u00e4mta tillbaka Enkidu, en g\u00e5ng efter sin egen d\u00f6d.<\/p>\n<p>Under nyassyrisk tid f\u00f6rblev hans litter\u00e4ra anseende obrutet, men den kultiska aspekten avtog. Assurbanipal, den store bibliotekarie-kungen, l\u00e4t f\u00f6rvara Gilgamesh-epet i flera exemplar i sitt bibliotek.<\/p><p>Ett stort antal av de bevarade tavlorna h\u00e4rstammar fr\u00e5n denna kungliga samling i Nineve. \u00c4ven i Hattusa, hettiternas huvudstad, gjordes en hettitisk \u00f6vers\u00e4ttning, vilket visar stoffets internationella spridning.<\/p>\n<p>Under den senbabyloniska och seleukidiska tiden bleknade den litter\u00e4ra traditionen. \u00c4nd\u00e5 dyker sp\u00e5r av Gilgamesh-stoffet upp i judisk-arameiska och syriska k\u00e4llor, ofta omtolkade till andra hj\u00e4ltar. Den direkta traditionen upph\u00f6rde f\u00f6rst med den mesopotamiska skriftkulturens fullst\u00e4ndiga underg\u00e5ng p\u00e5 100-talet e.Kr.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-722db8b e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"722db8b\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9000838 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"9000838\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Viktiga myter<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1285d50 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"1285d50\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Huvudverket \u00e4r Gilgamesh-epos i standardversionen med tolv tavlor. Tavla I till II beskriver den unge, h\u00e4rsklystne Gilgamesh och gudinnan Arurus skapelse av Enkidu. M\u00f6tet mellan de tv\u00e5 hj\u00e4ltarna, deras kamp och den efterf\u00f6ljande v\u00e4nskapen \u00e4r religionshistoriskt ovanliga, eftersom de f\u00f6rvandlar den klassiska konflikten mellan stad och steppe till ett k\u00e4rleksf\u00f6rbund.<\/p>\n<p>Tavla III till V skildrar resan till cederskogen och kampen mot Humbaba, skogens v\u00e4ktare. Detta avsnitt \u00e4r religionshistoriskt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt, eftersom det f\u00f6renar kosmisk geografi med konkret virkeshandel. Cedertr\u00e4utvinningen i Libanon var en verklig ekonomisk verksamhet f\u00f6r de mesopotamiska kungarna, och epos legitimerar den mytiskt.<\/p>\n<p>Tavla VI till VIII inneh\u00e5ller episoden med Ischtar, d\u00f6dandet av himmelstjuren och Enkidus d\u00f6d. H\u00e4r \u00e4r de religionshistoriska temana som t\u00e4tast.<\/p><p>Gilgameshs v\u00e4gran att ta Ischtar till hustru, och hans uppr\u00e4kning av gudinnans tidigare \u00e4lskare, \u00e4r en s\u00e4llsynt polemik mot en m\u00e4ktig <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En som gudomlig v\u00f6rdad varelse inom en religion.\" tabindex=\"0\">gudom<\/span>. Gudarnas reaktion, att l\u00e5ta Enkidu d\u00f6, ger ber\u00e4ttelsen ett teologiskt djup.<\/p>\n<p>Tavla IX till XI \u00e4gnas \u00e5t Gilgameshs v\u00e4g av f\u00f6rtvivlan. Han reser genom solgudens tunnlar, korsar d\u00f6dens vatten, n\u00e5r Utnapischtim och h\u00f6r flodber\u00e4ttelsen.<\/p><p>Tavla XI med sin utf\u00f6rliga flodber\u00e4ttelse \u00e4r historiskt s\u00e4rskilt viktig, eftersom den l\u00e4sts som en parallell till den bibliska syndaflodsber\u00e4ttelsen och under 1800-talet djupt p\u00e5verkade diskussionen om Pentateukens litter\u00e4ra f\u00f6rhistoria.<\/p>\n<p>Tavla XII, ett senare till\u00e4gg, skildrar Gilgameshs klagan \u00f6ver Enkidu och Enkidus andes \u00e5terkomst fr\u00e5n underjorden. Denna del \u00e4r egentligen en \u00f6vers\u00e4ttning av den sumeriska s\u00e5ngen \u00abGilgamesh, Enkidu och underjorden\u00bb och passar inte in i standardversionens narrativa m\u00f6nster, varf\u00f6r forskningen betraktar den som en bilaga.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8302448 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"8302448\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-aae4bfc elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"aae4bfc\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Relationer i pantheon<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8cbbfd6 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"8cbbfd6\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Gilgamesh \u00e4r som historisk gestalt inte i strikt mening en del av pantheon, men postumt dyrkades han som halvgud och underjordens domare. Hans mor Ninsun, en gudinna f\u00f6r visdom och boskapsh\u00e5llning, h\u00f6r till Uruks <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Samtliga gudar inom en religion eller kultur.\" tabindex=\"0\">pantheon<\/span>. Hans far Lugalbanda var en f\u00f6rgudad f\u00f6reg\u00e5ngare p\u00e5 Uruks tron.<\/p>\n<p>Hans f\u00f6ljeslagare Enkidu uppfattas inte som en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En som gudomlig v\u00f6rdad varelse inom en religion.\" tabindex=\"0\">gudom<\/span>, utan som en vildlevande skapelsegestalt som efter sin d\u00f6d g\u00e5r in i Ereschkigals rike. Med Inanna (Ischtar), Uruks stadsgudinna, st\u00e5r Gilgamesh i en konfliktfylld relation. Med Shamash, solguden och r\u00e4ttens gud, st\u00e5r han d\u00e4remot i ett skyddande f\u00f6rh\u00e5llande, eftersom Shamash bist\u00e5r honom i kampuppgifterna.<\/p>\n<p>Med Utnapischtim och hans hustru f\u00f6rbinder honom m\u00f6tet vid v\u00e4rldens \u00e4nde, med Siduri, v\u00e4rdinnan vid d\u00f6dens vatten, en filosofisk undervisning om m\u00e4nniskans existens. Dessa m\u00f6ten utvecklar ett rikt teologiskt landskap, d\u00e4r Gilgamesh alltmer blir l\u00e4sarens l\u00e4rare.<\/p>\n<p>Gilgameshs relation till sin mor Ninsun \u00e4r av central betydelse. Ninsun, vars namn betyder \u00abvildkornas h\u00e4rskarinna\u00bb, \u00e4r en gudinna f\u00f6r staden Uruk och framst\u00e4lls som hj\u00e4ltens r\u00e5dgivare och dr\u00f6mtydare.<\/p><p>Hon tyder i Tavla I Gilgameshs dr\u00f6mmar, d\u00e4r Enkidu framtr\u00e4der som framtida v\u00e4n. Denna funktion hos den gudomliga modern \u00e4r ett arkaiskt element som \u00e4ven spelar en roll i andra mesopotamiska hj\u00e4lteepos, till exempel om Lugalbanda och Etana.<\/p>\n<p>Hans far Lugalbanda \u00e4r sj\u00e4lv en hj\u00e4ltegestalt, \u00e5t vilken tv\u00e5 egna sumeriska ber\u00e4ttelser \u00e4r \u00e4gnade. Den teogoniska linjen Gilgamesh-Lugalbanda-Ninsun f\u00f6rbinder staden Uruk med en gudomlig-kunglig genealogi som str\u00e4cker sig \u00f6ver tre generationer. Denna genealogi fastst\u00e4lldes i den sumeriska kungalistan och gav staden Uruk en teologisk v\u00e4rdighet som gick l\u00e5ngt ut\u00f6ver den enkla stadshistorien.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-32f1d5c e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"32f1d5c\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-c880a2c elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"c880a2c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Mottagande och verkan<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1467b6f elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"1467b6f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Gilgamesh-epos tolkades 1872 av George Smith p\u00e5 British Museum, vilket utl\u00f6ste den vetenskapliga sensationen med flodtavlan. Sedan dess har det \u00f6versatts till dussintals spr\u00e5k och getts ut i m\u00e5nga utg\u00e5vor.<\/p><p>Rainer Maria Rilke kallade det \u00abett av m\u00e4nsklighetens litteraturs st\u00f6rsta verk\u00bb, Carl Gustav Jung tolkade det i arketypisk mening som det medvetna jagets resa till sj\u00e4lens djup.<\/p>\n<p>I den moderna litteraturen har Gilgamesh-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett \u00e5terkommande inneh\u00e5llsligt element i konst eller ber\u00e4ttande.\" tabindex=\"0\">motivet<\/span> tagits upp m\u00e5nga g\u00e5nger, bland annat av Hans Henny Jahnn, Stephan Grundy, Robert Silverberg och Joan London.<\/p><p><span data-nosnippet>Komposit\u00f6ren Bohuslav Martinu skrev \u00abThe Epic of Gilgamesh\u00bb, en kantat f\u00f6r soli, k\u00f6r och orkester, som hade urpremi\u00e4r i Basel 1958. I serier, filmer och spel dyker hj\u00e4lten upp i m\u00e5nga adaptioner, ofta med stora friheter gentemot det antika stoffet.<\/span><\/p>\n<p>I religionshistorien spelar epos en central roll i den j\u00e4mf\u00f6rande forskningen om hj\u00e4lte, d\u00f6d och syndaflod. Parallellerna till bibliska Genesis har sedan uppt\u00e4ckten varit standard\u00e4mne i teologiska och vetenskapliga l\u00e4rob\u00f6cker. Fr\u00e5gan om historiskt beroende eller gemensamt ursprung diskuteras \u00e4n idag.<\/p>\n<p><span data-nosnippet>I den moderna religionshistorien har Gilgamesh-epos grundligt f\u00f6r\u00e4ndrat diskussionen om ursprunget till den bibliska syndafloden. Hermann Gunkel formulerade i \u00abGenesis\u00bb (1901) tesen att den mesopotamiska traditionen pr\u00e4glar den bibliska ber\u00e4ttelsen spr\u00e5kligt och motiviskt.<\/span><\/p><p>Denna tes \u00f6vertogs av Claus Westermann i hans stora Genesis-kommentar och \u00e4r idag konsensus. Den exakta f\u00f6rmedlingsformen, om den skett direkt genom babylonisk f\u00e5ngenskap eller via muntliga traditioner i Fr\u00e4mre Orienten, f\u00f6rblir diskuterad.<\/p>\n<p>I den moderna litteraturen har Gilgamesh blivit en chiffer f\u00f6r s\u00f6kandet efter mening efter f\u00f6rlusten av en v\u00e4n.<\/p><p><span data-nosnippet>Stefan Heyms \u00abDas Buch von Gilgamesch\u00bb (1972), Joan Londons \u00abGilgamesh\u00bb (2001) och Robert Silverbergs roman \u00abGilgamesh the King\u00bb (1984) \u00e4r de viktigaste litter\u00e4ra adaptionerna. I filmen pr\u00e4glas Andrei Tarkovskijs \u00abStalker\u00bb (1979) av Gilgamesh-motiv, vilket han uttryckligen n\u00e4mnde i sina anteckningar.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3751e1a e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"3751e1a\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ede18c9 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"ede18c9\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Religionsvetenskaplig kontextualisering<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a1cbef3 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a1cbef3\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Andrew George har i sin editionsutg\u00e5va \u00abThe Babylonian Gilgamesh Epic\u00bb rekonstruerat den handskrivna traditionen och analyserat epet i dess forntida orientaliska kontext. Hans arbete betraktas som ett standardverk och har p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt pr\u00e4glat den vetenskapliga f\u00f6rst\u00e5elsen av stoffet. Stefan Maul har i flera studier analyserat epets magisk-rituella aspekter.<\/p>\n<p>Thorkild Jacobsen ser i Gilgamesh-stoffet en forntida mesopotamisk form av reflektion \u00f6ver d\u00f6d och d\u00f6dlighet. Ur hans perspektiv \u00e4r epet inte prim\u00e4rt en hj\u00e4lteroman, utan en teologisk bearbetning av \u00e4ndligheten. Jean Bott\u00e9ro betonar textens sociala funktion, d\u00e5 den kopierades i skrivarskolor av l\u00e4rlingar och d\u00e4rmed blev en del av bildningsgrunden f\u00f6r den forntida mesopotamiska elitens utbildning.<\/p>\n<p>Stephanie Dalley och Wilfred Lambert har lagt fram \u00f6vers\u00e4ttningar och kommentarer som gjorde verket tillg\u00e4ngligt f\u00f6r en bredare publik. Walther Sallaberger har rekonstruerat de gammalsumeriska f\u00f6reg\u00e5ngarna. Forskningen ser idag Gilgamesh-epet som ett av de viktigaste egna vittnesb\u00f6rden om den forntida mesopotamiska h\u00f6gkulturen och som en nyckeltext f\u00f6r fr\u00e5gan om hur en tidig h\u00f6gkultur reflekterade \u00f6ver d\u00f6dlighet, v\u00e4nskap och \u00e4ra.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d4d2adc e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"d4d2adc\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9d1926c elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"9d1926c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Standardversionen och Sin-leqi-unninni<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-cf00aa0 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"cf00aa0\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Den litter\u00e4rt mest k\u00e4nda formen av Gilgamesh-epet \u00e4r den s\u00e5 kallade standardversionen, en akkadisk komposition omfattande tolv tavlor, som sammanst\u00e4lldes i mitten av det 2. \u00e5rtusendet f.Kr. under namnet \u00abSha naqba imuru\u00bb, \u00abDen som s\u00e5g allt\u00bb.<\/p><p>Den <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Epok av den grekiska och romerska kulturen, ungef\u00e4r 800 f.Kr. till 600 e.Kr.\" tabindex=\"0\">antika<\/span> traditionen tillskriver redaktionen en l\u00e4rd babylonier vid namn Sin-leqi-unninni, en trollkunnig och skrivare som troligen verkade under den mellanbabyloniska tiden (12. \u00e5rhundradet f.Kr.).<\/p><p><span data-nosnippet>Hans namn f\u00f6rekommer i skrivarf\u00f6rteckningar fr\u00e5n Nineve som \u00abden som sammanst\u00e4llde tavlorna\u00bb. Andrew George har i sin monumentala utg\u00e5va \u00abThe Babylonian Gilgamesh Epic\u00bb (Oxford 2003) minuti\u00f6st rekonstruerat texthistorien och kollationerat k\u00e4llorna fr\u00e5n Nineve, Sultantepe, Babylon, Uruk och Mesopotamien.<\/span><\/p>\n<p>Standardversionen \u00e4r indelad i tolv tavlor. Tavla I till II behandlar skapandet av Enkidu och hans m\u00f6te med Gilgamesh. Tavla III till V skildrar resan till cederskogen och striden med Humbaba. Tavla VI ber\u00e4ttar om m\u00f6tet med Ishtar och d\u00f6dandet av himmelstjuren.<\/p><p>Tavla VII inneh\u00e5ller Enkidus d\u00f6d och Gilgameshs sorg. Tavla VIII till XI ber\u00e4ttar om Gilgameshs s\u00f6kande efter od\u00f6dlighet, med m\u00f6tet med Utnapishtim, den mesopotamiske Noa, och syndaflodsber\u00e4ttelsen. Tavla XII \u00e4r ett sumeriskt till\u00e4gg som som bilaga \u00e5terger ett utdrag ur \u00abGilgamesh, Enkidu och underjorden\u00bb.<\/p>\n<p>Syndaflodsber\u00e4ttelsen i tavla XI \u00e4r ett av v\u00e4rldslitteraturens mest ber\u00f6mda avsnitt. Utnapishtim ber\u00e4ttar f\u00f6r Gilgamesh hur Enki varnade honom f\u00f6r den stora floden som guden Enlil l\u00e4t drabba m\u00e4nskligheten. Utnapishtim byggde en ark, i vilken han r\u00e4ddade sin familj, alla levande varelser och kunskapen.<\/p><p><span data-nosnippet>Efter sju dagars flod landade arken p\u00e5 berget Nisir, och Utnapishtim gjordes od\u00f6dlig av gudarna. Ber\u00e4ttelsen publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1872 av George Smith vid British Museum och orsakade en vetenskaplig och teologisk sensation, eftersom den pekade p\u00e5 en m\u00f6jlig mesopotamisk f\u00f6rlaga till den bibliska syndaflodsber\u00e4ttelsen.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6bf92d0 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"6bf92d0\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a0f5377 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"a0f5377\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Gammalbabyloniska versioner och Bilgames-texter<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a698770 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a698770\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Innan standardversionen existerade flera gammalbabyloniska versioner fr\u00e5n det 18. \u00e5rhundradet f.Kr., bland annat Pennsylvania-tavlan och Yale-tavlan, som i b\u00e5da fallen kopierades av akademielever som skriv\u00f6vning.<\/p><p>Dessa gammalbabyloniska versioner \u00e4r delvis mer lakoniska och liturgiskt mer flexibla \u00e4n standardversionen och inneh\u00e5ller variationer som antyder ett lyckligt slut p\u00e5 relationen mellan Gilgamesh och Enkidu. Pennsylvania-tavlan inleds med Gilgameshs mor Ninsuns dr\u00f6mlika f\u00f6ruts\u00e4gelse om Enkidu, en scen som \u00e5terges i f\u00f6rkortad form i standardversionen.<\/p>\n<p>F\u00f6re de gammalbabyloniska versionerna finns en sumerisk tradition d\u00e4r Gilgamesh under namnet Bilgames f\u00f6rekommer i fem sj\u00e4lvst\u00e4ndiga ber\u00e4ttelser.<\/p><p>Dessa Bilgames-texter \u00e4r: \u00abBilgames och Aga\u00bb, skildringen av Urukdrottningens bel\u00e4gring genom den kungliga grannen Aga; \u00abBilgames och Huwawa\u00bb, f\u00f6reg\u00e5ngaren till Humbaba-episoden; \u00abBilgames och himmelstjuren\u00bb; \u00abBilgames, Enkidu och underjorden\u00bb; samt \u00abBilgames d\u00f6d\u00bb.<\/p><p><span data-nosnippet>Dessa fem sumeriska texter \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n den akkadiska traditionen och g\u00e5r tillbaka till tiden f\u00f6r Urs tredje dynasti (21. \u00e5rhundradet f.Kr.). En fullst\u00e4ndig utg\u00e5va med engelsk \u00f6vers\u00e4ttning lade Andrew George fram i \u00abThe Epic of Gilgamesh\u00bb (Penguin Classics, 1999).<\/span><\/p>\n<p>En s\u00e4rskilt viktig k\u00e4lla \u00e4r \u00abBilgames d\u00f6d\u00bb, en text som skildrar hj\u00e4ltens d\u00f6d och hans begravning. Gilgamesh ins\u00e4tts i underjorden som domare, en funktion som senare \u00e4ven framtr\u00e4der i besv\u00e4rjelsetexterna.<\/p><p>Denna dubbla st\u00e4llning som forntidens hj\u00e4lte och de d\u00f6das domare \u00e4r en konstruktion som \u00e4r typisk f\u00f6r mesopotamiska hj\u00e4ltegestalter. Aage Westenholz och Antoine Cavigneaux har i flera uppsatser analyserat denna texts betydelse f\u00f6r den mesopotamiska eskatologin.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7f6f9cf e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"7f6f9cf\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-93f2f72 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"93f2f72\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Forskningshistoria och verkningslinjer<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-83b2656 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"83b2656\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Uppt\u00e4ckten av Gilgamesh-epet inleddes 1853 med Hormuzd Rassams utgr\u00e4vningar i Assurbanipals bibliotek i Nineve. Lertavlorna f\u00f6rdes till British Museum och tyddes d\u00e4r av George Smith.<\/p><p><span data-nosnippet>Hans f\u00f6redrag \u00abThe Chaldean Account of the Deluge\u00bb inf\u00f6r Society of Biblical Archaeology den 3 december 1872 finansierades delvis av Daily Telegraph och r\u00e4knas som den moderna assyriologins begynnelse.<\/span><\/p><p><span data-nosnippet>Smith reste d\u00e4refter till Nineve och fann 1873 ytterligare fragment som kompletterade verket. Hans utg\u00e5va \u00abThe Chaldean Account of Genesis\u00bb (1876) gjorde epet tillg\u00e4ngligt f\u00f6r en bredare allm\u00e4nhet.<\/span><\/p>\n<p><span data-nosnippet>De moderna utg\u00e5vorna f\u00f6ljer i huvudsak Andrew George 2003, med kompletterande fynd fr\u00e5n Sultantepe (utgivna av Jeffrey Tigay 1982), fr\u00e5n Ugarit (utgivna av Daniel Arnaud 2007) och fr\u00e5n Hattusha (Bogazk\u00f6y, i hettitisk och hurritisk \u00f6vers\u00e4ttning).<\/span><\/p><p>Dessa fynd fr\u00e5n vidstr\u00e4ckta omr\u00e5den visar att epet under 2000-talet f.Kr. cirkulerade p\u00e5 flera spr\u00e5k och i talrika kulturer i Fr\u00e4mre Orienten, fr\u00e5n Levanten till Anatolien.<\/p>\n<p>Verkningshistorien \u00e4r vittomfattande. Inom bibelforskningen har diskussionen om paralleller mellan Gilgamesh och den hebreiska bibeln varit ett \u00e5terkommande \u00e4mne sedan George Smith. Frank Moore Cross, John Day och Othmar Keel har identifierat sp\u00e5r av Gilgamesh-stoffet i syndaflodsber\u00e4ttelsen, i Job och i Psaltaren.<\/p><p><span data-nosnippet>I den moderna litteraturen har Rainer Maria Rilke (i brev), Jorge Luis Borges (i ber\u00e4ttelser) och Philip Roth (i \u00abThe Counterlife\u00bb) tagit intryck av epet. Den tyska \u00f6vers\u00e4ttningen av Albert Schott och Wolfram von Soden (Reclam 1958) har etablerat verket i det tyskspr\u00e5kiga omr\u00e5det.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-64ddfd6 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"64ddfd6\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2d322b1 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"2d322b1\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">K\u00e4llor och f\u00f6rdjupande litteratur<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-2699353 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"2699353\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<footer class=\"iwg-literatur\"><p><span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Epok f\u00f6r den grekiska och romerska kulturen, cirka 800 f.Kr. till 600 e.Kr.\" tabindex=\"0\">Antiken<\/span> K\u00e4llor: Sumeriska Gilgamesh-s\u00e5nger (\u00abGilgamesh och Huwawa\u00bb, \u00abGilgamesh och himlatjuren\u00bb, \u00abGilgameshs d\u00f6d\u00bb), fornbabyloniska fragment, Gilgamesh-epets standardversion i 12 tavlor, hettitisk \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n Hattusha, Nineve-tavlorna fr\u00e5n Assurbanipals bibliotek.<\/p>\n<ul><li><span data-nosnippet>Forskningslitteratur: Andrew George, \u00abThe Babylonian Gilgamesh Epic\u00bb, Oxford 2003.<\/span><\/li><li><span data-nosnippet>Thorkild Jacobsen, \u00abThe Treasures of Darkness\u00bb, New Haven 1976.<\/span><\/li><li><span data-nosnippet>Jean Bott\u00e9ro, \u00abMesopotamia: Writing, Reasoning, and the Gods\u00bb, Chicago 1992.<\/span><\/li><\/ul>\n<p class=\"iwg-bib-more\"><span data-nosnippet>Fler standardverk i <a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/litteratur\/\">litteraturf\u00f6rteckningen<\/a>.<\/span><\/p><\/footer>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":3,"featured_media":3250,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Gilgamesh","_yoast_wpseo_title":"Gilgamesh \u2013 kung av Uruk och epikens hj\u00e4lte | iWell Guard","_yoast_wpseo_metadesc":"Gilgamesh \u00e4r den mesopotamiska hj\u00e4lten och kung av Uruk. Hj\u00e4lte i Gilgamesh-epet, s\u00f6kandet efter od\u00f6dlighet, syndaflodsber\u00e4ttelsen","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_angie_page":false,"gefaehrdungsstufe":"","wesen_kultur":"","wesen_klasse":"","footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-136983","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v27.7 (Yoast SEO v28.3) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Gilgamesh \u2013 kung av Uruk och epikens hj\u00e4lte | iWell Guard<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Gilgamesh \u00e4r den mesopotamiska hj\u00e4lten och kung av Uruk. Hj\u00e4lte i Gilgamesh-epet, s\u00f6kandet efter od\u00f6dlighet, syndaflodsber\u00e4ttelsen\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Gilgamesh\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Gilgamesh \u00e4r den mesopotamiska hj\u00e4lten och kung av Uruk. Hj\u00e4lte i Gilgamesh-epet, s\u00f6kandet efter od\u00f6dlighet, syndaflodsber\u00e4ttelsen\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"iWell Guard\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-03T01:17:20+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1024\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1536\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/\",\"name\":\"Gilgamesh \u2013 kung av Uruk och epikens hj\u00e4lte | iWell Guard\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp\",\"datePublished\":\"2026-09-03T00:11:45+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-03T01:17:20+00:00\",\"description\":\"Gilgamesh \u00e4r den mesopotamiska hj\u00e4lten och kung av Uruk. Hj\u00e4lte i Gilgamesh-epet, s\u00f6kandet efter od\u00f6dlighet, syndaflodsber\u00e4ttelsen\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp\",\"width\":1024,\"height\":1536,\"caption\":\"Gudar fr\u00e5n den mesopotamiska traditionen.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/gilgamesh\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Start\",\"item\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?page_id=136483\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Gilgamesh\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"name\":\"iWell Guard\",\"description\":\"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Ittermann electronic GmbH\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"width\":1182,\"height\":237,\"caption\":\"Ittermann electronic GmbH\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/pantip.com\\\/profile\\\/9367242\",\"https:\\\/\\\/micro.blog\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.diggerslist.com\\\/iwellguard\\\/about\",\"https:\\\/\\\/skitterphoto.com\\\/photographers\\\/2870314\\\/iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/iwellguard.wordpress.com\\\/2026\\\/06\\\/06\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/hub.docker.com\\\/u\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.pinterest.com\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/bit.ly\\\/m\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/entre-vos-mains.alsace.eu\\\/profiles\\\/iwellguard\\\/activity\",\"https:\\\/\\\/gravatar.com\\\/reallybeded8fd34\",\"https:\\\/\\\/naijamatta.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.goodreads.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/profile.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/experiment.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/wakelet.com\\\/@iWellGuard82270\",\"https:\\\/\\\/www.chordie.com\\\/forum\\\/profile.php?id=2555664\",\"https:\\\/\\\/www.instapaper.com\\\/p\\\/17757966\",\"https:\\\/\\\/www.mapleprimes.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/businesslistingplus.com\\\/profile\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/telegra.ph\\\/iWell-Guard-06-06\",\"https:\\\/\\\/pbase.com\\\/iwellguard\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/b.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/20260607#bookmark-4788405196491818882\",\"https:\\\/\\\/fliphtml5.com\\\/home\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/anyflip.com\\\/homepage\\\/cmiwl#About\",\"https:\\\/\\\/transfur.com\\\/Users\\\/iwellguard\",\"http:\\\/\\\/delphi.larsbo.org\\\/user\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/jobs.lajobsportal.org\\\/profiles\\\/8380803-iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/md.chaosdorf.de\\\/s\\\/jfbe5SBdJD\",\"https:\\\/\\\/www.lingvolive.com\\\/en-us\\\/profile\\\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\\\/translations\",\"https:\\\/\\\/www.fitday.com\\\/fitness\\\/forums\\\/members\\\/iwellguard.html\",\"https:\\\/\\\/www.mymeetbook.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/pxhere.com\\\/en\\\/photographer-me\\\/5040798\",\"https:\\\/\\\/disqus.com\\\/by\\\/iwellguard\\\/about\\\/\",\"https:\\\/\\\/pastelink.net\\\/hjwciqwq\",\"https:\\\/\\\/pubhtml5.com\\\/homepage\\\/scjhn\\\/\",\"https:\\\/\\\/www.bitchute.com\\\/channel\\\/2O2eOKzNqujT\",\"https:\\\/\\\/audiomack.com\\\/iwellguard\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Gilgamesh \u2013 kung av Uruk och epikens hj\u00e4lte | iWell Guard","description":"Gilgamesh \u00e4r den mesopotamiska hj\u00e4lten och kung av Uruk. Hj\u00e4lte i Gilgamesh-epet, s\u00f6kandet efter od\u00f6dlighet, syndaflodsber\u00e4ttelsen","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Gilgamesh","og_description":"Gilgamesh \u00e4r den mesopotamiska hj\u00e4lten och kung av Uruk. Hj\u00e4lte i Gilgamesh-epet, s\u00f6kandet efter od\u00f6dlighet, syndaflodsber\u00e4ttelsen","og_url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/","og_site_name":"iWell Guard","article_modified_time":"2026-09-03T01:17:20+00:00","og_image":[{"width":1024,"height":1536,"url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/","name":"Gilgamesh \u2013 kung av Uruk och epikens hj\u00e4lte | iWell Guard","isPartOf":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp","datePublished":"2026-09-03T00:11:45+00:00","dateModified":"2026-09-03T01:17:20+00:00","description":"Gilgamesh \u00e4r den mesopotamiska hj\u00e4lten och kung av Uruk. Hj\u00e4lte i Gilgamesh-epet, s\u00f6kandet efter od\u00f6dlighet, syndaflodsber\u00e4ttelsen","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/#primaryimage","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_mesopotamien_gilgamesh.webp","width":1024,"height":1536,"caption":"Gudar fr\u00e5n den mesopotamiska traditionen."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/gilgamesh\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Start","item":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?page_id=136483"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Gilgamesh"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","name":"iWell Guard","description":"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen","publisher":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization","name":"Ittermann electronic GmbH","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","width":1182,"height":237,"caption":"Ittermann electronic GmbH"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/pantip.com\/profile\/9367242","https:\/\/micro.blog\/iwellguard","https:\/\/www.diggerslist.com\/iwellguard\/about","https:\/\/skitterphoto.com\/photographers\/2870314\/iwell-guard","https:\/\/iwellguard.wordpress.com\/2026\/06\/06\/iwell-guard\/","https:\/\/hub.docker.com\/u\/iwellguard","https:\/\/www.pinterest.com\/iwellguard\/","https:\/\/bit.ly\/m\/iwellguard","https:\/\/entre-vos-mains.alsace.eu\/profiles\/iwellguard\/activity","https:\/\/gravatar.com\/reallybeded8fd34","https:\/\/naijamatta.com\/iwellguard","https:\/\/www.goodreads.com\/iwellguard","https:\/\/profile.hatena.ne.jp\/iwellguard\/","https:\/\/experiment.com\/users\/iwellguard","https:\/\/wakelet.com\/@iWellGuard82270","https:\/\/www.chordie.com\/forum\/profile.php?id=2555664","https:\/\/www.instapaper.com\/p\/17757966","https:\/\/www.mapleprimes.com\/users\/iwellguard","https:\/\/businesslistingplus.com\/profile\/iwell-guard\/","https:\/\/telegra.ph\/iWell-Guard-06-06","https:\/\/pbase.com\/iwellguard\/iwellguard","https:\/\/b.hatena.ne.jp\/iwellguard\/20260607#bookmark-4788405196491818882","https:\/\/fliphtml5.com\/home\/iwellguard","https:\/\/anyflip.com\/homepage\/cmiwl#About","https:\/\/transfur.com\/Users\/iwellguard","http:\/\/delphi.larsbo.org\/user\/iwellguard","https:\/\/jobs.lajobsportal.org\/profiles\/8380803-iwell-guard","https:\/\/md.chaosdorf.de\/s\/jfbe5SBdJD","https:\/\/www.lingvolive.com\/en-us\/profile\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\/translations","https:\/\/www.fitday.com\/fitness\/forums\/members\/iwellguard.html","https:\/\/www.mymeetbook.com\/iwellguard","https:\/\/pxhere.com\/en\/photographer-me\/5040798","https:\/\/disqus.com\/by\/iwellguard\/about\/","https:\/\/pastelink.net\/hjwciqwq","https:\/\/pubhtml5.com\/homepage\/scjhn\/","https:\/\/www.bitchute.com\/channel\/2O2eOKzNqujT","https:\/\/audiomack.com\/iwellguard"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136983","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=136983"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136983\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3250"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=136983"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=136983"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}