{"id":136968,"date":"2026-09-03T00:11:37","date_gmt":"2026-09-03T00:11:37","guid":{"rendered":"https:\/\/iwell-guard.com\/?page_id=136968"},"modified":"2026-09-03T01:16:56","modified_gmt":"2026-09-03T01:16:56","slug":"parvati","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/","title":{"rendered":"Parvati"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"136968\" class=\"elementor elementor-136968 elementor-3006 elementor-bc-flex-widget\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a5cfa43 e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"a5cfa43\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-657c224 e-flex e-con-boxed e-con e-child\" data-id=\"657c224\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e8a93d0 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"e8a93d0\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-df46c12 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"df46c12\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Parvati, hinduisk gudinna och Shivas gem\u00e5l<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1fe701a elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"1fe701a\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati \u00e4r den gudomliga modern och Shivas gem\u00e5l, i vilken det kvinnligas mildhet och skapande kraft f\u00f6renas. Inom hinduismen \u00e4r Parvati k\u00e4rlekens, den \u00e4ktenskapliga trohetens, fruktbarhetens och den barmh\u00e4rtiga moderskraftens gudinna. Hon \u00e4r Shivas gem\u00e5l och mor till Ganesha och Kartikeya.<\/p><p>Hennes namn betyder \u00abhon fr\u00e5n berget\u00bb, som dotter till bergguden Himavat (personifieringen av Himalaya). Parvati anses vara den milda formen av den stora gudinnan (Mahadevi), vars vredgade manifestationer \u00e4r Durga och Kali. Religionsvetenskapligt betraktas hon som en av de viktigaste f\u00f6rkroppsligandena av den hinduiska gudinne-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-121c1e5 e-con-full e-flex e-con e-parent\" data-id=\"121c1e5\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8f5ae06 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"8f5ae06\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"iwg-pill-row\"><span class=\"iwg-klasse-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Gud \/ Gudinna: Personifierad h\u00f6gsta makt i en kulturs panteon, med tydliga ansvarsomr\u00e5den: naturkrafter, \u00f6de, krig, fruktbarhet. Dyrkas genom kulter, offer och tempelinstitutioner.\">Gud<\/span><a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/hinduism\/\" class=\"iwg-kultur-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Hinduistiska gud-, asura- och skyddsv\u00e4rldar, fr\u00e5n vedisk till tantrisk tid.\">Hinduism<\/a><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-c86184e e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"c86184e\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5790c46 elementor-toc--minimized-on-tablet elementor-widget elementor-widget-table-of-contents\" data-id=\"5790c46\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;exclude_headings_by_selector&quot;:[],&quot;no_headings_message&quot;:&quot;Inga rubriker hittades p\\u00e5 den h\\u00e4r sidan.&quot;,&quot;headings_by_tags&quot;:[&quot;h2&quot;,&quot;h3&quot;],&quot;marker_view&quot;:&quot;bullets&quot;,&quot;icon&quot;:{&quot;value&quot;:&quot;fas fa-circle&quot;,&quot;library&quot;:&quot;fa-solid&quot;,&quot;rendered_tag&quot;:&quot;&lt;svg class=\\&quot;e-font-icon-svg e-fas-circle\\&quot; viewBox=\\&quot;0 0 512 512\\&quot; xmlns=\\&quot;http:\\\/\\\/www.w3.org\\\/2000\\\/svg\\&quot;&gt;&lt;path d=\\&quot;M256 8C119 8 8 119 8 256s111 248 248 248 248-111 248-248S393 8 256 8z\\&quot;&gt;&lt;\\\/path&gt;&lt;\\\/svg&gt;&quot;},&quot;minimize_box&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;minimized_on&quot;:&quot;tablet&quot;,&quot;hierarchical_view&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;min_height&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_tablet&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_mobile&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]}}\" data-widget_type=\"table-of-contents.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__header\">\n\t\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-toc__header-title\">\n\t\t\t\tInneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\t\t\t<\/h2>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--expand\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__5790c46\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"\u00d6ppna inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-down\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M207.029 381.476L12.686 187.132c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941l22.667-22.667c9.357-9.357 24.522-9.375 33.901-.04L224 284.505l154.745-154.021c9.379-9.335 24.544-9.317 33.901.04l22.667 22.667c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941L240.971 381.476c-9.373 9.372-24.569 9.372-33.942 0z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--collapse\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__5790c46\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"St\u00e4ng inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-up\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M240.971 130.524l194.343 194.343c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941l-22.667 22.667c-9.357 9.357-24.522 9.375-33.901.04L224 227.495 69.255 381.516c-9.379 9.335-24.544 9.317-33.901-.04l-22.667-22.667c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941L207.03 130.525c9.372-9.373 24.568-9.373 33.941-.001z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div id=\"elementor-toc__5790c46\" class=\"elementor-toc__body\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-toc__spinner-container\">\n\t\t\t\t<svg class=\"elementor-toc__spinner eicon-animation-spin e-font-icon-svg e-eicon-loading\" aria-hidden=\"true\" viewBox=\"0 0 1000 1000\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M500 975V858C696 858 858 696 858 500S696 142 500 142 142 304 142 500H25C25 237 238 25 500 25S975 237 975 500 763 975 500 975Z\"><\/path><\/svg>\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-597e257 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"597e257\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-397c07c iwg-hero-image elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"397c07c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"683\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-683x1024.webp\" class=\"attachment-large size-large wp-image-136012\" alt=\"Parvati \u2013 gudar fr\u00e5n den hinduiska traditionen, historiskt-illustrativt\" srcset=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-683x1024.webp 683w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-200x300.webp 200w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-768x1152.webp 768w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp 1024w\" sizes=\"(max-width: 683px) 100vw, 683px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ce355d4 e-con-boxed e-flex e-con e-parent\" data-id=\"ce355d4\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e942207 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"e942207\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e96bb52 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"e96bb52\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Myt och ursprung<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-13e21c2 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"13e21c2\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Enligt hinduisk tradition \u00e4r Parvati \u00e5terf\u00f6delsen av Sati, Shivas f\u00f6rsta gem\u00e5l. Sati hade kastat sig i sin fars, Dakshas, offereld, sedan denne inte hade bjudit in Shiva till sitt stora <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"G\u00e5va till en gudom f\u00f6r att uttrycka tacksamhet, b\u00f6n eller v\u00f6rdnad.\" tabindex=\"0\">offer<\/span>.<\/p><p>Shiva, \u00f6verv\u00e4ldigad av sm\u00e4rta, drog sig tillbaka i ensamhet. F\u00f6r att den kosmiska balansen skulle kunna \u00e5terst\u00e4llas f\u00f6ddes Sati p\u00e5 nytt som Parvati, dotter till Himavat och Mena.<\/p>\n<p>Denna \u00e5terf\u00f6delse ber\u00e4ttas utf\u00f6rligt i Shiva Purana, i Skanda Purana och i Kalidasas mahakavya \u00abKumarasambhava\u00bb (omkring 5:e \u00e5rhundradet). Kalidasas verk r\u00e4knas till de st\u00f6rsta verken inom sanskritdiktningen och behandlar i sju s\u00e5nger Parvatis f\u00f6delse, hennes askes f\u00f6r att vinna Shiva, hennes gifterm\u00e5l och avlandet av krigsguden Kartikeya f\u00f6r att befria gudarna fr\u00e5n demonen Taraka.<\/p>\n<p>Religionshistoriskt \u00e4r Parvati en av de gudinnor vars profil f\u00f6rst utvecklas inom den postvediska hinduismen. I Rigveda f\u00f6rekommer hon inte. De f\u00f6rsta sp\u00e5ren finns i Mahabharata och i de tidigaste puranatexterna.<\/p><p><span data-nosnippet>Den fullt utvecklade <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> om Parvati som Shivas Shakti utvecklas under 500- till 900-talet i takt med shaivismens uppsving. Wendy Doniger har i \u00abSiva, the Erotic Ascetic\u00bb (1973) ing\u00e5ende analyserat den sp\u00e4nningsfyllda f\u00f6rbindelsen mellan askes och eros hos Shiva och Parvati.<\/span><\/p>\n\n<p>Parvatis \u00e5terf\u00f6delse som Himavats dotter \u00e4r en av hinduismens teologiskt mest laddade ber\u00e4ttelser. Sati, Shivas f\u00f6rsta gem\u00e5l, hade av uppr\u00f6rdhet \u00f6ver kr\u00e4nkningen av sin make kastat sig i sin fars, Dakshas, offereld.<\/p><p>Shiva, i djup sorg, bar hennes kropp genom v\u00e4rldarna och dansade f\u00f6rst\u00f6relsedansen Tandava. F\u00f6r att r\u00e4dda v\u00e4rlden styckade Vishnu Satis kropp med sin diskus. De fallande delarna blev till Shakti-pithas, de 51 kraftplatserna i Indien, som fortfarande \u00e4r vallfartsorter idag.<\/p>\n<p>Satis \u00e5terf\u00f6delse som Parvati \u00e4r d\u00e4rmed ingen enkel variant utan teologiskt n\u00f6dv\u00e4ndig: utan Shakti kan Shiva inte fungera, utan Parvati kan Kartikeya inte f\u00f6das, utan Kartikeya kan <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Andligt v\u00e4sen som tillskrivs skadlig eller mots\u00e4gelsefull verkan.\" tabindex=\"0\">demonen<\/span> Taraka inte besegras, och utan denna seger \u00e4r v\u00e4rlden f\u00f6rlorad.<\/p><p><span data-nosnippet>Wendy Doniger har i \u00abSiva, the Erotic Ascetic\u00bb (1973) analyserat denna kosmologiska kedja som en central ber\u00e4ttelsestruktur i Shiva-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den samlade m\u00e4ngden \u00f6verl\u00e4mnade gudaber\u00e4ttelser inom en kultur.\" tabindex=\"0\">mytologin<\/span>. Parvati \u00e4r inte ett val, utan en n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-fdcc005 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"fdcc005\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4dd6cb1 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"4dd6cb1\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Symboler och attribut<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d03363a elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"d03363a\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati avbildas vanligtvis med tv\u00e5 eller fyra armar. I h\u00e4nderna h\u00e5ller hon lotusblommor, en spegel, en diskus eller g\u00f6r v\u00e4lsignande gester. Hennes kl\u00e4dsel \u00e4r oftast r\u00f6d eller guldf\u00e4rgad, hon b\u00e4r rika smycken och en halvm\u00e5ne i h\u00e5ret (tillsammans med Shiva).<\/p>\n<p>Hennes riddjur \u00e4r lejonet eller tigern, s\u00e4rskilt i hennes krigiska form som Durga. I den mildare formen sitter hon ofta bredvid Shiva p\u00e5 oxen Nandi. Sambandet mellan Parvati och lejonet respektive Durga och lejonet visar de flytande gr\u00e4nserna mellan de olika manifestationerna.<\/p>\n<p>Hon avbildas ofta tillsammans med Shiva, som Ardhanarishvara (halvt man, halvt kvinna, f\u00f6renade i en person). Denna ikonografiska form \u00e4r ett av de starkaste uttrycken inom den hinduiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> f\u00f6r Shivas och hans Shaktis oskiljaktighet.<\/p><p>Den h\u00f6gra halvan \u00e4r Shiva, den v\u00e4nstra halvan Parvati. Denna form \u00e4r s\u00e4rskilt v\u00e4l belagd inom Pallava- och Chola-bronskonsten i Sydindien.<\/p>\n<p>Deras igenk\u00e4nningssymboler i familjesammanhang \u00e4r barnen: Ganesha med elefanthuvudet och Kartikeya med p\u00e5f\u00e5geln. Familjebilder med Shiva, Parvati och b\u00e5da barnen har varit ikonografiskt mycket popul\u00e4ra sedan medeltiden och betraktas som en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00e5sk\u00e5dlig bild som st\u00e5r f\u00f6r en abstrakt tanke.\" tabindex=\"0\">symbol<\/span> f\u00f6r det hinduiska familjelivet.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3dd18d2 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"3dd18d2\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e8b215c elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"e8b215c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Kult och v\u00f6rdnad<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e2a3b15 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"e2a3b15\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati har inget enskilt huvudtempel, eftersom hon dyrkas i otaliga lokala former och under olika namn. Viktiga <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som anv\u00e4nds f\u00f6r att dyrka en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">tempel<\/span> \u00e4r Meenakshi-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som anv\u00e4nds f\u00f6r att dyrka en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> i Madurai (Tamil Nadu), d\u00e4r Parvati dyrkas som Meenakshi tillsammans med Shiva (Sundareshwara), och Annapurna-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som anv\u00e4nds f\u00f6r att dyrka en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> i Varanasi, d\u00e4r hon framtr\u00e4der som givare av f\u00f6da.<\/p>\n<p>Den viktigaste Parvati-h\u00f6gtiden \u00e4r Teej, som firas framf\u00f6r allt i Nordindien (Bihar, Rajasthan, Uttar Pradesh, Madhya Pradesh) och Nepal. Kvinnor fastar, sjunger Parvati-s\u00e5nger och ber om \u00e4ktenskaplig lycka. H\u00f6gtiden firar Parvatis askes, hennes br\u00f6llop med Shiva och den \u00e4ktenskapliga lyckan. I Sydindien firas Karthikai Deepam-festivalen (november-december) till \u00e4ra f\u00f6r Parvati och Kartikeya.<\/p>\n<p>Inom shaktismen, en av hinduismens tre huvudriktningar vid sidan av vishnuismen och shaivismen, st\u00e5r gudinnan i centrum. Shakta-traditionerna dyrkar Parvati i m\u00e5nga former: som Kali, som Durga, som Lalita, som Tripurasundari.<\/p><p><span data-nosnippet>Devi Bhagavata Purana och Devi Mahatmya (del av Markandeya Purana, 5.\u20136. \u00e5rhundradet) \u00e4r de viktigaste texterna inom denna tradition. Klaus Klostermaier har i \u00abA Survey of Hinduism\u00bb (3. uppl. 2007) beskrivit shaktismen som en egen huvudriktning inom hinduismen.<\/span><\/p>\n<p>I det dagliga hemkulten hos m\u00e5nga hinduiska familjer dyrkas Parvati tillsammans med Shiva och Ganesha. F\u00f6re aff\u00e4rsavslut, br\u00f6llop och viktiga familjeh\u00e4ndelser reciteras Parvati-mantran. Lalita Sahasranama (Lalita-Parvatis tusen namn) \u00e4r ett liturgiskt verk som \u00e4r mycket spritt i Sydindien.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-acfeaf6 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"acfeaf6\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d6b75c5 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"d6b75c5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Viktiga myter<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-67f89b4 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"67f89b4\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Huvudmyten \u00e4r Parvatis askes och br\u00f6llop med Shiva. Efter Satis d\u00f6d hade Shiva dragit sig tillbaka till Himalaya och brutit all kontakt med v\u00e4rlden. Parvati, f\u00f6dd som dotter till Himavat, ville vinna Shiva till make.<\/p><p>Hon begav sig upp i bergen och underkastade sig den sv\u00e5raste askesen. Hon fastade, h\u00f6ll ut i sv\u00e5ra st\u00e4llningar och uth\u00e4rdade hetta och kyla. K\u00e4rleksguden Kama s\u00e4ndes ut av gudarna f\u00f6r att v\u00e4cka Shivas sinnen, men Shiva br\u00e4nde honom med elden fr\u00e5n sitt tredje \u00f6ga.<\/p><p>Parvati fortsatte sin askes. Till slut visade sig Shiva f\u00f6r henne i skepnad av en brahman, som prisade Shiva och f\u00f6rs\u00f6kte pr\u00f6va Parvatis val. Parvati f\u00f6rblev orubblig.<\/p><p>Shiva uppenbarade sig, och de tv\u00e5 f\u00f6renades i \u00e4ktenskap. Br\u00f6llopet p\u00e5 berget Kailash \u00e4r en av de mest storslagna ber\u00e4ttelserna inom den hinduiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Helheten av en kulturs \u00f6verl\u00e4mnade gudaber\u00e4ttelser.\" tabindex=\"0\">mytologin<\/span>. Kalidasas \u00abKumarasambhava\u00bb utvecklar denna scen med stor diktarisk kraft.<\/p>\n<p>Den andra centrala <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00f6verl\u00e4mnad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> \u00e4r skapelsen av Ganesha. Enligt Skanda Purana och Shiva Purana formade Parvati en pojke av smuts och salva fr\u00e5n sin kropp och gav honom liv.<\/p><p>Hon l\u00e4t honom st\u00e5 vakt vid ing\u00e5ngen till hennes bad. Shiva, som inte k\u00e4nde till det nyskapade barnet, kom tillbaka och hindrades av Ganesha fr\u00e5n att komma in.<\/p><p>Shiva slog av pojkens huvud i vrede. Parvati var utom sig av sm\u00e4rta och vrede och hotade att f\u00f6rg\u00f6ra v\u00e4rlden. Shiva, f\u00f6r att lugna situationen, skickade ut sina tj\u00e4nare f\u00f6r att h\u00e4mta huvudet av den f\u00f6rsta levande varelse de m\u00f6tte.<\/p><p>De kom tillbaka med huvudet av en elefant. D\u00e4rmed \u00e5terupplivades Ganesha med elefanthuvudet. Denna ber\u00e4ttelse f\u00f6rklarar Ganeshas ikonografiska form och st\u00e5r i centrum f\u00f6r m\u00e5nga folkliga h\u00f6gtider.<\/p>\n<p>Den tredje <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00f6verl\u00e4mnad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> \u00e4r skapelsen av krigsguden Kartikeya f\u00f6r att f\u00f6rg\u00f6ra demonen Taraka. I Kumarasambhava och i m\u00e5nga puranor ber\u00e4ttas att Taraka bara kunde d\u00f6das av en son till Shiva och Parvati.<\/p><p>D\u00e4rf\u00f6r var de b\u00e5das br\u00f6llop en kosmisk n\u00f6dv\u00e4ndighet. Ur Shivas s\u00e4d, som f\u00f6ll i Ganges, v\u00e4xte Kartikeya, som senare besegrar demonen. Denna mytiska ber\u00e4ttelse f\u00f6renar eros och kosmos: de tv\u00e5 gudarnas \u00e4ktenskapliga f\u00f6rening \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r v\u00e4rldens bevarande.<\/p>\n\n<p>Br\u00f6llopet mellan Shiva och Parvati utformas med stor omsorg i den hinduiska traditionen. Det betraktas som den mytiska f\u00f6rebilden f\u00f6r alla hinduiska br\u00f6llop.<\/p><p>I \u00abKumarasambhava\u00bb beskriver Kalidasa f\u00f6rberedelserna med poetisk precision: brudens smyckning, Shivas ankomst med sitt ovanliga f\u00f6lje av bhutas och pretas (andar och demoner), vigseln vid den heliga elden, br\u00f6llopsnatten. Denna ber\u00e4ttelse utarbetades av Kalidasa p\u00e5 400-talet och har sedan dess varit f\u00f6rlaga till m\u00e5nga litter\u00e4ra och ikonografiska verk.<\/p>\n<p><span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00f6verl\u00e4mnad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">Myten<\/span> om Parvatis skapelse av Ganesha \u00e4r vetenskapligt s\u00e4rskilt intressant, eftersom den tematiserar sp\u00e4nningen mellan modersk\u00e4rlek och \u00e4ktenskaplig lojalitet. Parvati skapar Ganesha utan Shivas vetskap, Ganesha f\u00f6rsvarar sin mor mot sin egen far, Shiva dr\u00e4per honom och ger honom sedan elefanthuvudet.<\/p><p>Denna ber\u00e4ttelse tolkas inom familjeantropologin som en mytisk illustration av oidipala konflikter. Robert Goldberg, Stanley Kurtz och Wendy Doniger analyserade detta material utf\u00f6rligt under 1980- och 1990-talen. Den hinduiska familjen blir d\u00e4rigenom en teologisk scen d\u00e4r konflikter och f\u00f6rsoningar gestaltas mytiskt.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d5b705e e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"d5b705e\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b77658f elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"b77658f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Relationer i pantheon<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4279bd0 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"4279bd0\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvatis huvudrelation \u00e4r den till Shiva. B\u00e5da uppfattas som en enda enhet (Ardhanarishvara). I <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00f6verl\u00e4mnad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> och i <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> \u00e4r Shiva och Parvati oskiljaktiga. Shiva utan Shakti \u00e4r sava (lik), Shakti utan Shiva \u00e4r r\u00f6relse utan medvetande. Denna l\u00e4ra utarbetas filosofiskt inom tantrismen, framf\u00f6r allt i Kashmir-Shaiva-skolan (900\u20131000-talet, Abhinavagupta).<\/p>\n<p>Deras barn \u00e4r Ganesha och Kartikeya. B\u00e5da h\u00f6r till hinduismens mest dyrkade gudar, framf\u00f6r allt Ganesha. Familjen Shiva-Parvati-Ganesha-Kartikeya \u00e4r en av Indiens viktigaste gudafamiljer och framst\u00e4lls ofta som en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En bildlig framst\u00e4llning som st\u00e5r f\u00f6r en abstrakt tanke.\" tabindex=\"0\">symbol<\/span> f\u00f6r det ideala familjelivet.<\/p>\n<p>Parvati \u00e4r syster till Ganga, flodens gudinna. B\u00e5da \u00e4r d\u00f6ttrar till Himavat. I <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00f6verl\u00e4mnad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> om Gangas nedstigning uppst\u00e5r sp\u00e4nningar mellan systrarna, eftersom Shiva tar emot Ganga i sitt h\u00e5r, vilket v\u00e4cker Parvatis svartsjuka.<\/p>\n<p>Parvatis manifestationer som Durga och Kali (inom shakta-traditionerna) visar hennes andra sida. I Devi Mahatmya strider Durga mot buffeldemonen Mahishasura. I Mahabhagavata Purana s\u00e4nder Parvati ut Kali fr\u00e5n sin panna f\u00f6r att f\u00f6rg\u00f6ra demonerna Shumbha och Nishumbha. Dessa krigiska manifestationer \u00e4r uttryck f\u00f6r samma gudomlighet, i en m\u00f6rkare form.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f1c6f44 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f1c6f44\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-438ea17 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"438ea17\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Mottagande och verkan<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7ae0509 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"7ae0509\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati \u00e4r en av de centrala gudinnorna i den klassiska sanskritdiktningen. Kalidasas \u00abKumarasambhava\u00bb (500-talet) \u00e4r det mest framst\u00e5ende verket. \u00c4ven Banabhatta \u00e4gnar henne strofer i \u00abHarshacharita\u00bb (700-talet). I den tamilska bhaktilitteraturen av nayanarerna (600\u2013800-talet) \u00e4r Parvati oskiljaktig fr\u00e5n Shiva och besjungs ofta som Uma eller Ambika.<\/p>\n<p>Inom Indiens bildkonst \u00e4r Parvati sedan guptatiden (300\u2013500-talet) en av de vanligaste gudaframst\u00e4llningarna. Chola-bronserna i Sydindien (900\u20131200-talet) frambringar klassiska Parvati-figurer, bland annat den v\u00e4rldsber\u00f6mda bronstypen av Parvati som en mild, st\u00e5ende gudinna. Dessa skulpturer visas p\u00e5 m\u00e5nga v\u00e4sterl\u00e4ndska museer, bland annat British Museum i London och Metropolitan Museum i New York.<\/p>\n<p>I folktron \u00e4r Parvati allest\u00e4des n\u00e4rvarande. I varje Shiva-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som anv\u00e4nds f\u00f6r dyrkan av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">tempel<\/span> \u00e4r hon n\u00e4rvarande som gem\u00e5l. I m\u00e5nga byar i Indien finns lokala Parvati-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som anv\u00e4nds f\u00f6r dyrkan av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">tempel<\/span> med lokala namn (Bhagavati i Kerala, Amma i Andhra Pradesh, Chandi i Bengalen).<\/p><p><span data-nosnippet>Dessa lokala uttrycksformer beskrivs inom Indiens antropologi, framf\u00f6r allt i arbeten av Lawrence Babb (\u00abThe Divine Hierarchy\u00bb, 1975) och Cynthia Talbot (\u00abPrecolonial India in Practice\u00bb, 2001).<\/span><\/p>\n<p>I v\u00e4st blev Parvati k\u00e4nd genom 1800-talets indologi. Heinrich Zimmer, Stella Kramrisch och Wendy Doniger har genom sina verk gjort henne k\u00e4nd f\u00f6r en internationell publik. I den moderna globala yoga- och spiritualitetskulturen tolkas Parvati ofta som en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett tecken som representerar en f\u00f6rest\u00e4llning eller betydelse.\" tabindex=\"0\">symbol<\/span> f\u00f6r den kvinnliga skapande kraften.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f7fd3f1 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f7fd3f1\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a5f2851 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"a5f2851\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Religionsvetenskaplig kontextualisering<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a33591e elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a33591e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p><span data-nosnippet>David Kinsley har i \u00abHindu Goddesses\u00bb (1986) placerat Parvati som en central f\u00f6rkroppsligande av den hinduiska uppfattningen om gudinnan som Shakti, det vill s\u00e4ga som den manliga <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En varelse som dyrkas som gudomlig inom en religion.\" tabindex=\"0\">gudomens<\/span> skapande och uppr\u00e4tth\u00e5llande kraft. Denna klassificering \u00e4r etablerad inom forskningen.<\/span><\/p>\n<p><span data-nosnippet>Inom tantrismen, framf\u00f6r allt i Kashmir-shaiva-skolan (Abhinavagupta, 900-1000-talet), konciperas Parvati som Vimarsha (sj\u00e4lvmedvetenhet, pulsering) hos Shiva. Shiva \u00e4r Prakasha (rent ljus), Parvati \u00e4r detta ljus sj\u00e4lverfarenhet. Denna h\u00f6gst abstrakta <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span> har vetenskapligt bearbetats av Klaus Klostermaier och Andre Padoux (\u00abVac: The Concept of the Word in Selected Hindu Tantras\u00bb, 1990).<\/span><\/p>\n<p><span data-nosnippet>Religionsantropologiskt \u00e4r Parvati ett exempel p\u00e5 sp\u00e4nningen mellan milda och krigiska gudinneaspekter inom hinduismen. Wendy Doniger har i \u00abThe Hindus: An Alternative History\u00bb (2009) l\u00e4st denna dubbelnatur som en reflex av en komplex sp\u00e4nning mellan brahmansk-ortodox och icke-brahmansk-tantrisk tradition. Parvati f\u00f6rkroppsligar b\u00e5da: den ortodoxa hemgudinnan och den tantriska energin.<\/span><\/p>\n\n<p>Inom shaktismen, den tredje stora riktningen inom klassisk hinduism vid sidan av vishnuismen och shaivismen, st\u00e5r gudinnan i centrum av <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span>. Parvati \u00e4r h\u00e4r inte en hj\u00e4lpgestalt till en manlig gud, utan sj\u00e4lv den h\u00f6gsta verkligheten (Mahadevi).<\/p><p>Devi Mahatmya (Markandeya Purana 81-93, cirka 500-600-talet) \u00e4r denna traditions grundtext. I de 700 strofer firas den Stora Gudinnan i sina manifestationer (Durga, Mahalakshmi, Saraswati) n\u00e4r hon i tur och ordning besegrar demonerna Madhu-Kaitabha, Mahishasura och Shumbha-Nishumbha.<\/p>\n<p>Shakta-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> g\u00f6r Parvati till den f\u00f6rsta orsaken. Shiva \u00e4r medvetandets grund (chit), Parvati \u00e4r den skapande r\u00f6relsen (kriya). Utan r\u00f6relse \u00e4r medvetandet livl\u00f6st.<\/p><p>Denna <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span> utarbetades filosofiskt inom Kashmir-shaivismen (Vasugupta, Abhinavagupta, 800-1000-talet) och h\u00f6r till de mest avancerade metafysiska systemen inom indisk filosofi. Andre Padoux, Mark Dyczkowski och Paul Muller-Ortega har etablerat denna tradition inom den v\u00e4sterl\u00e4ndska forskningen.<\/p>\n<p>J\u00e4mf\u00f6rande mytologiskt har Parvati paralleller med den grekiska Hera (huvudgudens gem\u00e5l), Afrodite (den \u00e4ktenskapliga k\u00e4rleksgudinnan), Demeter (modergudinnan) och Athena (krigaren i Durga-form). Men ingen av dessa paralleller f\u00e5ngar Parvatis teologiska s\u00e4rdrag som samtidigt mild gem\u00e5l och kosmisk energi. Denna dubbla natur \u00e4r en av de mest anm\u00e4rkningsv\u00e4rda egenskaperna i den hinduiska gudinne<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3529712 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"3529712\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5487e2b elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"5487e2b\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">K\u00e4llor och f\u00f6rdjupande litteratur<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-74b12da elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"74b12da\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<footer class=\"iwg-literatur\"><p>Prim\u00e4rk\u00e4llor: Shiva Purana, Skanda Purana, Devi Mahatmya (Markandeya Purana 81-93, cirka 500-600-talet), Devi Bhagavata Purana, Mahabharata och Ramayana (med referenser), Kalidasa \u00abKumarasambhava\u00bb (400-talet).<\/p><p><span data-nosnippet>Tantriska texter: Lalita Sahasranama (i Brahmanda Purana), Saundarya Lahari (tillskriven Shankara, 700-talet). Engelska \u00f6vers\u00e4ttningar: Kumarasambhava av Hank Heifetz \u00abThe Origin of the Young God\u00bb (1985), Devi Mahatmya av Thomas Coburn \u00abEncountering the Goddess\u00bb (1991).<\/span><\/p>\n<p>Sekund\u00e4rlitteratur:<\/p><ul><li><span data-nosnippet>David Kinsley \u00abHindu Goddesses\u00bb (1986) och \u00abTantric Visions of the Divine Feminine\u00bb (1997).<\/span><\/li><li><span data-nosnippet>Wendy Doniger \u00abSiva, the Erotic Ascetic\u00bb (1973) och \u00abThe Hindus: An Alternative History\u00bb (2009).<\/span><\/li><li>Andre Padoux \u00abVac\u00bb (1990).<\/li><li><span data-nosnippet>Madeleine Biardeau \u00abHinduism: The Anthropology of a Civilization\u00bb (1989).<\/span><\/li><li><span data-nosnippet>Stella Kramrisch \u00abThe Presence of Siva\u00bb (1981).<\/span><\/li><\/ul>\n<p class=\"iwg-bib-more\"><span data-nosnippet>Fler standardverk i <a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/litteratur\/\">litteraturf\u00f6rteckningen<\/a>.<\/span><\/p><\/footer>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":3,"featured_media":3228,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Parvati","_yoast_wpseo_title":"Parvati \u2013 Gudomlig moder och Shivas gem\u00e5l | iWell Guard","_yoast_wpseo_metadesc":"Parvati \u00e4r den hinduiska bergsdottern, Shivas gem\u00e5l, mor till Ganesha och Kartikeya. Inkarnation av Devi, med aspekter som Durga och Kali.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_angie_page":false,"gefaehrdungsstufe":"","wesen_kultur":"","wesen_klasse":"","footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-136968","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v27.7 (Yoast SEO v28.3) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Parvati \u2013 Gudomlig moder och Shivas gem\u00e5l | iWell Guard<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Parvati \u00e4r den hinduiska bergsdottern, Shivas gem\u00e5l, mor till Ganesha och Kartikeya. Inkarnation av Devi, med aspekter som Durga och Kali.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Parvati\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Parvati \u00e4r den hinduiska bergsdottern, Shivas gem\u00e5l, mor till Ganesha och Kartikeya. Inkarnation av Devi, med aspekter som Durga och Kali.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"iWell Guard\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-03T01:16:56+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1024\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1536\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/\",\"name\":\"Parvati \u2013 Gudomlig moder och Shivas gem\u00e5l | iWell Guard\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_hinduismus_parvati.webp\",\"datePublished\":\"2026-09-03T00:11:37+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-03T01:16:56+00:00\",\"description\":\"Parvati \u00e4r den hinduiska bergsdottern, Shivas gem\u00e5l, mor till Ganesha och Kartikeya. Inkarnation av Devi, med aspekter som Durga och Kali.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_hinduismus_parvati.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_hinduismus_parvati.webp\",\"width\":1024,\"height\":1536,\"caption\":\"Gudar fr\u00e5n den hinduiska traditionen.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/parvati\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Start\",\"item\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?page_id=136483\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Parvati\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"name\":\"iWell Guard\",\"description\":\"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Ittermann electronic GmbH\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"width\":1182,\"height\":237,\"caption\":\"Ittermann electronic GmbH\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/pantip.com\\\/profile\\\/9367242\",\"https:\\\/\\\/micro.blog\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.diggerslist.com\\\/iwellguard\\\/about\",\"https:\\\/\\\/skitterphoto.com\\\/photographers\\\/2870314\\\/iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/iwellguard.wordpress.com\\\/2026\\\/06\\\/06\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/hub.docker.com\\\/u\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.pinterest.com\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/bit.ly\\\/m\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/entre-vos-mains.alsace.eu\\\/profiles\\\/iwellguard\\\/activity\",\"https:\\\/\\\/gravatar.com\\\/reallybeded8fd34\",\"https:\\\/\\\/naijamatta.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.goodreads.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/profile.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/experiment.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/wakelet.com\\\/@iWellGuard82270\",\"https:\\\/\\\/www.chordie.com\\\/forum\\\/profile.php?id=2555664\",\"https:\\\/\\\/www.instapaper.com\\\/p\\\/17757966\",\"https:\\\/\\\/www.mapleprimes.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/businesslistingplus.com\\\/profile\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/telegra.ph\\\/iWell-Guard-06-06\",\"https:\\\/\\\/pbase.com\\\/iwellguard\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/b.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/20260607#bookmark-4788405196491818882\",\"https:\\\/\\\/fliphtml5.com\\\/home\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/anyflip.com\\\/homepage\\\/cmiwl#About\",\"https:\\\/\\\/transfur.com\\\/Users\\\/iwellguard\",\"http:\\\/\\\/delphi.larsbo.org\\\/user\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/jobs.lajobsportal.org\\\/profiles\\\/8380803-iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/md.chaosdorf.de\\\/s\\\/jfbe5SBdJD\",\"https:\\\/\\\/www.lingvolive.com\\\/en-us\\\/profile\\\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\\\/translations\",\"https:\\\/\\\/www.fitday.com\\\/fitness\\\/forums\\\/members\\\/iwellguard.html\",\"https:\\\/\\\/www.mymeetbook.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/pxhere.com\\\/en\\\/photographer-me\\\/5040798\",\"https:\\\/\\\/disqus.com\\\/by\\\/iwellguard\\\/about\\\/\",\"https:\\\/\\\/pastelink.net\\\/hjwciqwq\",\"https:\\\/\\\/pubhtml5.com\\\/homepage\\\/scjhn\\\/\",\"https:\\\/\\\/www.bitchute.com\\\/channel\\\/2O2eOKzNqujT\",\"https:\\\/\\\/audiomack.com\\\/iwellguard\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Parvati \u2013 Gudomlig moder och Shivas gem\u00e5l | iWell Guard","description":"Parvati \u00e4r den hinduiska bergsdottern, Shivas gem\u00e5l, mor till Ganesha och Kartikeya. Inkarnation av Devi, med aspekter som Durga och Kali.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Parvati","og_description":"Parvati \u00e4r den hinduiska bergsdottern, Shivas gem\u00e5l, mor till Ganesha och Kartikeya. Inkarnation av Devi, med aspekter som Durga och Kali.","og_url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/","og_site_name":"iWell Guard","article_modified_time":"2026-09-03T01:16:56+00:00","og_image":[{"width":1024,"height":1536,"url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/","name":"Parvati \u2013 Gudomlig moder och Shivas gem\u00e5l | iWell Guard","isPartOf":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","datePublished":"2026-09-03T00:11:37+00:00","dateModified":"2026-09-03T01:16:56+00:00","description":"Parvati \u00e4r den hinduiska bergsdottern, Shivas gem\u00e5l, mor till Ganesha och Kartikeya. Inkarnation av Devi, med aspekter som Durga och Kali.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/#primaryimage","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","width":1024,"height":1536,"caption":"Gudar fr\u00e5n den hinduiska traditionen."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/parvati\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Start","item":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?page_id=136483"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Parvati"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","name":"iWell Guard","description":"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen","publisher":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization","name":"Ittermann electronic GmbH","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","width":1182,"height":237,"caption":"Ittermann electronic GmbH"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/pantip.com\/profile\/9367242","https:\/\/micro.blog\/iwellguard","https:\/\/www.diggerslist.com\/iwellguard\/about","https:\/\/skitterphoto.com\/photographers\/2870314\/iwell-guard","https:\/\/iwellguard.wordpress.com\/2026\/06\/06\/iwell-guard\/","https:\/\/hub.docker.com\/u\/iwellguard","https:\/\/www.pinterest.com\/iwellguard\/","https:\/\/bit.ly\/m\/iwellguard","https:\/\/entre-vos-mains.alsace.eu\/profiles\/iwellguard\/activity","https:\/\/gravatar.com\/reallybeded8fd34","https:\/\/naijamatta.com\/iwellguard","https:\/\/www.goodreads.com\/iwellguard","https:\/\/profile.hatena.ne.jp\/iwellguard\/","https:\/\/experiment.com\/users\/iwellguard","https:\/\/wakelet.com\/@iWellGuard82270","https:\/\/www.chordie.com\/forum\/profile.php?id=2555664","https:\/\/www.instapaper.com\/p\/17757966","https:\/\/www.mapleprimes.com\/users\/iwellguard","https:\/\/businesslistingplus.com\/profile\/iwell-guard\/","https:\/\/telegra.ph\/iWell-Guard-06-06","https:\/\/pbase.com\/iwellguard\/iwellguard","https:\/\/b.hatena.ne.jp\/iwellguard\/20260607#bookmark-4788405196491818882","https:\/\/fliphtml5.com\/home\/iwellguard","https:\/\/anyflip.com\/homepage\/cmiwl#About","https:\/\/transfur.com\/Users\/iwellguard","http:\/\/delphi.larsbo.org\/user\/iwellguard","https:\/\/jobs.lajobsportal.org\/profiles\/8380803-iwell-guard","https:\/\/md.chaosdorf.de\/s\/jfbe5SBdJD","https:\/\/www.lingvolive.com\/en-us\/profile\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\/translations","https:\/\/www.fitday.com\/fitness\/forums\/members\/iwellguard.html","https:\/\/www.mymeetbook.com\/iwellguard","https:\/\/pxhere.com\/en\/photographer-me\/5040798","https:\/\/disqus.com\/by\/iwellguard\/about\/","https:\/\/pastelink.net\/hjwciqwq","https:\/\/pubhtml5.com\/homepage\/scjhn\/","https:\/\/www.bitchute.com\/channel\/2O2eOKzNqujT","https:\/\/audiomack.com\/iwellguard"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136968","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=136968"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136968\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3228"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=136968"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=136968"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}