{"id":136956,"date":"2026-09-03T00:11:31","date_gmt":"2026-09-03T00:11:31","guid":{"rendered":"https:\/\/iwell-guard.com\/?page_id=136956"},"modified":"2026-09-03T01:16:38","modified_gmt":"2026-09-03T01:16:38","slug":"atum","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/","title":{"rendered":"Atum"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"136956\" class=\"elementor elementor-136956 elementor-2994 elementor-bc-flex-widget\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b9c39ef e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"b9c39ef\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-46b50b3 e-flex e-con-boxed e-con e-child\" data-id=\"46b50b3\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ec779fe e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"ec779fe\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1bf506e elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"1bf506e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Atum, egyptisk skapargud fr\u00e5n Heliopolis<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9f70063 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"9f70063\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Atum \u00e4r en egyptisk skapargud vars <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Summan av alla religi\u00f6sa v\u00f6rdnadshandlingar f\u00f6r en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kult<\/span> hade sitt hem i Heliopolis och som st\u00e5r i begynnelsen av den d\u00e4r dyrkade gudaneheten. Atum betraktas i den forntida egyptiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Summan av gudarna i en religion eller kultur.\" tabindex=\"0\">pantheonen<\/span> som skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, som steg upp ur urvattnet Nun och genom sig sj\u00e4lv frambringade de f\u00f6rsta tv\u00e5 gudarna, Shu och Tefnut.<\/p><p>Hans namn \u00f6vers\u00e4tts vanligen med \u00abden fullkomnade\u00bb, \u00abden fullst\u00e4ndige\u00bb eller \u00abden allblivne\u00bb; samtidigt kan det ocks\u00e5 betyda \u00abden icke-varande\u00bb, eftersom verbet \u00abtem\u00bb kan uttrycka b\u00e5de fullbordan och negation.<\/p><p>Denna semantiska ambivalens f\u00e5ngar Atums teologiska st\u00e4llning: han \u00e4r det som fanns f\u00f6re skapelsen och det som ska finnas efter skapelsen, begynnelsen och slutet av den kosmiska cykeln.<\/p><p>Medan Amun-Re under Mellersta och Nya riket \u00f6vertar den teologiska huvudpositionen, beh\u00e5ller Atum sin kosmogoniska funktion och sin s\u00e4rpr\u00e4glade profil som skapare genom sj\u00e4lvonani eller sj\u00e4lvuts\u00e4gelse, ett av de \u00e4ldsta och mest utvecklade koncepten i religionshistorien.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e442eee e-con-full e-flex e-con e-parent\" data-id=\"e442eee\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3a6f0a9 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"3a6f0a9\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"iwg-pill-row\"><span class=\"iwg-klasse-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Gud \/ Gudinna: Personifierad h\u00f6gsta makt inom en kulturs pantheon, med tydliga ansvarsomr\u00e5den \u2014 naturkrafter, \u00f6de, krig, fruktbarhet. V\u00f6rdad genom kulter, offer och tempelinstitutioner.\">Gud<\/span><a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/egypten\/\" class=\"iwg-kultur-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Mytologin i det antika Nildalen, ca 3000 f.Kr. till 30 f.Kr.\">Egypten<\/a><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8373406 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"8373406\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-92ddae4 elementor-toc--minimized-on-tablet elementor-widget elementor-widget-table-of-contents\" data-id=\"92ddae4\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;exclude_headings_by_selector&quot;:[],&quot;no_headings_message&quot;:&quot;Inga rubriker hittades p\\u00e5 den h\\u00e4r sidan.&quot;,&quot;headings_by_tags&quot;:[&quot;h2&quot;,&quot;h3&quot;],&quot;marker_view&quot;:&quot;bullets&quot;,&quot;icon&quot;:{&quot;value&quot;:&quot;fas fa-circle&quot;,&quot;library&quot;:&quot;fa-solid&quot;,&quot;rendered_tag&quot;:&quot;&lt;svg class=\\&quot;e-font-icon-svg e-fas-circle\\&quot; viewBox=\\&quot;0 0 512 512\\&quot; xmlns=\\&quot;http:\\\/\\\/www.w3.org\\\/2000\\\/svg\\&quot;&gt;&lt;path d=\\&quot;M256 8C119 8 8 119 8 256s111 248 248 248 248-111 248-248S393 8 256 8z\\&quot;&gt;&lt;\\\/path&gt;&lt;\\\/svg&gt;&quot;},&quot;minimize_box&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;minimized_on&quot;:&quot;tablet&quot;,&quot;hierarchical_view&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;min_height&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_tablet&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_mobile&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]}}\" data-widget_type=\"table-of-contents.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__header\">\n\t\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-toc__header-title\">\n\t\t\t\tInneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\t\t\t<\/h2>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--expand\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__92ddae4\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"Inhaltsverzeichnis \u00f6ffnen\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-down\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M207.029 381.476L12.686 187.132c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941l22.667-22.667c9.357-9.357 24.522-9.375 33.901-.04L224 284.505l154.745-154.021c9.379-9.335 24.544-9.317 33.901.04l22.667 22.667c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941L240.971 381.476c-9.373 9.372-24.569 9.372-33.942 0z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--collapse\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__92ddae4\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"Inhaltsverzeichnis schlie\u00dfen\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-up\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M240.971 130.524l194.343 194.343c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941l-22.667 22.667c-9.357 9.357-24.522 9.375-33.901.04L224 227.495 69.255 381.516c-9.379 9.335-24.544 9.317-33.901-.04l-22.667-22.667c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941L207.03 130.525c9.372-9.373 24.568-9.373 33.941-.001z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div id=\"elementor-toc__92ddae4\" class=\"elementor-toc__body\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-toc__spinner-container\">\n\t\t\t\t<svg class=\"elementor-toc__spinner eicon-animation-spin e-font-icon-svg e-eicon-loading\" aria-hidden=\"true\" viewBox=\"0 0 1000 1000\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M500 975V858C696 858 858 696 858 500S696 142 500 142 142 304 142 500H25C25 237 238 25 500 25S975 237 975 500 763 975 500 975Z\"><\/path><\/svg>\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-33831b3 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"33831b3\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e9fb63f iwg-hero-image elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"e9fb63f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"683\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum-683x1024.webp\" class=\"attachment-large size-large wp-image-3203\" alt=\"Atum - G\u00f6tter aus der \u00c4gypten-Tradition, historisch-illustrativ\" srcset=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum-683x1024.webp 683w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum-200x300.webp 200w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum-768x1152.webp 768w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum.webp 1024w\" sizes=\"(max-width: 683px) 100vw, 683px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-883c3bc e-con-boxed e-flex e-con e-parent\" data-id=\"883c3bc\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a66878f e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"a66878f\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8a036d9 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"8a036d9\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Myt och sl\u00e4kttr\u00e4d<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-95f1797 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"95f1797\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Den heliopolitiska kosmogonin placerar Atum i begynnelsen av gudaneheten (enneaden). Ur urvattnet Nun, d\u00e4r tid och form \u00e4nnu inte existerade, stiger Atum upp p\u00e5 urkullen (Tatenen), den f\u00f6rsta fasta punkten i kaoset.<\/p><p>P\u00e5 denna kulle utf\u00f6r Atum skapelsen: I pyramidtexterna (spj\u00e4ll 527) skapar han Shu och Tefnut genom sitt sperma, som han antingen sl\u00e4pper med handen eller tar emot i skepnad av sin egen handgudinna \u00abHethemut\u00bb.<\/p><p>I en annan variant (pyramidtexterna spj\u00e4ll 600) skapar Atum de f\u00f6rsta gudarna genom att spy ut dem: han nysar ut Shu (luft), spottar ut Tefnut (fukt). B\u00e5da versionerna existerar sida vid sida, utan att den egyptiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> f\u00f6rs\u00f6kt harmonisera dem.<\/p>\n<p>Ur Shu och Tefnut uppst\u00e5r Geb (jorden) och Nut (himlen), och ur deras f\u00f6rening f\u00f6ds Osiris, Isis, Seth, Nephthys och i vissa listor \u00e4ven Horus den \u00e4ldre. D\u00e4rmed \u00e4r Atum den genealogiska stamfadern till n\u00e4stan alla viktiga egyptiska gudar.<\/p><p>Enneaden i Heliopolis (nio-gudagruppen) samlar Atum, Shu, Tefnut, Geb, Nut, Osiris, Isis, Seth och Nephthys; den utg\u00f6r den teologiska grundstommen i den heliopolitiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span>.<\/p><p>Gudaraden ska l\u00e4sas inte bara genealogiskt utan \u00e4ven kosmiskt: den utvecklar skapelsen fr\u00e5n Atums rena sj\u00e4lvhet, via de element\u00e4ra naturkrafterna, till de gudafigurer som pr\u00e4glar den m\u00e4nskliga v\u00e4rlden.<\/p>\n<p>Anm\u00e4rkningsv\u00e4rd \u00e4r Atums sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning i den \u00e4ldsta traditionen. Till skillnad fr\u00e5n andra skapargudar beh\u00f6ver Atum ingen partner och ingen given materia; han skapar v\u00e4rlden ur sig sj\u00e4lv.<\/p><p>Denna f\u00f6rest\u00e4llning byggs vidare ut filosofiskt i den senare <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span>: Atum-hymnerna fr\u00e5n Nya riket beskriver honom som den som \u00abgjort sig sj\u00e4lv\u00bb, som \u00abuppst\u00e5tt ur sig sj\u00e4lv\u00bb (kheper-djesef). Denna tolkning pr\u00e4glar de teologiska spekulationerna under den senare epoken och p\u00e5verkar \u00e4ven kristet-gnostiska f\u00f6rest\u00e4llningar om sj\u00e4lvalstraren.<\/p>\n<p>I den f\u00f6renade gudagestalten Atum-Re framtr\u00e4der Atum som en aspekt av solguden, specifikt som den nedg\u00e5ende kv\u00e4llssolen (till skillnad fr\u00e5n Khepri som den uppg\u00e5ende och Re som middagssolen).<\/p><p>Denna tredelning av solcykeln, utf\u00f6rligt behandlad i Nya rikets sollitanier, g\u00f6r Atum till gud f\u00f6r det kosmiska cykelslutet, som samtidigt b\u00e4r den nya begynnelsen inom sig. Faraonerna identifierade sig s\u00e4rskilt vid d\u00f6den med Atum, eftersom denne f\u00f6rkroppsligade \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n den jordiska solnedg\u00e5ngen till den bortomv\u00e4rldliga \u00e5terf\u00f6delsen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f33afe9 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f33afe9\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-fd5bf22 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"fd5bf22\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Symboler, ikonografi och attribut<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a29c4e2 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a29c4e2\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Atum avbildas vanligtvis som en man med dubbelkronan (pschent), som symboliserar f\u00f6reningen av \u00d6vre och Nedre Egypten. Denna krona \u00e4r ett kungligt attribut och understryker Atums funktion som urkonung och stamfader till den faraoniska v\u00e4rdigheten.<\/p><p>Han kan ocks\u00e5 avbildas med en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Skalbaggen skarab\u00e9 som fornegyptisk symbol f\u00f6r blivande och f\u00f6rnyelse.\" tabindex=\"0\">skarab\u00e9<\/span> p\u00e5 huvudet, med solskivan eller med atefkronan. I antropomorf gestalt \u00e4r hans ansikte vanligtvis sk\u00e4ggl\u00f6st och ungdomligt, vilket st\u00e5r i kontrast till f\u00f6rest\u00e4llningen om den \u00abgamle\u00bb Atum, som f\u00f6rkroppsligar aftonsolen.<\/p>\n<p>Hans heliga djur \u00e4r ormen. I D\u00f6dsboken (kapitel 175) f\u00f6rklarar Atum: \u00abJag ska s\u00e4nda v\u00e4rlden tillbaka till urvattnet, och bara jag och Osiris ska finnas kvar, som tv\u00e5 ormar som ingen m\u00e4nniska och ingen gud k\u00e4nner\u00bb.<\/p><p>Denna eskatologiska vision l\u00e5ter ormen framst\u00e5 som en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett tecken som representerar en f\u00f6rest\u00e4llning eller betydelse.\" tabindex=\"0\">symbol<\/span> f\u00f6r det odifferentierade urtillst\u00e5ndet. Dessutom \u00e4r ichneumonen (faraor\u00e5ttan) ett heligt djur \u00e5t Atum, eftersom den d\u00f6dar de ormar som f\u00f6rkroppsligar apophisliknande hot.<\/p>\n<p>Atums viktigaste kultsymbol \u00e4r benben-stenen i Heliopolis, en pyramidformad eller konisk sten som f\u00f6rkroppsligade urh\u00f6gen.<\/p><p>Ur benben har den senare pyramidformen p\u00e5 kungagravarna och obeliskerna utvecklats; varje pyramidion (pyramidspets) \u00e4r symboliskt en benben-sten, som f\u00f6rkroppsligar uppstigningen till himlen och m\u00f6tet med Atum-Re. Heliopolis sj\u00e4lvt k\u00e4nnetecknades i hieroglyfskriften av tecknet f\u00f6r benben.<\/p>\n<p>Skulpturala Atum-bilder finns bevarade fr\u00e5n alla epoker av den egyptiska religionen. Fr\u00e5n Nya riket h\u00e4rstammar en ber\u00f6md kvartsitstaty av Tutankhamon, d\u00e4r den unge kungen avbildas med Atum-kronan; fr\u00e5n senare tid finns m\u00e5nga mindre bronsstatyer av Atum bevarade.<\/p><p>P\u00e5 tempelv\u00e4ggarna fr\u00e5n den ramessidiska tiden, s\u00e4rskilt i Karnak och Abydos, avbildas Atum regelbundet i leden av gudar som kr\u00f6nar kungen eller r\u00e4cker honom livstecknet \u00abankh\u00bb. I Deir el-Bahari l\u00e4t Hatshepsut utsmycka Atum-Re-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Helheten av religi\u00f6sa v\u00f6rdnadshandlingar f\u00f6r en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kulten<\/span> med imponerande bildprogram som legitimerar hennes egen skapelse genom Amun-Atum.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f518c57 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f518c57\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-93f90a1 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"93f90a1\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Kult och v\u00f6rdnad<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-386b226 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"386b226\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Heliopolis (egyptiska Iunu, som betyder \u00abpelarstaden\u00bb eller \u00abst\u00f6dstaden\u00bb) var Atums huvudsakliga kultcentrum. Staden l\u00e5g omkring tio kilometer nord\u00f6st om dagens Kairo och r\u00e4knades sedan Egyptens enande som en av landets teologiskt viktigaste st\u00e4der.<\/p><p>H\u00e4r l\u00e5g det stora Atum-Re-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som tj\u00e4nar dyrkan av en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> med benben-stenen, det heliga persea-tr\u00e4det och solbarken, som \u00e5tergav solens dagliga uppg\u00e5ng och nedg\u00e5ng. Pr\u00e4sterskapet i Heliopolis, med \u00f6verstepr\u00e4st i spetsen (kallad \u00abden st\u00f6rste av siarna\u00bb), var det mest l\u00e4rda inom den egyptiska religionen; dess teologiska spekulationer p\u00e5verkade hela landet.<\/p>\n<p>I Atum-templets dagliga ritual skedde p\u00e5 morgonen \u00abv\u00e4ckningen\u00bb av gudabilden genom r\u00f6kelse, <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Utgjutandet av en v\u00e4tska som dryckesoffer till en gudom.\" tabindex=\"0\">libation<\/span> och hymnrecitation. Under dagens lopp gjordes de dagliga matofferen; p\u00e5 kv\u00e4llen lades gudabilden <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Tillh\u00f6rande ett fastst\u00e4llt religi\u00f6st handlingsf\u00f6rlopp.\" tabindex=\"0\">rituellt<\/span> till vila och sanktuariet f\u00f6rseglades.<\/p><p>Vid s\u00e4rskilda fester, som kungajubileet (sedfesten) och ny\u00e5rsfesten, togs Atum-bilden ut ur sanktuariet och bars i en <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Ett h\u00f6gtidligt religi\u00f6st uppt\u00e5g.\" tabindex=\"0\">procession<\/span> genom tempelg\u00e5rdarna. Dessa processioner var offentliga och gav stadsbefolkningen del av den annars pr\u00e4sterliga <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Helheten av religi\u00f6sa v\u00f6rdnadshandlingar f\u00f6r en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kulten<\/span>.<\/p>\n<p>Den viktigaste Atum-festen var \u00abWepet-Renpet\u00bb-festen, ny\u00e5ret, som markerade Nil\u00f6versv\u00e4mningens b\u00f6rjan. Atum fick kv\u00e4llen f\u00f6re det nya \u00e5ret de f\u00f6rsta f\u00f6rstlingsoffren, eftersom han som skapare \u00e4ven var den som f\u00f6rnyade den \u00e5rliga cykeln.<\/p><p>Inskrifter i <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som tj\u00e4nar dyrkan av en eller flera gudomar.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> i Karnak och i de ramessidiska gravtemplen dokumenterar dessa riter i detalj. I \u00ab<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En reglerad f\u00f6ljd av symboliska handlingar med religi\u00f6s eller kulturell betydelse.\" tabindex=\"0\">ritualen<\/span> f\u00f6r kungen ur Atums hand\u00bb (Papyrus Berlin 3055) \u00e5terges den liturgiska sekvensen i sin helhet; den tj\u00e4nade farao som modell f\u00f6r hans egen dagliga tempelritual.<\/p>\n<p>Utanf\u00f6r Heliopolis var Atum-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Helheten av religi\u00f6sa v\u00f6rdnadshandlingar f\u00f6r en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kulten<\/span> n\u00e4rvarande p\u00e5 m\u00e5nga platser, men n\u00e4stan alltid som en aspekt av andra huvudgudar. I Thebe dyrkades Amun-Atum, och i Karnak upptogs hela enneaden, inklusive Atum, i festkalendariet. I Memfis var Ptah-Atum en viktig teologisk f\u00f6rbindelse, som kombinerade konceptet Ptah-som-f\u00f6rnuft med konceptet Atum-som-sj\u00e4lvtillr\u00e4cklighet.<\/p><p>Den ber\u00f6mda texten \u00abMemfitisk <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span>\u00bb (p\u00e5 Shabaka-stenen, numera i London) formulerar tanken att Ptah genom f\u00f6rnuftet och ordet \u00e5stadkommit allt det som Atum \u00e5stadkommit genom sitt sperma; en filosofiskt h\u00f6gtst\u00e5ende variant av skapelseteologin.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-049a490 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"049a490\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-57bb878 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"57bb878\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Viktiga helgedomar och tempel<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-76f48b4 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"76f48b4\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Atum-Re-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som \u00e4r \u00e4gnad \u00e5t v\u00f6rdnaden av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> i Heliopolis var ett av Egyptens st\u00f6rsta sakrala byggnadsverk, men n\u00e4stan ingenting av det finns bevarat. Staden \u00f6vergavs under romersk tid och anv\u00e4ndes under medeltiden som stenbrott f\u00f6r byggandet av det n\u00e4rliggande Kairo; endast enstaka obelisker (Sesostris I i Mataria) och rester av tempelmurarna har bevarats.<\/p><p>Strabon (XVII, 1, 27 till 30) beskriver sitt bes\u00f6k i Heliopolis under det f\u00f6rsta f\u00f6rkristna \u00e5rhundradet och ger en kort redog\u00f6relse f\u00f6r <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som \u00e4r \u00e4gnad \u00e5t v\u00f6rdnaden av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">templet<\/span>; vid denna tid var <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En helig plats \u00e4gnad \u00e5t v\u00f6rdnaden av en gudomlighet.\" tabindex=\"0\">helgedomen<\/span> redan f\u00f6rsummad, men fortfarande synlig.<\/p>\n<p>Viktiga Atum-kapell finns i Karnak (p\u00e5 g\u00e5rden till Amuns tempel), i Hatshepsuts gravtempel i Deir el-Bahari, i <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som \u00e4r \u00e4gnad \u00e5t v\u00f6rdnaden av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> f\u00f6r Ramses II i Abydos och i Sed-fest-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som \u00e4r \u00e4gnad \u00e5t v\u00f6rdnaden av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> f\u00f6r Amenhotep III i Malkata.<\/p><p>De flesta ramessidiska gravtemplen p\u00e5 Thebens v\u00e4stsida (Ramesseum, Medinet Habu, Sety I:s <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som \u00e4r \u00e4gnad \u00e5t v\u00f6rdnaden av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">tempel<\/span>) har Atum-kapell, d\u00e4r den avlidne kungen f\u00f6renades med Atum-Re.<\/p>\n<p>I Abu Simbel \u00e4r Atum en av de fyra huvudgudarna i det stora templet (Amun-Re, Re-Harakhte, Ptah samt Ramses II sj\u00e4lv); Atum framtr\u00e4der h\u00e4r som en del av kungens apoteos. I Deir el-Medina, byn f\u00f6r kungsgravarnas arbetare, finns sm\u00e5 privata helgedomar d\u00e4r Atum-Re tillsammans med Amun och Ptah mottog \u00e5kallanden.<\/p><p>Atum-helgedomar i Libyska \u00f6knen (Bahariya, Charga, Dakhla) \u00e4r dokumenterade under Sentiden. I Hibis-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En byggnad som \u00e4r \u00e4gnad \u00e5t v\u00f6rdnaden av en eller flera gudomligheter.\" tabindex=\"0\">templet<\/span> i oasen Charga \u00e4r Atum en framtr\u00e4dande del av de teologiska bildprogrammen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f4a3fcf e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f4a3fcf\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-bf69d58 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"bf69d58\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Mytber\u00e4ttelser<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8cfda27 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"8cfda27\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Den centrala <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En \u00f6verl\u00e4mnad ber\u00e4ttelse om gudar, ursprung och v\u00e4rldens ordning.\" tabindex=\"0\">myten<\/span> om Atum \u00e4r hans sj\u00e4lvskapelse. I pyramidtexterna (utsaga 527 och 600) ber\u00e4ttas historien i tv\u00e5 varianter. I den f\u00f6rsta uts\u00f6ndrar Atum, ensam p\u00e5 urh\u00f6gen, sitt sperma i sin hand, som personifieras som gudinnan Hetemut eller Iusaas; ur denna spermafl\u00e4ck uppst\u00e5r Shu och Tefnut.<\/p><p>I den andra spottar Atum ut de tv\u00e5 gudarna, varvid den egyptiska ordleken mellan att \u00abspotta\u00bb (techech) och Tefnut respektive att \u00abnysa\u00bb (ischesch) och Shu blir h\u00f6rbar; gudarna frambringas allts\u00e5 genom ljudm\u00e5leri ur verben. B\u00e5da varianterna st\u00e5r f\u00f6r den egyptiska f\u00f6rest\u00e4llningen att skapelsen \u00e4r en kroppslig akt, inte en abstrakt, andlig process.<\/p>\n<p>En annan ber\u00e4ttelse beskriver Atums s\u00f6kande efter sina f\u00f6rlorade barn Shu och Tefnut. I en mytisk urtid f\u00f6rsvann de tv\u00e5 gudarna i urvattnet Nun; Atum s\u00e4nde ut sitt \u00f6ga (\u00d6gon-\u00f6gat eller Ureh-\u00f6gat) f\u00f6r att s\u00f6ka dem. Medan \u00f6gat var p\u00e5 v\u00e4g skapade Atum ett nytt \u00f6ga \u00e5t sig.<\/p><p>N\u00e4r det gamla \u00f6gat \u00e5terv\u00e4nde med de \u00e5terfunna barnen fann det det nya \u00f6gat p\u00e5 sin plats och blev ursinnigt. Atum lugnade \u00f6gat genom att s\u00e4tta det som en uraeusorm p\u00e5 sin panna; ur \u00f6gats t\u00e5rar uppstod de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna.<\/p><p>Denna mytiska ber\u00e4ttelse, som \u00e4r \u00f6verl\u00e4mnad i flera senare texter, etablerar sambandet mellan guda\u00f6gat och uraeusormen och f\u00f6rklarar samtidigt m\u00e4nniskosl\u00e4ktets uppkomst.<\/p>\n<p>I D\u00f6dsboken (utsaga 175) finns en eskatologisk vision: Atum f\u00f6rkunnar att den skapade v\u00e4rlden efter l\u00e5nga tids\u00e5ldrar \u00e5terigen ska \u00e5terv\u00e4nda till urvattnet Nun; endast Atum sj\u00e4lv och Osiris ska finnas kvar, i ormgestalt.<\/p><p>Denna f\u00f6rest\u00e4llning om en cyklisk-eskatologisk \u00e5terg\u00e5ng av v\u00e4rlden till kaos \u00e4r religionshistoriskt betydelsefull och st\u00e5r i strukturell sl\u00e4ktskap med det hinduiska pralaya-konceptet och med senare apokalyptiska f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n<p>I den dagliga solcykeln tar Atum rollen som kv\u00e4llssolen. Med hans intr\u00e4de i underjorden inleds solbarkens nattliga resa, som i tolv timavsnitt genomkorsar de d\u00f6das rike.<\/p><p>Denna resa beskrivs utf\u00f6rligt i \u00abPortb\u00f6ckerna\u00bb och i \u00abAmduat\u00bb (\u00abBoken om det som finns i underjorden\u00bb). Atum, i skepnad av en gammal man med stav och b\u00f6jd rygg, stiger in i barken och f\u00f6rs genom natten till morgonens uppst\u00e5ndelse som Khepri.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f432fbe e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f432fbe\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4c63116 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"4c63116\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Relationer i pantheon<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4c52982 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"4c52982\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Atum \u00e4r genealogiskt och teologiskt stamfadern till det heliopolitiska pantheonet. Med Shu och Tefnut har han ett far-barn-f\u00f6rh\u00e5llande; i en variant framtr\u00e4der de som hans h\u00e4nder, som f\u00e5r sin egen existens.<\/p><p>Med Re bildar han dubbelformen Atum-Re, d\u00e4r kv\u00e4llssolen och dagssolen teologiskt f\u00f6renas. Med Khepri och Re bildas solcykelns tregestalt: Khepri (morgonsolen), Re (middagssolen), Atum (kv\u00e4llssolen).<\/p>\n<p>Med Amun i Thebe sm\u00e4lter Atum samman till Amun-Atum, en form som blev teologiskt verksam under den ramessidiska tiden.<\/p><p>Med Ptah i Memfis finns i \u00abden memfitiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om Gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span>\u00bb en filosofisk relation: Ptah t\u00e4nker och uttalar det som Atum sedan utf\u00f6r skapande; denna tolkning g\u00f6r Atum till den utf\u00f6rande aspekten av en skapelse som konciperats av Ptah. Med Khnum i Esna finns en liknande komplementaritet; Khnum formar varelserna, Atum ger dem existens.<\/p>\n<p>Med Osiris har Atum en eskatologisk relation som artikuleras i D\u00f6dsboken: B\u00e5da framst\u00e4lls som de enda kvarvarande gudarna vid v\u00e4rldens slut, i ormgestalt. Denna konstellation g\u00f6r Atum till guden f\u00f6r den kosmiska b\u00f6rjan och slutet, Osiris till guden f\u00f6r underjordens herrad\u00f6me.<\/p><p>Med kungen (farao) finns en s\u00e4rskild relation: Vid sin kr\u00f6ning identifieras farao med Atum, vid sin d\u00f6d upptas han som Atum-Re i solcykeln. Denna rituella identifikation utg\u00f6r k\u00e4rnan i den egyptiska kungateologin.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-aa28b21 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"aa28b21\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5a347e0 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"5a347e0\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Reception<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a562a54 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a562a54\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Under den grekisk-romerska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Epok av den grekiska och romerska kulturen, ungef\u00e4r 800 f.Kr. till 600 e.Kr.\" tabindex=\"0\">antiken<\/span> likst\u00e4lldes Atum vanligen med Helios eller Apollon, ibland \u00e4ven med Saturnus, eftersom Atum \u00e4r \u00abden gamle\u00bb. Plutarchos (\u00abDe Iside et Osiride\u00bb 12 och 73) behandlar den heliopolitanska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> och identifierar Atum med den grekiska \u00abGeron\u00bb, den gamle.<\/p><p>Den hellenistiska hermetiken anv\u00e4nde Atum-koncept i sina spekulationer kring \u00abautogenes theos\u00bb, den \u00absj\u00e4lvuppkomna guden\u00bb. Denna tolkning pr\u00e4glar \u00abCorpus Hermeticum\u00bb och genom detta verk den kristet-gnostiska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> under <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"\u00d6verg\u00e5ngsepok mellan antiken och medeltiden, ungef\u00e4r 3:e till 7:e \u00e5rhundradet.\" tabindex=\"0\">senantiken<\/span>.<\/p>\n<p>N\u00e4r den hedniska tempelkulten upph\u00f6rde under det femte och sj\u00e4tte \u00e5rhundradet av den kristna tider\u00e4kningen f\u00f6rsvann den praktiska Atum-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Summan av religi\u00f6sa v\u00f6rdnadshandlingar f\u00f6r en gudom eller helig gestalt.\" tabindex=\"0\">kulten<\/span>. Den koptiska traditionen bevarade dock vissa teologiska koncept, till exempel f\u00f6rest\u00e4llningen om den sj\u00e4lvuppkomna guden, vilken blir synlig i den koptisk-kristna kristologin.<\/p><p>Under medeltiden ber\u00e4ttade arabiska resen\u00e4rer om de \u00f6vergivna templ\u00e4mningarna i Heliopolis. De flesta obelisker f\u00f6rdes med tiden till Rom (i dag Lateranen, Piazza del Popolo) eller till Konstantinopel.<\/p>\n<p>Den moderna \u00e5teruppt\u00e4ckten av Atum-kulten inleds med de napoleonska vetenskapsm\u00e4nnen och med Champollions tydning av hieroglyferna. Under artonhundratalet dokumenterade Lepsius Atum-bildprogrammen; under nittonhundratalet framst\u00e4llde James Henry Breasted, Henri Frankfort och Erik Hornung systematiskt det teologiska djupet i den heliopolitanska kosmogonin.<\/p><p>I nyare forskning av Jan Assmann (\u00ab<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">Theologie<\/span> und <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En m\u00e4nniskas levda religi\u00f6sa h\u00e5llning och praxis.\" tabindex=\"0\">Fr\u00f6mmigkeit<\/span>\u00bb, 1984) och James P. Allen (\u00abGenesis in Egypt\u00bb, 1988) har Atum behandlats som en central gestalt i den egyptiska \u00abf\u00f6rf\u00f6delseteologin\u00bb. I den moderna <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Samlingsbegrepp f\u00f6r l\u00e4ror som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 dold kunskap, tillg\u00e4nglig endast f\u00f6r invigda.\" tabindex=\"0\">esoteriken<\/span> och i New Age-litteraturen framst\u00e5r Atum som urbilden f\u00f6r det \u00absj\u00e4lvf\u00f6dda medvetandet\u00bb, en tolkning som bygger p\u00e5 den hermetisk-gnostiska traditionen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-0ac60ea e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"0ac60ea\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ee7888d elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"ee7888d\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Religionsvetenskaplig kontextualisering<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a7006bf elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a7006bf\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Atum tillh\u00f6r kategorin skapargudar som skapar genom sj\u00e4lvframbringelse. Denna f\u00f6rest\u00e4llning \u00e4r religionshistoriskt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd: medan de flesta polyteistiska religioner beskriver skapelsen genom strid, f\u00f6rening eller hantverksarbete, k\u00e4nner den egyptiska heliopolitanska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> till en skapare som uppst\u00e5r ur sig sj\u00e4lv.<\/p><p>J\u00e4mf\u00f6rbara f\u00f6rest\u00e4llningar \u00e4r f\u00e5: den hinduiska Praj\u0101pati, den vediska Hira\u1e47yagarbha (det \u00abgyllene \u00e4gget\u00bb) och i begr\u00e4nsad m\u00e5n \u00e4ven den gnostiska Autogenes.<\/p>\n<p>Den teologiska reflektionen kring Atum n\u00e5dde sina h\u00f6jdpunkter framf\u00f6r allt under senperioden. Esna-hymnerna, Memfis-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologin<\/span> och hymnerna fr\u00e5n templen i Edfu och Dendera behandlar skaparens paradoxala aspekter: han finns i urvattnet och skiljer sig \u00e4nd\u00e5 fr\u00e5n det, han \u00e4r ensam och \u00e4nd\u00e5 far till en gudanniohet, han \u00e4r b\u00e5de gammal och evig.<\/p><p>Detta filosofiska djup g\u00f6r den egyptiska skapelsediskursen till en av de mest differentierade i den antika religionshistorien och placerar det egyptiska t\u00e4nkandet i klass med den grekiska och den indiska filosofin.<\/p>\n<p>Henri Frankfort betraktade Atum som den egyptiska religionens \u00abh\u00f6gsta gud\u00bb, en tolkning som senare nyanserades av Hornung: Atum \u00e4r inte den enda eller h\u00f6gsta guden, utan en manifestation av den gudomliga principen som upptr\u00e4der i m\u00e5nga namn och gestalter. Jan Assmann har i \u00ab\u00c4gypten.<\/p><p><span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">Theologie<\/span> und <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En m\u00e4nniskas levda religi\u00f6sa h\u00e5llning och praxis.\" tabindex=\"0\">Fr\u00f6mmigkeit<\/span>\u00bb (1984) analyserat Nya rikets \u00abnya solteologi\u00bb, d\u00e4r Atum, Re och Khepri f\u00f6renas till tre aspekter av ett enda solv\u00e4sen. Denna tolkning f\u00f6reb\u00e5dar den monolatriska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En m\u00e4nniskas levda religi\u00f6sa h\u00e5llning och praxis.\" tabindex=\"0\">fromheten<\/span> under Amarnatiden under Echnaton och st\u00e5r i strukturell sl\u00e4ktskap med den senare bibliska <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Tron p\u00e5 en enda gud.\" tabindex=\"0\">monoteismen<\/span>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-c841e62 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"c841e62\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-049c634 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"049c634\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">K\u00e4llor<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8498c51 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"8498c51\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div data-nosnippet=\"true\"><p>Pyramidtexterna, spruch 527 (sj\u00e4lvskapelse), spruch 600 (Schu och Tefnut), spruch 587. Kisttexterna och D\u00f6dsboken, s\u00e4rskilt spruch 17, 78 och 175. Memfitisk <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">teologi<\/span> (Schabaka-stenen, British Museum EA 498), utg\u00e5va James H. Breasted. Esna-tempelinskriptioner, utg\u00e5va Sauneron. \u00abPortarnas bok\u00bb och \u00abAmduat\u00bb fr\u00e5n kungagravarna i Konungarnas dal, utg\u00e5va Hornung.<\/p><p>Strabon, \u00abGeographika\u00bb XVII, 1, 27\u201330; Plutarchos, \u00abDe Iside et Osiride\u00bb 12, 73. Henri Frankfort, \u00abKingship and the Gods\u00bb, Chicago 1948. Erik Hornung, \u00abDer Eine und die Vielen\u00bb, Darmstadt 1971. James P. Allen, \u00abGenesis in Egypt.<\/p><p>The Philosophy of Ancient Egyptian Creation Accounts\u00bb, New Haven 1988. Jan Assmann, \u00ab\u00c4gypten. <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Den vetenskapliga l\u00e4ran om gud och om en religions tro.\" tabindex=\"0\">Theologie<\/span> und <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"En m\u00e4nniskas levda religi\u00f6sa h\u00e5llning och praxis.\" tabindex=\"0\">Fr\u00f6mmigkeit<\/span> einer fr\u00fchen Hochkultur\u00bb, Stuttgart 1984.<\/p><\/div>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":3,"featured_media":3203,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Atum","_yoast_wpseo_title":"Atum \u2013 egyptisk skapargud fr\u00e5n Heliopolis | iWell Guard","_yoast_wpseo_metadesc":"Atum \u00e4r den egyptiska skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, fader till gudaneheten och urfader till pantheonen.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_angie_page":false,"gefaehrdungsstufe":"","wesen_kultur":"","wesen_klasse":"","footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-136956","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v27.7 (Yoast SEO v28.3) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Atum \u2013 egyptisk skapargud fr\u00e5n Heliopolis | iWell Guard<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Atum \u00e4r den egyptiska skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, fader till gudaneheten och urfader till pantheonen.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Atum\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Atum \u00e4r den egyptiska skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, fader till gudaneheten och urfader till pantheonen.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"iWell Guard\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-03T01:16:38+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1024\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1536\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/\",\"name\":\"Atum \u2013 egyptisk skapargud fr\u00e5n Heliopolis | iWell Guard\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_aegypten_atum.webp\",\"datePublished\":\"2026-09-03T00:11:31+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-03T01:16:38+00:00\",\"description\":\"Atum \u00e4r den egyptiska skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, fader till gudaneheten och urfader till pantheonen.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_aegypten_atum.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_aegypten_atum.webp\",\"width\":1024,\"height\":1536,\"caption\":\"Gudar fr\u00e5n den egyptiska traditionen.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/atum\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Start\",\"item\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?page_id=136483\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Atum\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"name\":\"iWell Guard\",\"description\":\"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Ittermann electronic GmbH\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"width\":1182,\"height\":237,\"caption\":\"Ittermann electronic GmbH\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/pantip.com\\\/profile\\\/9367242\",\"https:\\\/\\\/micro.blog\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.diggerslist.com\\\/iwellguard\\\/about\",\"https:\\\/\\\/skitterphoto.com\\\/photographers\\\/2870314\\\/iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/iwellguard.wordpress.com\\\/2026\\\/06\\\/06\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/hub.docker.com\\\/u\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.pinterest.com\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/bit.ly\\\/m\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/entre-vos-mains.alsace.eu\\\/profiles\\\/iwellguard\\\/activity\",\"https:\\\/\\\/gravatar.com\\\/reallybeded8fd34\",\"https:\\\/\\\/naijamatta.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.goodreads.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/profile.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/experiment.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/wakelet.com\\\/@iWellGuard82270\",\"https:\\\/\\\/www.chordie.com\\\/forum\\\/profile.php?id=2555664\",\"https:\\\/\\\/www.instapaper.com\\\/p\\\/17757966\",\"https:\\\/\\\/www.mapleprimes.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/businesslistingplus.com\\\/profile\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/telegra.ph\\\/iWell-Guard-06-06\",\"https:\\\/\\\/pbase.com\\\/iwellguard\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/b.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/20260607#bookmark-4788405196491818882\",\"https:\\\/\\\/fliphtml5.com\\\/home\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/anyflip.com\\\/homepage\\\/cmiwl#About\",\"https:\\\/\\\/transfur.com\\\/Users\\\/iwellguard\",\"http:\\\/\\\/delphi.larsbo.org\\\/user\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/jobs.lajobsportal.org\\\/profiles\\\/8380803-iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/md.chaosdorf.de\\\/s\\\/jfbe5SBdJD\",\"https:\\\/\\\/www.lingvolive.com\\\/en-us\\\/profile\\\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\\\/translations\",\"https:\\\/\\\/www.fitday.com\\\/fitness\\\/forums\\\/members\\\/iwellguard.html\",\"https:\\\/\\\/www.mymeetbook.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/pxhere.com\\\/en\\\/photographer-me\\\/5040798\",\"https:\\\/\\\/disqus.com\\\/by\\\/iwellguard\\\/about\\\/\",\"https:\\\/\\\/pastelink.net\\\/hjwciqwq\",\"https:\\\/\\\/pubhtml5.com\\\/homepage\\\/scjhn\\\/\",\"https:\\\/\\\/www.bitchute.com\\\/channel\\\/2O2eOKzNqujT\",\"https:\\\/\\\/audiomack.com\\\/iwellguard\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Atum \u2013 egyptisk skapargud fr\u00e5n Heliopolis | iWell Guard","description":"Atum \u00e4r den egyptiska skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, fader till gudaneheten och urfader till pantheonen.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Atum","og_description":"Atum \u00e4r den egyptiska skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, fader till gudaneheten och urfader till pantheonen.","og_url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/","og_site_name":"iWell Guard","article_modified_time":"2026-09-03T01:16:38+00:00","og_image":[{"width":1024,"height":1536,"url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/","name":"Atum \u2013 egyptisk skapargud fr\u00e5n Heliopolis | iWell Guard","isPartOf":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum.webp","datePublished":"2026-09-03T00:11:31+00:00","dateModified":"2026-09-03T01:16:38+00:00","description":"Atum \u00e4r den egyptiska skapargudan fr\u00e5n Heliopolis, fader till gudaneheten och urfader till pantheonen.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/#primaryimage","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum.webp","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_aegypten_atum.webp","width":1024,"height":1536,"caption":"Gudar fr\u00e5n den egyptiska traditionen."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/atum\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Start","item":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?page_id=136483"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Atum"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","name":"iWell Guard","description":"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen","publisher":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#organization","name":"Ittermann electronic GmbH","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","width":1182,"height":237,"caption":"Ittermann electronic GmbH"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/pantip.com\/profile\/9367242","https:\/\/micro.blog\/iwellguard","https:\/\/www.diggerslist.com\/iwellguard\/about","https:\/\/skitterphoto.com\/photographers\/2870314\/iwell-guard","https:\/\/iwellguard.wordpress.com\/2026\/06\/06\/iwell-guard\/","https:\/\/hub.docker.com\/u\/iwellguard","https:\/\/www.pinterest.com\/iwellguard\/","https:\/\/bit.ly\/m\/iwellguard","https:\/\/entre-vos-mains.alsace.eu\/profiles\/iwellguard\/activity","https:\/\/gravatar.com\/reallybeded8fd34","https:\/\/naijamatta.com\/iwellguard","https:\/\/www.goodreads.com\/iwellguard","https:\/\/profile.hatena.ne.jp\/iwellguard\/","https:\/\/experiment.com\/users\/iwellguard","https:\/\/wakelet.com\/@iWellGuard82270","https:\/\/www.chordie.com\/forum\/profile.php?id=2555664","https:\/\/www.instapaper.com\/p\/17757966","https:\/\/www.mapleprimes.com\/users\/iwellguard","https:\/\/businesslistingplus.com\/profile\/iwell-guard\/","https:\/\/telegra.ph\/iWell-Guard-06-06","https:\/\/pbase.com\/iwellguard\/iwellguard","https:\/\/b.hatena.ne.jp\/iwellguard\/20260607#bookmark-4788405196491818882","https:\/\/fliphtml5.com\/home\/iwellguard","https:\/\/anyflip.com\/homepage\/cmiwl#About","https:\/\/transfur.com\/Users\/iwellguard","http:\/\/delphi.larsbo.org\/user\/iwellguard","https:\/\/jobs.lajobsportal.org\/profiles\/8380803-iwell-guard","https:\/\/md.chaosdorf.de\/s\/jfbe5SBdJD","https:\/\/www.lingvolive.com\/en-us\/profile\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\/translations","https:\/\/www.fitday.com\/fitness\/forums\/members\/iwellguard.html","https:\/\/www.mymeetbook.com\/iwellguard","https:\/\/pxhere.com\/en\/photographer-me\/5040798","https:\/\/disqus.com\/by\/iwellguard\/about\/","https:\/\/pastelink.net\/hjwciqwq","https:\/\/pubhtml5.com\/homepage\/scjhn\/","https:\/\/www.bitchute.com\/channel\/2O2eOKzNqujT","https:\/\/audiomack.com\/iwellguard"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136956","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=136956"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/136956\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3203"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=136956"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=136956"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}