{"id":169065,"date":"2026-09-05T14:05:16","date_gmt":"2026-09-05T14:05:16","guid":{"rendered":"https:\/\/iwell-guard.com\/?page_id=169065"},"modified":"2026-09-05T14:31:24","modified_gmt":"2026-09-05T14:31:24","slug":"parvati","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/","title":{"rendered":"Parvati"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"169065\" class=\"elementor elementor-169065 elementor-3006 elementor-bc-flex-widget\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a5cfa43 e-flex e-con-boxed e-con e-parent\" data-id=\"a5cfa43\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-657c224 e-flex e-con-boxed e-con e-child\" data-id=\"657c224\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e8a93d0 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"e8a93d0\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-df46c12 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"df46c12\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Parvati, hind\u00fa\u00edsk gy\u00f0ja og eiginkona Shiva<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-1fe701a elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"1fe701a\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati er gu\u00f0leg m\u00f3\u00f0ir og eiginkona Shiva, s\u00fa sem sameinar mildi og skapandi kraft hins kvenlega. \u00cd hind\u00faisma er Parvati gy\u00f0ja \u00e1star, hj\u00faskapartrygg\u00f0ar, fj\u00f6lgunar og g\u00f3\u00f0l\u00e1tlegs m\u00f3\u00f0urlegs kraftar. H\u00fan er eiginkona Shiva og m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya.<\/p><p>Nafn hennar \u00fe\u00fd\u00f0ir \u201eh\u00fan af fjallinu\u201c, enda d\u00f3ttir fjallgu\u00f0sins Himavat (pers\u00f3nugerving Himalajafjalla). Parvati er talin mild birtingarmynd hinnar Miklu Gy\u00f0ju (Mahadevi), en rei\u00f0ilegar hli\u00f0ar hennar eru Durga og Kali. Fr\u00e1 tr\u00fafr\u00e6\u00f0ilegu sj\u00f3narhorni telst h\u00fan ein mikilv\u00e6gasta birting hind\u00fa\u00edsks gy\u00f0ju-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"V\u00edsindaleg fr\u00e6\u00f0igrein um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0i<\/span>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-121c1e5 e-con-full e-flex e-con e-parent\" data-id=\"121c1e5\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-8f5ae06 elementor-widget elementor-widget-html\" data-id=\"8f5ae06\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"html.default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"iwg-pill-row\"><span class=\"iwg-klasse-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Gu\u00f0 \/ gy\u00f0ja: Pers\u00f3nuger\u00f0 \u00e6\u00f0sta vald \u00ed go\u00f0heimi menningar, me\u00f0 sk\u00fdr valdssvi\u00f0 \u2014 n\u00e1tt\u00faru\u00f6fl, \u00f6rl\u00f6g, str\u00ed\u00f0, frj\u00f3semi. Tilbe\u00f0in me\u00f0 d\u00fdrkun, f\u00f3rnum og hofastofnunum.\">Gu\u00f0<\/span><a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/hinduismi\/\" class=\"iwg-kultur-badge\" tabindex=\"0\" data-tooltip=\"Hind\u00fa\u00edskir gu\u00f0ir, as\u00farar og verndarheimar \u2014 fr\u00e1 ved\u00edsku til tantr\u00edsku t\u00edmabili.\">Hind\u00faismi<\/a><\/div>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-c86184e e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"c86184e\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5790c46 elementor-toc--minimized-on-tablet elementor-widget elementor-widget-table-of-contents\" data-id=\"5790c46\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-settings=\"{&quot;exclude_headings_by_selector&quot;:[],&quot;no_headings_message&quot;:&quot;Engar undirfyrirsagnir fundust \\u00e1 \\u00feessari s\\u00ed\\u00f0u.&quot;,&quot;headings_by_tags&quot;:[&quot;h2&quot;,&quot;h3&quot;],&quot;marker_view&quot;:&quot;bullets&quot;,&quot;icon&quot;:{&quot;value&quot;:&quot;fas fa-circle&quot;,&quot;library&quot;:&quot;fa-solid&quot;,&quot;rendered_tag&quot;:&quot;&lt;svg class=\\&quot;e-font-icon-svg e-fas-circle\\&quot; viewBox=\\&quot;0 0 512 512\\&quot; xmlns=\\&quot;http:\\\/\\\/www.w3.org\\\/2000\\\/svg\\&quot;&gt;&lt;path d=\\&quot;M256 8C119 8 8 119 8 256s111 248 248 248 248-111 248-248S393 8 256 8z\\&quot;&gt;&lt;\\\/path&gt;&lt;\\\/svg&gt;&quot;},&quot;minimize_box&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;minimized_on&quot;:&quot;tablet&quot;,&quot;hierarchical_view&quot;:&quot;yes&quot;,&quot;min_height&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_tablet&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]},&quot;min_height_mobile&quot;:{&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;,&quot;size&quot;:&quot;&quot;,&quot;sizes&quot;:[]}}\" data-widget_type=\"table-of-contents.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__header\">\n\t\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-toc__header-title\">\n\t\t\t\tEfnisyfirlit\t\t\t<\/h2>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--expand\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__5790c46\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"Open table of contents\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-down\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M207.029 381.476L12.686 187.132c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941l22.667-22.667c9.357-9.357 24.522-9.375 33.901-.04L224 284.505l154.745-154.021c9.379-9.335 24.544-9.317 33.901.04l22.667 22.667c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941L240.971 381.476c-9.373 9.372-24.569 9.372-33.942 0z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-toc__toggle-button elementor-toc__toggle-button--collapse\" role=\"button\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-toc__5790c46\" aria-expanded=\"true\" aria-label=\"Close table of contents\"><svg aria-hidden=\"true\" class=\"e-font-icon-svg e-fas-chevron-up\" viewBox=\"0 0 448 512\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M240.971 130.524l194.343 194.343c9.373 9.373 9.373 24.569 0 33.941l-22.667 22.667c-9.357 9.357-24.522 9.375-33.901.04L224 227.495 69.255 381.516c-9.379 9.335-24.544 9.317-33.901-.04l-22.667-22.667c-9.373-9.373-9.373-24.569 0-33.941L207.03 130.525c9.372-9.373 24.568-9.373 33.941-.001z\"><\/path><\/svg><\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div id=\"elementor-toc__5790c46\" class=\"elementor-toc__body\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-toc__spinner-container\">\n\t\t\t\t<svg class=\"elementor-toc__spinner eicon-animation-spin e-font-icon-svg e-eicon-loading\" aria-hidden=\"true\" viewBox=\"0 0 1000 1000\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\"><path d=\"M500 975V858C696 858 858 696 858 500S696 142 500 142 142 304 142 500H25C25 237 238 25 500 25S975 237 975 500 763 975 500 975Z\"><\/path><\/svg>\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-597e257 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"597e257\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-397c07c iwg-hero-image elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"397c07c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"683\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-683x1024.webp\" class=\"attachment-large size-large wp-image-170726\" alt=\"Parvati - Gu\u00f0ir \u00far hind\u00faahef\u00f0inni, s\u00f6gulega myndr\u00e6nt\" srcset=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-683x1024.webp 683w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-200x300.webp 200w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati-768x1152.webp 768w, https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp 1024w\" sizes=\"(max-width: 683px) 100vw, 683px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-ce355d4 e-con-boxed e-flex e-con e-parent\" data-id=\"ce355d4\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"e-con-inner\">\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e942207 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"e942207\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e96bb52 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"e96bb52\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Go\u00f0s\u00f6gn og uppruni<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-13e21c2 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"13e21c2\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Samkv\u00e6mt hind\u00fa\u00edskri hef\u00f0 er Parvati endurf\u00e6\u00f0ing Sati, fyrstu eiginkonu Shiva. Sati haf\u00f0i kasta\u00f0 s\u00e9r \u00ed f\u00f3rnarb\u00e1l f\u00f6\u00f0ur sins, Daksha, \u00feegar hann bau\u00f0 Shiva ekki til hinnar miklu <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Gj\u00f6f til gu\u00f0s til a\u00f0 tj\u00e1 \u00feakkl\u00e6ti, b\u00f3n e\u00f0a lotningu.\" tabindex=\"0\">f\u00f3rnar<\/span> sinnar.<\/p><p>Shiva, gagntekinn af sorg, dr\u00f3 sig \u00ed einveru. Til a\u00f0 endurheimta jafnv\u00e6gi alheimsins var Sati endurf\u00e6dd sem Parvati, d\u00f3ttir Himavat og Mena.<\/p>\n<p>\u00deessi endurf\u00e6\u00f0ing er s\u00f6g\u00f0 \u00edtarlega \u00ed Shiva Purana, Skanda Purana og \u00ed Mahakavya-verki Kalidasa, \u201eKumarasambhava\u201c (um 5. \u00f6ld). Verk Kalidasa er eitt mesta verk sanskr\u00edt-sk\u00e1ldskapar og fjallar \u00ed sj\u00f6 s\u00f6ngvum um f\u00e6\u00f0ingu Parvati, i\u00f0run hennar til a\u00f0 vinna hjarta Shiva, br\u00fa\u00f0kaup \u00feeirra og getna\u00f0 str\u00ed\u00f0sgu\u00f0sins Kartikeya til a\u00f0 frelsa gu\u00f0ina undan dj\u00f6flinum Taraka.<\/p>\n<p>\u00cd tr\u00faars\u00f6gu er Parvati ein \u00feeirra gy\u00f0ja sem taka fyrst \u00e1 sig fastara m\u00f3ta\u00f0a mynd \u00ed post-ved\u00edskum hind\u00faisma. H\u00fan kemur ekki fram \u00ed Rig Veda. Fyrstu v\u00edsbendingar um hana finnast \u00ed Mahabharata og \u00ed elstu Puranatextunum.<\/p><p><span data-nosnippet>Fullm\u00f3tu\u00f0 <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"V\u00edsindaleg fr\u00e6\u00f0igrein um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0i<\/span> Parvati sem Shakti Shiva \u00fer\u00f3ast \u00e1 5. til 10. \u00f6ld me\u00f0 uppgangi shaivisma. Wendy Doniger greindi \u00edtarlega spennu\u00ferungi\u00f0 samband milli i\u00f0runar og losta milli Shiva og Parvati \u00ed verkinu \u201eSiva, the Erotic Ascetic\u201c (1973).<\/span><\/p>\n\n<p>Endurf\u00e6\u00f0ing Parvati sem d\u00f3ttir Himavat er ein af tr\u00fafr\u00e6\u00f0ilega d\u00fdpstu s\u00f6gum hind\u00faismans. Sati, fyrsta eiginkona Shiva, kasta\u00f0i s\u00e9r af skelfingu yfir m\u00f3\u00f0gun eiginmanns sins \u00ed f\u00f3rnarb\u00e1l f\u00f6\u00f0ur sins, Daksha.<\/p><p>Shiva, \u00ed dj\u00fapum sorgar, bar l\u00edk hennar um heimana og dansa\u00f0i ey\u00f0ingardansinn Tandava. Til a\u00f0 bjarga heiminum sundurskar Vishnu l\u00edk Sati me\u00f0 diski s\u00ednum. \u00deeir hlutar sem f\u00e9llu ur\u00f0u a\u00f0 Shakti-Pithas, hinum 51 kraftast\u00f6\u00f0um Indlands, sem enn \u00ed dag eru p\u00edlagr\u00edmasta\u00f0ir.<\/p>\n<p>Endurf\u00e6\u00f0ing Sati sem Parvati er \u00feannig ekki einf\u00f6ld tilbrig\u00f0i heldur tr\u00fafr\u00e6\u00f0ileg nau\u00f0syn: \u00e1n Shakti getur Shiva ekki starfa\u00f0, \u00e1n Parvati getur Kartikeya ekki f\u00e6\u00f0st, \u00e1n Kartikeya er ekki m\u00f6gulegt a\u00f0 sigra <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Andlegur vera sem talin er hafa ska\u00f0leg e\u00f0a tv\u00edr\u00e6\u00f0 \u00e1hrif.\" tabindex=\"0\">dj\u00f6fulinn<\/span> Taraka, og \u00e1n \u00feess sigurs er heiminum glata\u00f0.<\/p><p><span data-nosnippet>Wendy Doniger greindi \u00feessa heimsfr\u00e6\u00f0ilegu ke\u00f0ju sem meginfr\u00e1sagnarform Shiva-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Heild go\u00f0sagna sem menning hefur var\u00f0veitt um gu\u00f0i s\u00edna.\" tabindex=\"0\">go\u00f0afr\u00e6\u00f0innar<\/span> \u00ed \u201eSiva, the Erotic Ascetic\u201c (1973). Parvati er ekki valkostur heldur nau\u00f0syn.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-fdcc005 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"fdcc005\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4dd6cb1 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"4dd6cb1\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">T\u00e1kn og einkenni<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d03363a elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"d03363a\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati er venjulega s\u00fdnd me\u00f0 tveimur e\u00f0a fj\u00f3rum \u00f6rmum. \u00cd h\u00f6ndum s\u00ednum heldur h\u00fan \u00e1 l\u00f3tusbl\u00f3mum, spegli, diski e\u00f0a veitir blessunarmerki. Kl\u00e6\u00f0na\u00f0ur hennar er oftast rau\u00f0ur e\u00f0a gullinn, h\u00fan ber r\u00edkulegt skart og h\u00e1lfm\u00e1na \u00ed h\u00e1rinu (sameiginlegt me\u00f0 Shiva).<\/p>\n<p>Rei\u00f0d\u00fdr hennar er lj\u00f3ni\u00f0 e\u00f0a t\u00edgrisd\u00fdri\u00f0, s\u00e9rstaklega \u00ed str\u00ed\u00f0slegri mynd hennar sem Durga. \u00cd mildari mynd sinni sest h\u00fan oft vi\u00f0 hli\u00f0 Shiva \u00e1 nautinu Nandi. Tengingin Parvati-lj\u00f3n og Durga-lj\u00f3n s\u00fdnir hin flj\u00f3tandi m\u00f6rk milli hinna \u00fdmsu birtingarmynda.<\/p>\n<p>H\u00fan er oft s\u00fdnd samhli\u00f0a Shiva, sem Ardhanarishvara (til h\u00e1lfs karlkyns, til h\u00e1lfs kvenkyns, sameinu\u00f0 \u00ed einni pers\u00f3nu). \u00deessi myndr\u00e6na form er ein sterkasta yfirl\u00fdsing hind\u00fa\u00edskrar <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"V\u00edsindaleg fr\u00e6\u00f0igrein um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0i<\/span> um \u00f3a\u00f0skiljanleika Shiva og Shakti hans.<\/p><p>H\u00e6gri hli\u00f0 myndarinnar er Shiva, vinstri hli\u00f0 er Parvati. \u00deessi mynd er s\u00e9rstaklega vel skjalfest \u00ed Pallava- og Chola-bronslistinni \u00e1 Su\u00f0ur-Indlandi.<\/p>\n<p>Au\u00f0kennist\u00e1kn hennar \u00ed fj\u00f6lskyldusamhengi eru b\u00f6rn hennar: Ganesha me\u00f0 f\u00edlsh\u00f6fu\u00f0i\u00f0 og Kartikeya me\u00f0 p\u00e1fuglinn. Fj\u00f6lskyldumyndir af Shiva, Parvati og b\u00e1\u00f0um b\u00f6rnum hafa veri\u00f0 mj\u00f6g vins\u00e6lar \u00ed myndlist fr\u00e1 mi\u00f0\u00f6ldum og eru taldar <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Sk\u00fdr mynd sem t\u00e1knar hugtak e\u00f0a hugmynd.\" tabindex=\"0\">t\u00e1kn<\/span> fyrir hind\u00fa\u00edskt fj\u00f6lskyldul\u00edf.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3dd18d2 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"3dd18d2\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e8b215c elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"e8b215c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">D\u00fdrkun og tilbei\u00f0sla<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e2a3b15 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"e2a3b15\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati \u00e1 engan einn a\u00f0altr\u00faarhof, enda er h\u00fan tilbe\u00f0in \u00ed \u00f3tal sta\u00f0bundnum myndum og nafna\u00fatg\u00e1fum. Me\u00f0al mikilv\u00e6gra <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Bygging sem er \u00e6tlu\u00f0 til d\u00fdrkunar \u00e1 einni e\u00f0a fleiri gu\u00f0um.\" tabindex=\"0\">hofa<\/span> er Meenakshi-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Bygging sem er \u00e6tlu\u00f0 til d\u00fdrkunar \u00e1 einni e\u00f0a fleiri gu\u00f0um.\" tabindex=\"0\">hofi\u00f0<\/span> \u00ed Madurai (Tamil Nadu), \u00fear sem Parvati er tilbe\u00f0in sem Meenakshi \u00e1samt Shiva (Sundareshwara), og Annapurna-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Bygging sem er \u00e6tlu\u00f0 til d\u00fdrkunar \u00e1 einni e\u00f0a fleiri gu\u00f0um.\" tabindex=\"0\">hofi\u00f0<\/span> \u00ed Varanasi, \u00fear sem h\u00fan kemur fram sem gjafmild f\u00e6\u00f0um\u00f3\u00f0ir.<\/p>\n<p>Mikilv\u00e6gasta Parvati-h\u00e1t\u00ed\u00f0in er Teej, sem er haldin fyrst og fremst \u00ed Nor\u00f0ur-Indlandi (Bihar, Rajasthan, Uttar Pradesh, Madhya Pradesh) og Nepal. Konur fasta, syngja s\u00f6ngva um Parvati og bi\u00f0ja fyrir hj\u00f3nabandss\u00e6lu. H\u00e1t\u00ed\u00f0ardagarnir fagna asket\u00edsku l\u00edfi Parvati, br\u00fa\u00f0kaupi hennar me\u00f0 Shiva og hj\u00f3nabandsg\u00e6funni. \u00cd Su\u00f0ur-Indlandi er Karthikai Deepam-h\u00e1t\u00ed\u00f0in (n\u00f3vember-desember) haldin til hei\u00f0urs Parvati og Kartikeya.<\/p>\n<p>\u00cd shaktisma, einni af \u00feremur megingreinum hind\u00faisma auk vishnuisma og shaivisma, er gy\u00f0jan \u00ed brennidepli. Shakta-hef\u00f0irnar tilbi\u00f0ja Parvati \u00ed m\u00f6rgum myndum: sem Kali, sem Durga, sem Lalita, sem Tripurasundari.<\/p><p><span data-nosnippet>Devi Bhagavata Purana og Devi Mahatmya (hluti af Markandeya Purana, 5.-6. \u00f6ld) eru mikilv\u00e6gustu textar \u00feessarar hef\u00f0ar. Klaus Klostermaier hefur \u00ed \u00abA Survey of Hinduism\u00bb (3. \u00fatg. 2007) l\u00fdst shaktisma sem sj\u00e1lfst\u00e6\u00f0ri megingrein hind\u00faisma.<\/span><\/p>\n<p>\u00cd daglegri heimilistilbei\u00f0slu margra hind\u00faafj\u00f6lskyldna er Parvati tilbe\u00f0in samhli\u00f0a Shiva og Ganesha. Fyrir mikilv\u00e6ga vi\u00f0skiptasamninga, br\u00fa\u00f0kaup og \u00f6nnur fj\u00f6lskylduvi\u00f0bur\u00f0i eru Parvati-mantrur fluttar. Lalita Sahasranama (\u00fe\u00fasund n\u00f6fn Lalita-Parvati) er mj\u00f6g \u00fatbreitt tr\u00faarlegt verk \u00ed Su\u00f0ur-Indlandi.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-acfeaf6 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"acfeaf6\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d6b75c5 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"d6b75c5\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Mikilv\u00e6gar go\u00f0sagnir<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-67f89b4 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"67f89b4\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>A\u00f0algo\u00f0s\u00f6gnin er um asket\u00edskt l\u00edf Parvati og br\u00fa\u00f0kaup hennar me\u00f0 Shiva. Eftir dau\u00f0a Sati haf\u00f0i Shiva dregi\u00f0 sig \u00ed hl\u00e9 til Himalajafjalla og sliti\u00f0 \u00f6llum tengslum vi\u00f0 heiminn. Parvati, f\u00e6dd sem d\u00f3ttir Himavat, vildi vinna Shiva sem eiginmann.<\/p><p>H\u00fan f\u00f3r upp \u00ed fj\u00f6llin og undirgekkst h\u00f6r\u00f0ustu i\u00f0run. H\u00fan fasta\u00f0i, h\u00e9lt stellingum, \u00feoldi hita og kulda. \u00c1stargu\u00f0inn Kama var sendur af gu\u00f0unum til a\u00f0 vekja tilfinningar Shiva, en Shiva brenndi hann me\u00f0 eldi \u00feri\u00f0ja augans s\u00edns.<\/p><p>Parvati h\u00e9lt \u00e1fram i\u00f0run sinni. A\u00f0 lokum birtist Shiva henni \u00ed gervi brahm\u00edna, sem lofa\u00f0i Shiva og reyndi a\u00f0 pr\u00f3fa val Parvati. Parvati st\u00f3\u00f0 f\u00f6st vi\u00f0 sitt.<\/p><p>Shiva opinbera\u00f0i sig, og \u00feau tv\u00f6 gengu \u00ed hj\u00f3naband. Br\u00fa\u00f0kaupi\u00f0 \u00e1 Kailash-fjalli er ein gl\u00e6silegasta fr\u00e1s\u00f6gn hind\u00faskra <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Heildarsafn arfleiddra fr\u00e1sagna um gu\u00f0i \u00ed einni menningu.\" tabindex=\"0\">go\u00f0afr\u00e6\u00f0i<\/span>. Kalidasas \u00abKumarasambhava\u00bb \u00fatf\u00e6rir \u00feessa senu me\u00f0 mikilli sk\u00e1ldlegri \u00edhugun.<\/p>\n<p>\u00d6nnur mikilv\u00e6g <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Arfleidd fr\u00e1s\u00f6gn um gu\u00f0i, uppruna og skipan heimsins.\" tabindex=\"0\">go\u00f0s\u00f6gn<\/span> er sk\u00f6pun Ganesha. Samkv\u00e6mt Skanda Purana og Shiva Purana m\u00f3ta\u00f0i Parvati dreng \u00far \u00f3hreinindum og smyrslum af l\u00edkama s\u00ednum og gaf honum l\u00edf.<\/p><p>H\u00fan l\u00e9t hann standa v\u00f6r\u00f0 fyrir innganginn a\u00f0 ba\u00f0herbergi s\u00ednu. Shiva, sem vissi ekki af hinu n\u00fdskapa\u00f0a barni, kom til baka og var hindra\u00f0ur af Ganesha \u00ed a\u00f0 komast inn.<\/p><p>Shiva hj\u00f3 h\u00f6fu\u00f0 drengsins af \u00ed rei\u00f0i. Parvati var fr\u00e1 s\u00e9r numin af sorg og rei\u00f0i og h\u00f3ta\u00f0i a\u00f0 tort\u00edma heiminum. Shiva, til a\u00f0 leysa m\u00e1li\u00f0, sendi \u00fej\u00f3na s\u00edna til a\u00f0 n\u00e1 h\u00f6f\u00f0i fyrstu skepnunnar sem \u00feeir myndu hitta.<\/p><p>\u00deeir komu me\u00f0 h\u00f6fu\u00f0 f\u00edls. \u00deannig var Ganesha l\u00edfga\u00f0ur aftur me\u00f0 f\u00edlsh\u00f6fu\u00f0. \u00deessi fr\u00e1s\u00f6gn \u00fatsk\u00fdrir myndr\u00e6nt form Ganesha og er mi\u00f0punktur margra \u00fej\u00f3\u00f0h\u00e1t\u00ed\u00f0a.<\/p>\n<p>\u00deri\u00f0ja <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Arfleidd fr\u00e1s\u00f6gn um gu\u00f0i, uppruna og skipan heimsins.\" tabindex=\"0\">go\u00f0s\u00f6gnin<\/span> er sk\u00f6pun str\u00ed\u00f0sgu\u00f0sins Kartikeya til a\u00f0 tort\u00edma dj\u00f6flinum Taraka. \u00cd Kumarasambhava og m\u00f6rgum Puranas er sagt a\u00f0 Taraka g\u00e6ti a\u00f0eins veri\u00f0 felldur af syni Shiva og Parvati.<\/p><p>\u00dev\u00ed var br\u00fa\u00f0kaup \u00feeirra tveggja kosm\u00edsk nau\u00f0syn. \u00dar s\u00e6\u00f0i Shiva, sem f\u00e9ll \u00ed Ganges, \u00f3x Kartikeya, sem s\u00ed\u00f0ar sigrar dj\u00f6fulinn. \u00deessi go\u00f0sagnakennda fr\u00e1s\u00f6gn tengir saman \u00e1str\u00ed\u00f0u og alheim: hj\u00f3nabandssamruni tveggja gu\u00f0a er forsenda vi\u00f0halds heimsins.<\/p>\n\n<p>Br\u00fa\u00f0kaup Shiva og Parvati er \u00fatf\u00e6rt me\u00f0 mikilli natni \u00ed hind\u00faskri hef\u00f0. \u00dea\u00f0 er tali\u00f0 vera go\u00f0sagnakennt fyrirmyndarbr\u00fa\u00f0kaup allra hind\u00faskra hj\u00f3nabanda.<\/p><p>\u00cd \u00abKumarasambhava\u00bb l\u00fdsir Kalidasa undirb\u00faningnum me\u00f0 sk\u00e1ldlegri n\u00e1kv\u00e6mni: skreytingu br\u00fa\u00f0arins, komu Shiva me\u00f0 s\u00ednu \u00f3venjulega f\u00f6runeyti af Bhutas og Pretas (andar og dj\u00f6flar), giftinguna vi\u00f0 heilagan eld, br\u00fa\u00f0kaupsn\u00f3ttina. \u00deessi fr\u00e1s\u00f6gn var samin af Kalidasa \u00e1 5. \u00f6ld og hefur s\u00ed\u00f0an veri\u00f0 fyrirmynd fj\u00f6lmargra b\u00f3kmenntalegra og myndr\u00e6nna verka.<\/p>\n<p><span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Arfleidd fr\u00e1s\u00f6gn um gu\u00f0i, uppruna og skipan heimsins.\" tabindex=\"0\">Go\u00f0s\u00f6gnin<\/span> um sk\u00f6pun Ganesha af Parvati er s\u00e9rstaklega \u00e1hugaver\u00f0 fr\u00e6\u00f0ilega s\u00e9\u00f0, \u00fev\u00ed h\u00fan fjallar um spennuna milli m\u00f3\u00f0ur\u00e1star og hj\u00faskaparlegrar trygg\u00f0ar. Parvati skapar Ganesha \u00e1n vitundar Shiva, Ganesha ver m\u00f3\u00f0ur s\u00edna gegn eigin f\u00f6\u00f0ur, Shiva sl\u00e6r hann til dau\u00f0a og gefur honum s\u00ed\u00f0an f\u00edlsh\u00f6fu\u00f0.<\/p><p>\u00deessi fr\u00e1s\u00f6gn er lesin \u00ed fj\u00f6lskyldumannfr\u00e6\u00f0i sem go\u00f0sagnakennd \u00fatf\u00e6rsla \u00e1 \u00f6dipalskum \u00e1t\u00f6kum. Robert Goldberg, Stanley Kurtz og Wendy Doniger greindu \u00feetta efni \u00edtarlega \u00e1 1980. og 1990. \u00e1ratugnum. Hind\u00faska fj\u00f6lskyldan ver\u00f0ur \u00feannig a\u00f0 gu\u00f0fr\u00e6\u00f0ilegu leiksvi\u00f0i, \u00fear sem \u00e1t\u00f6k og s\u00e6ttir eru \u00fatf\u00e6r\u00f0ar go\u00f0sagnalega.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-d5b705e e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"d5b705e\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-b77658f elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"b77658f\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Tengsl innan go\u00f0aheimsins<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-4279bd0 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"4279bd0\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Meginsamband Parvati er sambandi\u00f0 vi\u00f0 Shiva. \u00deau eru b\u00e6\u00f0i hugsu\u00f0 sem eitt (Ardhanarishvara). \u00cd <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e1s\u00f6gn sem var\u00f0veist hefur um gu\u00f0i, uppruna og skipan heimsins.\" tabindex=\"0\">go\u00f0s\u00f6gunni<\/span> og \u00ed <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e6\u00f0ileg kenning um gu\u00f0 og tr\u00fa tiltekinna tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0inni<\/span> eru Shiva og Parvati \u00f3a\u00f0skiljanleg. Shiva \u00e1n Shakti er sava (l\u00edkami), Shakti \u00e1n Shiva er hreyfing \u00e1n vitundar. \u00deessi kenning er \u00fatf\u00e6r\u00f0 \u00e1 heimspekilegan h\u00e1tt \u00ed tantrisma, s\u00e9rstaklega \u00ed Kashmir-Shaiva-sk\u00f3lanum (10.-11. \u00f6ld, Abhinavagupta).<\/p>\n<p>B\u00f6rn \u00feeirra eru Ganesha og Kartikeya. B\u00e1\u00f0ir eru me\u00f0al mest tigna\u00f0ra gu\u00f0a hind\u00faisma, s\u00e9rstaklega Ganesha. Fj\u00f6lskyldan Shiva-Parvati-Ganesha-Kartikeya er ein af mikilv\u00e6gustu gu\u00f0afj\u00f6lskyldum Indlands og er oft s\u00fdnd sem <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"\u00c1\u00fereifanlega mynd sem t\u00e1knar hugmyndafr\u00e6\u00f0ilegt hugtak.\" tabindex=\"0\">t\u00e1knmynd<\/span> fyrirmyndar fj\u00f6lskyldul\u00edfs.<\/p>\n<p>Parvati er systir Ganga, gy\u00f0ju flj\u00f3tsins. \u00de\u00e6r eru b\u00e1\u00f0ar d\u00e6tur Himavat. \u00cd <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e1s\u00f6gn sem var\u00f0veist hefur um gu\u00f0i, uppruna og skipan heimsins.\" tabindex=\"0\">go\u00f0s\u00f6gunni<\/span> um ni\u00f0urkomu Ganga er spenna milli systranna, \u00fear sem Shiva tekur \u00e1 m\u00f3ti Ganga \u00ed h\u00e1ri s\u00ednu, sem vekur afbr\u00fd\u00f0isemi Parvati.<\/p>\n<p>\u00c1sj\u00f3nur Parvati sem Durga og Kali (\u00ed Shakta-hef\u00f0unum) s\u00fdna a\u00f0ra hli\u00f0 hennar. \u00cd Devi Mahatmya berst Durga vi\u00f0 buffaladj\u00f6fulinn Mahishasura. \u00cd Mahabhagavata Purana l\u00e6tur Parvati Kali koma fram \u00far enni s\u00ednu til a\u00f0 tort\u00edma dj\u00f6flunum Shumbha og Nishumbha. \u00deessar str\u00ed\u00f0slegu \u00e1sj\u00f3nur eru tj\u00e1ning s\u00f6mu gu\u00f0d\u00f3mse\u00f0lis, \u00ed myrkari mynd.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f1c6f44 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f1c6f44\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-438ea17 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"438ea17\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">M\u00f3ttaka og \u00e1hrif<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-7ae0509 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"7ae0509\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p>Parvati er ein af meginlegum gy\u00f0jum \u00ed klass\u00edskum sanskr\u00edt-kve\u00f0skap. \u00abKumarasambhava\u00bb eftir Kalidasa (5. \u00f6ld) er meistaraverki\u00f0 \u00e1 \u00feessu svi\u00f0i. Banabhatta \u00ed \u00abHarshacharita\u00bb (7. \u00f6ld) tileinkar henni einnig lj\u00f3\u00f0l\u00ednur. \u00cd tam\u00edlskri bhakti-b\u00f3kmennt Nayanar-sk\u00e1ldanna (6.-9. \u00f6ld) er Parvati \u00f3a\u00f0skiljanleg fr\u00e1 Shiva og er oft sungin sem Uma e\u00f0a Ambika.<\/p>\n<p>\u00cd myndlist Indlands er Parvati fr\u00e1 Gupta-t\u00edmanum (4.-6. \u00f6ld) me\u00f0al algengustu gu\u00f0amynda. Chola-bronsverkin \u00ed Su\u00f0ur-Indlandi (10.-13. \u00f6ld) skapa klass\u00edskar Parvati-styttur, me\u00f0al annars heimsfr\u00e6ga bronsger\u00f0 Parvati sem mildrar, standandi gy\u00f0ju. \u00deessi listaverk eru til s\u00fdnis \u00ed m\u00f6rgum vestr\u00e6num s\u00f6fnum, me\u00f0al annars \u00ed British Museum \u00ed London og Metropolitan Museum \u00ed New York.<\/p>\n<p>\u00cd \u00fej\u00f3\u00f0tr\u00fa er Parvati alls sta\u00f0ar n\u00e1l\u00e6g. \u00cd hverju Shiva-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Bygging sem er notu\u00f0 til tignunar einnar e\u00f0a fleiri gu\u00f0vera.\" tabindex=\"0\">hofi<\/span> er h\u00fan vi\u00f0st\u00f6dd sem eiginkona. \u00cd m\u00f6rgum \u00feorpum Indlands eru sta\u00f0bundin Parvati-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Bygging sem er notu\u00f0 til tignunar einnar e\u00f0a fleiri gu\u00f0vera.\" tabindex=\"0\">hof<\/span> me\u00f0 sta\u00f0arn\u00f6fnum (Bhagavati \u00ed Kerala, Amma \u00ed Andhra Pradesh, Chandi \u00ed Bengal).<\/p><p><span data-nosnippet>\u00deessar sta\u00f0bundnu birtingarmyndir eru l\u00fdstar \u00ed mannfr\u00e6\u00f0i Indlands, s\u00e9rstaklega \u00ed verkum Lawrence Babb (\u00abThe Divine Hierarchy\u00bb, 1975) og Cynthia Talbot (\u00abPrecolonial India in Practice\u00bb, 2001).<\/span><\/p>\n<p>\u00c1 Vesturl\u00f6ndum var\u00f0 Parvati kunn \u00ed gegnum ind\u00edufr\u00e6\u00f0i 19. aldar. Heinrich Zimmer, Stella Kramrisch og Wendy Doniger kynntu hana fyrir al\u00fej\u00f3\u00f0legum \u00e1heyrendum \u00ed verkum s\u00ednum. \u00cd n\u00fat\u00edma al\u00fej\u00f3\u00f0legri j\u00f3ga- og andlegri menningu er Parvati oft t\u00falku\u00f0 sem <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Merki sem stendur fyrir hugmynd e\u00f0a merkingu.\" tabindex=\"0\">t\u00e1kn<\/span> hins skapandi kvenlega m\u00e1ttar.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f7fd3f1 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"f7fd3f1\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a5f2851 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"a5f2851\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Tr\u00faarfr\u00e6\u00f0ileg sta\u00f0setning<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-a33591e elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"a33591e\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p><span data-nosnippet>David Kinsley setti \u00ed b\u00f3k sinni \u00abHindu Goddesses\u00bb (1986) Parvati fram sem mi\u00f0l\u00e6ga birtingarmynd hind\u00fa\u00edskrar hugmyndar um gy\u00f0juna sem Shakti, hina skapandi og vi\u00f0haldandi kraft karlkyns <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Vera sem d\u00fdrku\u00f0 er sem gu\u00f0leg innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0d\u00f3ms<\/span>. \u00deessi flokkun er vi\u00f0urkennd \u00ed fr\u00e6\u00f0unum.<\/span><\/p>\n<p><span data-nosnippet>\u00cd tantrisma, s\u00e9rstaklega \u00ed Kasm\u00edr-Shaiva-sk\u00f3lanum (Abhinavagupta, 10.-11. \u00f6ld), er Parvati m\u00f3tu\u00f0 sem Vimarsha (sj\u00e1lfsvitund, tif) Shiva. Shiva er Prakasha (hreint lj\u00f3s), Parvati er sj\u00e1lfsupplifun \u00feessa lj\u00f3ss. \u00deessi mj\u00f6g \u00f3hlutbundna <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e6\u00f0ileg kenning um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0i<\/span> var unnin fr\u00e6\u00f0ilega af Klaus Klostermaier og Andre Padoux (\u00abVac: The Concept of the Word in Selected Hindu Tantras\u00bb, 1990).<\/span><\/p>\n<p><span data-nosnippet>Fr\u00e1 tr\u00faarmannfr\u00e6\u00f0ilegu sj\u00f3narhorni er Parvati d\u00e6mi um spennuna milli mildra og str\u00ed\u00f0slegra hli\u00f0a gy\u00f0ja \u00ed hind\u00faisma. Wendy Doniger t\u00falka\u00f0i \u00ed \u00abThe Hindus: An Alternative History\u00bb (2009) \u00feessa tv\u00f6feldni sem endurspeglun fl\u00f3kinnar togstreitu milli brahmanskrar r\u00e9tttr\u00fana\u00f0ar-hef\u00f0ar og ekki-brahmanskrar tantr\u00edskrar hef\u00f0ar. Parvati birtir b\u00e6\u00f0i: r\u00e9tttr\u00fana\u00f0ar heimilisgy\u00f0juna og tantr\u00edska orku.<\/span><\/p>\n\n<p>\u00cd shaktisma, \u00feri\u00f0ju st\u00f3ru stefnunni innan klass\u00edsks hind\u00faisma vi\u00f0 hli\u00f0 vishnuisma og shaivisma, er gy\u00f0jan \u00ed mi\u00f0ju <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e6\u00f0ileg kenning um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0innar<\/span>. Parvati er h\u00e9r ekki hj\u00e1lpargestalt karlkyns gu\u00f0s, heldur \u00e6\u00f0sti veruleikinn sj\u00e1lfur (Mahadevi).<\/p><p>Devi Mahatmya (Markandeya Purana 81-93, um 5.-6. \u00f6ld) er grunntexti \u00feessarar hef\u00f0ar. \u00cd 700 versum er hin Miklu Gy\u00f0ja lofsungin \u00ed birtingarmyndum s\u00ednum (Durga, Mahalakshmi, Saraswati) \u00feegar h\u00fan vinnur, hvern eftir \u00f6\u00f0rum, sigur \u00e1 dj\u00f6flunum Madhu-Kaitabha, Mahishasura og Shumbha-Nishumbha.<\/p>\n<p>Shakta-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e6\u00f0ileg kenning um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0in<\/span> gerir Parvati a\u00f0 fyrstu ors\u00f6kinni. Shiva er grunnur vitundarins (chit), Parvati er skapandi hreyfingin (kriya). \u00c1n hreyfingar er vitundin l\u00edflaus.<\/p><p>\u00deessi <span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e6\u00f0ileg kenning um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0i<\/span> var \u00fer\u00f3u\u00f0 heimspekilega \u00ed Kasm\u00edr-shaivisma (Vasugupta, Abhinavagupta, 9.-11. \u00f6ld) og telst til vanda\u00f0ustu frumspekikerfa indverskrar heimspeki. Andre Padoux, Mark Dyczkowski og Paul Muller-Ortega hafa fest \u00feessa hef\u00f0 \u00ed sessi innan vestr\u00e6nna fr\u00e6\u00f0a.<\/p>\n<p>\u00cd samanbur\u00f0arlegri go\u00f0afr\u00e6\u00f0i m\u00e1 sj\u00e1 hli\u00f0st\u00e6\u00f0ur milli Parvati og gr\u00edsku gy\u00f0janna Heru (eiginkonu h\u00f6fu\u00f0gu\u00f0sins), Afr\u00f3d\u00edtu (hj\u00f3nabands- og \u00e1stargy\u00f0ju), Demeter (m\u00f3\u00f0urgy\u00f0ju) og A\u00feenu (str\u00ed\u00f0skonu \u00ed Durga-mynd). Engin \u00feessara hli\u00f0st\u00e6\u00f0na n\u00e6r \u00fe\u00f3 fyllilega hinu gu\u00f0fr\u00e6\u00f0ilega s\u00e9rkenni Parvati, sem er \u00ed senn mild eiginkona og alheimsleg orka. \u00deessi tv\u00ede\u00f0li er eitt merkilegasta einkenni hind\u00fa\u00edskrar gy\u00f0ju-<span class=\"iwg-fachbegriff\" data-tooltip=\"Fr\u00e6\u00f0ileg kenning um gu\u00f0 og tr\u00fa innan tr\u00faarbrag\u00f0a.\" tabindex=\"0\">gu\u00f0fr\u00e6\u00f0i<\/span>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3529712 e-con-full e-flex e-con e-child\" data-id=\"3529712\" data-element_type=\"container\" data-e-type=\"container\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5487e2b elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"5487e2b\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Heimildir og frekari lesning<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-74b12da elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"74b12da\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<footer class=\"iwg-literatur\"><p>Frumheimildir: Shiva Purana, Skanda Purana, Devi Mahatmya (Markandeya Purana 81-93, um 5.-6. \u00f6ld), Devi Bhagavata Purana, Mahabharata og Ramayana (me\u00f0 tilv\u00edsunum), Kalidasa \u00abKumarasambhava\u00bb (5. \u00f6ld).<\/p><p><span data-nosnippet>Tantr\u00edskir textar: Lalita Sahasranama (\u00ed Brahmanda Purana), Saundarya Lahari (eigna\u00f0 Shankara, 8. \u00f6ld). Enskar \u00fe\u00fd\u00f0ingar: Kumarasambhava eftir Hank Heifetz \u00abThe Origin of the Young God\u00bb (1985), Devi Mahatmya eftir Thomas Coburn \u00abEncountering the Goddess\u00bb (1991).<\/span><\/p>\n<p>Fr\u00e6\u00f0irit:<\/p><ul><li><span data-nosnippet>David Kinsley \u00abHindu Goddesses\u00bb (1986) og \u00abTantric Visions of the Divine Feminine\u00bb (1997).<\/span><\/li><li><span data-nosnippet>Wendy Doniger \u00abSiva, the Erotic Ascetic\u00bb (1973) og \u00abThe Hindus: An Alternative History\u00bb (2009).<\/span><\/li><li>Andre Padoux \u00abVac\u00bb (1990).<\/li><li><span data-nosnippet>Madeleine Biardeau \u00abHinduism: The Anthropology of a Civilization\u00bb (1989).<\/span><\/li><li><span data-nosnippet>Stella Kramrisch \u00abThe Presence of Siva\u00bb (1981).<\/span><\/li><\/ul>\n<p class=\"iwg-bib-more\"><span data-nosnippet>Fleiri grunnrit m\u00e1 finna \u00ed <a href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/heimildaskra\/\">heimildaskr\u00e1nni<\/a>.<\/span><\/p><\/footer>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":3,"featured_media":3228,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"_yoast_wpseo_focuskw":"Parvati","_yoast_wpseo_title":"Parvati \u2013 Gu\u00f0leg m\u00f3\u00f0ir og eiginkona Shiva | iWell Guard","_yoast_wpseo_metadesc":"Parvati er hind\u00fa\u00edsk fjallad\u00f3ttir, eiginkona Shiva, m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya. \u00cdmynd Devi, me\u00f0 hli\u00f0um sem Durga og Kali.","_yoast_wpseo_meta-robots-noindex":"","_yoast_wpseo_canonical":"","_angie_page":false,"gefaehrdungsstufe":"","wesen_kultur":"","wesen_klasse":"","footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-169065","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v27.7 (Yoast SEO v28.3) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Parvati \u2013 Gu\u00f0leg m\u00f3\u00f0ir og eiginkona Shiva | iWell Guard<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Parvati er hind\u00fa\u00edsk fjallad\u00f3ttir, eiginkona Shiva, m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya. \u00cdmynd Devi, me\u00f0 hli\u00f0um sem Durga og Kali.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"is_IS\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Parvati\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Parvati er hind\u00fa\u00edsk fjallad\u00f3ttir, eiginkona Shiva, m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya. \u00cdmynd Devi, me\u00f0 hli\u00f0um sem Durga og Kali.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"iWell Guard\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-05T14:31:24+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1024\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1536\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/webp\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/\",\"name\":\"Parvati \u2013 Gu\u00f0leg m\u00f3\u00f0ir og eiginkona Shiva | iWell Guard\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_hinduismus_parvati.webp\",\"datePublished\":\"2026-09-05T14:05:16+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-05T14:31:24+00:00\",\"description\":\"Parvati er hind\u00fa\u00edsk fjallad\u00f3ttir, eiginkona Shiva, m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya. \u00cdmynd Devi, me\u00f0 hli\u00f0um sem Durga og Kali.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"is\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"is\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_hinduismus_parvati.webp\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/goetter_hinduismus_parvati.webp\",\"width\":1024,\"height\":1536,\"caption\":\"Gu\u00f0ir \u00far hind\u00faisma-hef\u00f0inni.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/parvati\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Start\",\"item\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/?page_id=168580\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Parvati\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/\",\"name\":\"iWell Guard\",\"description\":\"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"is\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/#organization\",\"name\":\"Ittermann electronic GmbH\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"is\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/05\\\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png\",\"width\":1182,\"height\":237,\"caption\":\"Ittermann electronic GmbH\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/iwell-guard.com\\\/is\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/pantip.com\\\/profile\\\/9367242\",\"https:\\\/\\\/micro.blog\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.diggerslist.com\\\/iwellguard\\\/about\",\"https:\\\/\\\/skitterphoto.com\\\/photographers\\\/2870314\\\/iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/iwellguard.wordpress.com\\\/2026\\\/06\\\/06\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/hub.docker.com\\\/u\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.pinterest.com\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/bit.ly\\\/m\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/entre-vos-mains.alsace.eu\\\/profiles\\\/iwellguard\\\/activity\",\"https:\\\/\\\/gravatar.com\\\/reallybeded8fd34\",\"https:\\\/\\\/naijamatta.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/www.goodreads.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/profile.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/\",\"https:\\\/\\\/experiment.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/wakelet.com\\\/@iWellGuard82270\",\"https:\\\/\\\/www.chordie.com\\\/forum\\\/profile.php?id=2555664\",\"https:\\\/\\\/www.instapaper.com\\\/p\\\/17757966\",\"https:\\\/\\\/www.mapleprimes.com\\\/users\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/businesslistingplus.com\\\/profile\\\/iwell-guard\\\/\",\"https:\\\/\\\/telegra.ph\\\/iWell-Guard-06-06\",\"https:\\\/\\\/pbase.com\\\/iwellguard\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/b.hatena.ne.jp\\\/iwellguard\\\/20260607#bookmark-4788405196491818882\",\"https:\\\/\\\/fliphtml5.com\\\/home\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/anyflip.com\\\/homepage\\\/cmiwl#About\",\"https:\\\/\\\/transfur.com\\\/Users\\\/iwellguard\",\"http:\\\/\\\/delphi.larsbo.org\\\/user\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/jobs.lajobsportal.org\\\/profiles\\\/8380803-iwell-guard\",\"https:\\\/\\\/md.chaosdorf.de\\\/s\\\/jfbe5SBdJD\",\"https:\\\/\\\/www.lingvolive.com\\\/en-us\\\/profile\\\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\\\/translations\",\"https:\\\/\\\/www.fitday.com\\\/fitness\\\/forums\\\/members\\\/iwellguard.html\",\"https:\\\/\\\/www.mymeetbook.com\\\/iwellguard\",\"https:\\\/\\\/pxhere.com\\\/en\\\/photographer-me\\\/5040798\",\"https:\\\/\\\/disqus.com\\\/by\\\/iwellguard\\\/about\\\/\",\"https:\\\/\\\/pastelink.net\\\/hjwciqwq\",\"https:\\\/\\\/pubhtml5.com\\\/homepage\\\/scjhn\\\/\",\"https:\\\/\\\/www.bitchute.com\\\/channel\\\/2O2eOKzNqujT\",\"https:\\\/\\\/audiomack.com\\\/iwellguard\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Parvati \u2013 Gu\u00f0leg m\u00f3\u00f0ir og eiginkona Shiva | iWell Guard","description":"Parvati er hind\u00fa\u00edsk fjallad\u00f3ttir, eiginkona Shiva, m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya. \u00cdmynd Devi, me\u00f0 hli\u00f0um sem Durga og Kali.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/","og_locale":"is_IS","og_type":"article","og_title":"Parvati","og_description":"Parvati er hind\u00fa\u00edsk fjallad\u00f3ttir, eiginkona Shiva, m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya. \u00cdmynd Devi, me\u00f0 hli\u00f0um sem Durga og Kali.","og_url":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/","og_site_name":"iWell Guard","article_modified_time":"2026-09-05T14:31:24+00:00","og_image":[{"width":1024,"height":1536,"url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","type":"image\/webp"}],"twitter_card":"summary_large_image","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/","name":"Parvati \u2013 Gu\u00f0leg m\u00f3\u00f0ir og eiginkona Shiva | iWell Guard","isPartOf":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","datePublished":"2026-09-05T14:05:16+00:00","dateModified":"2026-09-05T14:31:24+00:00","description":"Parvati er hind\u00fa\u00edsk fjallad\u00f3ttir, eiginkona Shiva, m\u00f3\u00f0ir Ganesha og Kartikeya. \u00cdmynd Devi, me\u00f0 hli\u00f0um sem Durga og Kali.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/#breadcrumb"},"inLanguage":"is","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"is","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/#primaryimage","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/goetter_hinduismus_parvati.webp","width":1024,"height":1536,"caption":"Gu\u00f0ir \u00far hind\u00faisma-hef\u00f0inni."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/parvati\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Start","item":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/?page_id=168580"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Parvati"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/#website","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/","name":"iWell Guard","description":"Schutz vor dunklen Einfl\u00fcssen","publisher":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"is"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/#organization","name":"Ittermann electronic GmbH","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"is","@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","contentUrl":"https:\/\/iwell-guard.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Ittermann-Logo-1182x237-1.png","width":1182,"height":237,"caption":"Ittermann electronic GmbH"},"image":{"@id":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/pantip.com\/profile\/9367242","https:\/\/micro.blog\/iwellguard","https:\/\/www.diggerslist.com\/iwellguard\/about","https:\/\/skitterphoto.com\/photographers\/2870314\/iwell-guard","https:\/\/iwellguard.wordpress.com\/2026\/06\/06\/iwell-guard\/","https:\/\/hub.docker.com\/u\/iwellguard","https:\/\/www.pinterest.com\/iwellguard\/","https:\/\/bit.ly\/m\/iwellguard","https:\/\/entre-vos-mains.alsace.eu\/profiles\/iwellguard\/activity","https:\/\/gravatar.com\/reallybeded8fd34","https:\/\/naijamatta.com\/iwellguard","https:\/\/www.goodreads.com\/iwellguard","https:\/\/profile.hatena.ne.jp\/iwellguard\/","https:\/\/experiment.com\/users\/iwellguard","https:\/\/wakelet.com\/@iWellGuard82270","https:\/\/www.chordie.com\/forum\/profile.php?id=2555664","https:\/\/www.instapaper.com\/p\/17757966","https:\/\/www.mapleprimes.com\/users\/iwellguard","https:\/\/businesslistingplus.com\/profile\/iwell-guard\/","https:\/\/telegra.ph\/iWell-Guard-06-06","https:\/\/pbase.com\/iwellguard\/iwellguard","https:\/\/b.hatena.ne.jp\/iwellguard\/20260607#bookmark-4788405196491818882","https:\/\/fliphtml5.com\/home\/iwellguard","https:\/\/anyflip.com\/homepage\/cmiwl#About","https:\/\/transfur.com\/Users\/iwellguard","http:\/\/delphi.larsbo.org\/user\/iwellguard","https:\/\/jobs.lajobsportal.org\/profiles\/8380803-iwell-guard","https:\/\/md.chaosdorf.de\/s\/jfbe5SBdJD","https:\/\/www.lingvolive.com\/en-us\/profile\/9ecaeaca-ce11-4e51-9e71-01d55e2bff36\/translations","https:\/\/www.fitday.com\/fitness\/forums\/members\/iwellguard.html","https:\/\/www.mymeetbook.com\/iwellguard","https:\/\/pxhere.com\/en\/photographer-me\/5040798","https:\/\/disqus.com\/by\/iwellguard\/about\/","https:\/\/pastelink.net\/hjwciqwq","https:\/\/pubhtml5.com\/homepage\/scjhn\/","https:\/\/www.bitchute.com\/channel\/2O2eOKzNqujT","https:\/\/audiomack.com\/iwellguard"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/169065","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=169065"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/169065\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3228"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=169065"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/iwell-guard.com\/is\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=169065"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}